Svenskt näringsliv. Att äga, ägas, säljas eller förtäras? Storbolagens guldgruva

Har svenskt näringsliv blivit ett försäljningsobjekt? Astra Zenaka är vårt senaste förlust till utländska ägare. Ett svensk finanshus syns vara mäklaren.

Varför kan vi inte behålla svenska kärnområden som så framgångsrikt gällt fram till 90-talet? Är 2000-talets organisationer, ledarskap och ägarskap ineffektiva? Vi ser skandaler och vinstplundring i vård och skola.

Yrkesansvar och etik nedvärderas och kränks.. Läkares utlåtanden om svårt sjuka ifrågasätts.

 

Ett internationeltt ägande tränger in i landet.

Sverige har sedan 80-talet lämnat “den svenska modellen” av samverkan för att nu bygga de magra och toppstyrda vinstpyramiderna.

Många organisationer kommer i kris p.g.a. ökad ineffektivitet, kvalitetsförluster genom grava sociala brister och en stark byråkratisering.

Finns det någon alternativ väg eller organisation till det nya ledarskapet?

Politiker tycks förespegla att välfärden fortfarande är målet och många tror att det är så. Det som kommer först nu är vem som ska äga vad. Privatisering vill byta fokus från människan i samhället till det privata i samhället som förvandlas till en marknad. Vi ser ett ägarskifte med Alliansen. Ju mindre det inhemska näringlivet är, desto mer mer plockas hem till transnationella storföretag.

Läkemedelsföretaget Astra Zeneca lägger nu ner sin forskningsenhet i Södertälje. Omkring 1 100-1 200 tjänster försvinner, uppger företaget för TT. Själva produktionen av läkemedel i Södertälje berörs inte, enligt bolaget.

Omvärldens tryck på läkemedelsindustrin och på Astra Zeneca har tvingat koncernen att skynda på de besparingar som inleddes för några år sedan, enligt Sverigechefen. En mindre “virtuell” forskningsgrupp ska skapas inom neurovetenskap, bestående av 40-50 forskare. Gruppen kommer att finnas i de neurovetenskapliga naven i Boston i USA och Cambridge i Storbritannien, enligt bolaget. Läkemedelsindustrin har varit en paradgren i Sverige där 17 000 var verksamma.

Den ende kvarvarande svensken i Astra Zenecas styrelse är Marcus Wallenberg. Han representerar Investor, som är en av Astra Zenecas ägare och har knappt fyra procent av aktierna.

De danska läkemedelsföretagen har gått om oss och sysselsätter idag 17 000 personer i landet genom breda ägarstiftelser som skyddar och investerar långsiktigt.

Bakom finns även en organiserad forskarutbildning, som en understödjande infrastruktur. Sveriges jättar fastnar makrnadsekonomins vånda. Istället gäller under 90-talet värdeförstörande fusioner utan att några nya mindre bolag ersätter. Vi tappar kompetens och arbetstillfällen. Högern vill ha bort allt understöd för att spara och se hellre arberslöshet och minskade investeringar i ny utveckling.

Danamark har gåt i motsatt riktning. De har byggt upp en framgångsrikt läkemedelbransch med ett långsiktigt och brett ägande med fonder och stiftelser med en tvärfunktionell förankring att bygga upp kompetens, underliggande strukturer och ett ägande om skyddar från utländsk resursplundringar. Danmark är nu så stor som Sverige var under sina glansdagar

Maktkoncentrationer bygger upp i vinstpyramider och eskalerar sina avkastnings- och besparingskrav för stabila kassaflöden. 

Dessa organisationer är toppstyrda inom och utanför landet och under dem som skall alla produceras allt fortare och mera.

Om inte det sker, kommer nya fusioner. Kommentera gärna er syn på detta här nedan.

Alla organisationer går igenom olika faser i sin utveckling och som speglar svesnka historia:

  • Fas 1 är pionjärerna och grundarna. Organisationen är mer informell med betoning på yrkesskicklighet och utkristalliserande av den bärande affärsidén att utveckla verksamheten, produkten eller tjänsten. Ett sökande av sin identet – “Why in business?” Krisen kommer när ökade krav på att öka produktionskapaciteten och genomföra investeringar. Volvo hade sin tid från 1927-1944. Pvå 444 inleder en ny tid när kriget var slut och produktsvolymer växer. Löpandet kommer.
  • Fas 2 är vinstpyramiden, den hierarkiskt uppspaltade organisationen med fokus på produktionskapacitet. Jakt på kostander och tid. Ett signum är det ”löpande bandet” i denna industrifas. Volym- och kostnadsjakt är huvudsak. Arbetet styrs av ssytem. Organisationen tenderar att bli mer mekanistiskt och standardiserad med ett systemtänkande och en teknikstyrning som grund för produktivitetsökning. Sparprogram växer till en hämsko.Krisen kommer med kvalitetsföluster och ett socialt sönderfall, hets, ohälsa i brist på etik, ledarskap och effektivitet. Det finns en naturlig orsak till detta. Den mekanistiska människosynen, penningfixeringen gör mål till medel och tvärtom. Ratioanlismen skapar blindsyn.

 

Privata, statlig eller kommunal ägarform har alla sin brister i detta perspektiv.

Industrialismen i fas 2 har skapat de militanta organisationerna och de mekaniska förebilderna, där utvecklingspotentialen utarmas i ensidighet och förslitning. Det slår tillbaka på hela samhälle och hela vår miljö.

Fas 2-organisationernas förtärande fortsättning är ett hot, som får samhället att skrumpna inifrån eller ätas upp utifrån och gå mot “Nattväktarsamhället”.

Högerns dröm är den “fria” marknaden ska definiera alla regler gällande samhällsekonomin. Detta är en omöjlighet. Den mekanistiska staten kan inte fungera utan att det leder  till social och ekonomisk anarki och utarmning. Samhället är i sin grund en odelbar enhet under andra livslagar än marknaden. Marknaden kan inte fungera utan att samhällets sociala och ekonomiska princip existerar och fungerar.

Organisationerna och samhället är en mänsklig samverkande organism, som är den 3:dje fasens utveckling istället för den mekanistiska organisationen.  All politik och ekonomi innehåller denna 3-faldig dimension.

Personal behandlas i de primitiva organisationerna på ett skrämmande lågt sätt. “Management by fear” etableras. Detta är en ohållba väg för en effektiv, mångsidig och framgångsrik utveckling.  Beslut fattas med fel innehåll.  

Andra former finns både i ägarskap och organisering.

Tågkaoset är vår tids symbol för hur organisation, ekonomi och ledarskap fungerar marknadsekonomins förtärande kvarn. Tågtrafik är en dynamisk verksamhet med många akörer i en samverkan. Tågens spårkapacitet sätter dessutom gränser. Tågstrulet har kostat 5 miljarder de senaste åren:

  • 45 000 h i förseningar av persontågen
  • 29 000 tåg ställdes in

Riskdagen vill återreglera SJ

”En omorganisation är det sista vi behöver”, säger generaldirektör Gunnar Malm på Trafikverket

”Det finns inget som tyder på att underhållet skulle ha försämrats eller att säkerheten minskat.”

En rad rapporter och vittnesmål berättar om dagens och  SJ:s ledarskap, organisation och kultur som fördärvar framtiden.

  • Fragmenterade arbetssystem, sönderdelat arbete, taylorism, standarisering…
      ALT. VÄG: Samverkan runt mål, integrerat arbeten i planering, beslut, genomförande och uppföljning
  • Topp- och detaljstyrning. Management by fear
      ALT. VÄG: Självständiga ansvar, kvalitetsstyrnign, decentraliserade operativa beslut och stödjande ledarskap.
  • Dåligt utnyttjande av yrkeserfarenheter
      ALT. VÄG: Ständig förbättring, lyssnande ledarskap och tvärfunktionell uppföljning
  • Kvävd yttrandefrihet
     ALT VÄG: Öppenhet till förbättring och innovativa arbetsformer. Respekt för individen. Stödjande arbetsmiljö
  • Vinstjagande enheter och supoptimering. Vinst för de ene och förlust för den andre
      ALT VÄG: Samordnade och optimala beslut för samhällsnytta och kunders bästa 
  • • Underbudskonkurrens
    ALT VÄG: Processdriven verksamheter, lagarbete för gemensamma mål och beslut för samhällsmål, tåg i rätt tid och kunders bästa
  • Fuskjobb 
    ALT VÄG: Processdriven verksamhet för beslut för helheten. Integrerade servicesarbeten och reservdelsförsörjning för tågkvalitet och kunders bästa 
  • Hets mot anställda
    ALT VÄG. Respekt. Tjänande ledarskap. Kompetent personal. Personalen är SJ:s viktigaste resurs
  • Missförhållanden är företagshemligheter
    ALT VÄG: Öppenhet, innovativa arbeten, gemensamt ansvar, ständig förbättring, tvärfunktionell uppföljning för samhällets och kunders bästa 

Förändringen består i en mer långtgående social integration och en organisk samverkan för att skapa och stödja den rätta utvecklingen runt målen – (de goda cirklarna).

Fd. ordf för SJ Ulf Adelsohn (M) såg ett söndersågat SJ och M borde lyssnat på honom för att inte i stället skylla på S. S inser och medger att avregleringen av tågen och elen var ett stort misstag.

”Det finns inte något annat land i världen som genomfört en sådan total avreglering som Sverige.”

”Svensk järnvägstrafik har varit en lekstuga för okunniga politiker i 25 år. Järnvägen är en nationell nyttighet. Jag ser att vi har ett uppdrag från svenska folket. Men vi har inget annat krav på oss än lönsamhet.

Om Trafikverkets generaldirektör hävdar att det inte finns något alternativ till de tröga pyramidorganisationerna och dyra direktörer så är det nog kört. SJ förutsätter vara en i hög grad kommunikativ verksamhet. 

Vi kan dra en rad paralleller till skola och vård med hög vinstavkastning. Ledarskapet blir detsamma med suboptimering av kvalitet, vinst och effektivitet.

Dominerande vinstkravet gör vården ineffektiv och hör inte hemma i en kunskapsnation som vill ta till sig forskning av hög kvalitet” menar medicinprofessor och överläkaren Inge Axelsson och hänvisar till en forskningsöversikt som han publicerat i Läkartidningen i januari 2012.

Forskningsöversikten visar att vinstkrav försämrar och fördyrar vården. Privata sjukhus med vinstkrav har fler dödsfall och högre vårdkostnader jämfört med privata sjukhus utan vinstkrav. Kvaliteten kommer före ägarformen.

De processdrivna organisationerna

De finns där utan att vi kanske tänker på dem. En rationalism påverkar som reducerar vår verklighetsbild.


De toppstyrda linjeorganisationernas ledarskap kan omvandlas till processtyrda förlopp där samverkan i kärnverksamheterna står i fokus runt de gemensamma målen. Ledningsgruppen består av processägare för kärnverksamheter. Flygtornet på en flyplats är en liknelse på en kommunicerade organisation med alla enheter samtidigt.

Organisationens sociala dimension grundlägger förutsättningar för måluppfyllelse, nytta och kvalitet.

Detta är den 3:dje fasen som alla organisationer kommer att möta, där ekonomi och organisationens sociala liv förenas.

Organisationen är en organism genom dynamisk växelverkan inom sig och med sin omgivning. Organisationen verkar i processer, som var och en stöder en annan. Pengar beskriver ett “blodomlopp” för att skapa nytta och nya förutsättnignar. Målet är alltid det kvalitativa och gälelrytterst människor.

Allt i ett samhälle, en organisation och en ekonomi bygger på sociala relationer. Detta är en stor del bakom krisen runt oss i tron att all ekonomi är uttryckt i en valuta eller kronor. Ett kassaflöde.

Processens karaktär är att vara till stöd för att nå målet. 

Dessa organisationer möjliggör att samla kompetens på lika villkor och verkar i solidaritet och stöd. De bygger på en tvärfunktionell samverkan. Arbetets helhet vilar på en skapande process för ett mänskligt eller samhälleligt ändamål.

Hur resurser används beskriver graden av effektivitet. Målet rör alltid till människorna själva. Etik kommer före det materiellasom ger riktning. 

Att bjuda någon på middag blir här en metod för att nå ett mänskligt mål. Middagen är här ett materiellt delmål. Kommer inte vederbörande, då kommer det att upplevas som ett misslyckande.

Produktivitet beskriver hastighet som kan vara ineffektiv.  Kostnadsjakt och sparkrav kan vara både inproduktiva och ineffektiva.

Profit kan inte enbart utvecklas för att uppnå målet. Den ekonomiska grunden är hushållning med resurser som ger effektivitet. All ekonomi skildrar ett kretslopp. Hela jorden är här  ett samhälle.

Det integrerade arbetet är en förenande kraft för de optimala beslute. Beslut innefattar många fler dimensioner än en hög avkastning.

Krisorganisationer organiseras på detta sätt med tvärgående beslut samtidigt. Alla påverkande parter deltar för det optimala beslutet.

I fattiga länder skapas kollektivt ägda företag som ger vinst, arbete och lokal samhällsutveckling. Kollektiva eller integrerade ägarformer stärker målarbetet och effektiviteten. Vinsten kan här bli ett verktyg för att förnya.

Den danska läkmedelsbranschen har breddat sitt ägarskap för långsiktighet och skyddar det genom stiftelser. De har klarat anstormningen från en  utländsk plundring.

Social affärsverksamhet är en annan form som vilar på en självständig verksamhet, självförvaltning och självförsörjning som kommer till delo för alla. Genom sociala aktier kan lokalbefolkning bli delägare i företag och samhällsutvecklande projekt. 

”Grameen Danone” är ett socialt företagande, som lanserades 2006. Det har utformats för att ge barnen många av de viktiga näringsämnen som normalt saknas i kosten på landsbygden i Bangladesh.  Lokalbefolkningen blir här både ägare och arbetare i företaget.

Byråkrati och organisationsmurar kan rivas genom

  • kortare beslutsvägar och direktkommunikation
  • optimala,  förankrade beslut och rätt från början
  • medansvar i helheten
  • stärkt kreativa förmåga
  • bättre effektivitet
  • ökad flexibilitet
  • kvalitetsarbete
  • lärande arbeten, som skapar såväl större trivsel som hälsa och engagemang på arbetsplatsen
  • ansvarsfulla och integrerade ägarformer. Dansk läkemedelsindustrin bygger på stiftelser
  • Tillämpningen är universell. Ekonomisynen är inte bara pengar utan också alla de resurser som lever genom människor. Etik och ansvar hör ihop.
  • Summan är mer än individerna.

“Stroke-projektet” på Sahlgrenska sjukhuset är ett utvecklingsprojekt till ändrade yrkesroller mellan läkare, specialister, vårdpersonal, arbetsterapeuter och anhöriga.

Hela kedjan finns med i processen genom sjukvårdteam. Alla nödvändiga komptenser möts samtidigt runt en stroke-drabbad patient alltifrån  läkare, arbetsterapeut, expertis, anhöriga, och vårdpersonal. Ju snabbare kan komma på fötter kan skador minimeras.

 Stroke beror i de flesta fall på en hjärninfarkt (blodpropp), som ger syrebrist i hjärnan. Kort ledtid är därför viktigt. Att ta bort alla hierarkiska hinder för verkställande av kompetens och information ger snabb och rätt behandling. Det sänkte lidandet, vård- och samhällskostnaderna.

Detta projekt fick ett kvalitetspris 

Strokeprojektet har omfattat samtliga strokeavdelningar inom Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

På Sahlgrenska sjukhuset har det lett till att all strokesjukvård samlats på ett vårdplan i nya vårdbyggnaden.

Starten av den nya enheten på Sahlgrenska sjukhuset har präglats av stor patientfokusering och ett strukturerat arbete som involverat alla yrkeskategorier. Man har på kort tid lyckats sammanföra personalgrupper från tre olika enheter och hitta gemensamma arbetsformer. Fortsatt standardisering av alla processer pågår. Strokeenhetens start på Sahlgrenska visar att man med ett strukturerat arbetssätt snabbt och påtagligt kan höja kvaliteten för en stor och viktig patientgrupp.

SAMHÄLLET ÄR EN SPEGELBILD AV MÄNNISKANS PROCESSER OCH ÄR DÄRFÖR EN ODELBAR ENHET. FALLERAR DET ENA, FALLERAR DET ANDRA. ENHET ÄR FÖRMODLIGEN ÄR ETT AV DE BEGREPP SOM ÄR MINST FÖRSTÅTT

Mekanismens modeller är endast något som skildrar resultat i det yttre utan dess orsak ur det inre. All påverkan kommer genom våra värderingar och synsätt. En hel dimension har gått förlorad. Vi har hamnat i verklighetens ytterskal. Fria marknadskrafter kan inte ersätta samhällets integrering och samexistens.


Det här inlägget postades i Ägarskap, Bank och finans, Beslutsfattande, Demokrati, Effektivitet, Friskolor, Kapitalism, Kortisktighet, Makt, Okategoriserade, Organisationsfrågor, Propagandans makt, Rättvisa, Sociala strukturer, Statligt ägande, Välfärd, Värderingar, Vinst. Bokmärk permalänken.