Högerns lögnaktiga verklighet. Det försvunna ledarskapet, etiken och civiliteten. Var finns det samhällstillvända?

Vi har att göra med processer som styr samhällen och organisationer. De beskriver cirklar på gott eller ont. Vi ser framgångsfaktorer och dess motsatser.  I våra grannländer finns alternativ. 

Idag vill många förändra med teknikens och systemens metoder men det som den mest grundläggande orsaken i vår tid är vilka värderingar och tankar som styr.

Det nya finns just där i tänkandet och etiken. Det vi tänker ger framtiden. En etikförlust skadar nu allt fler organisationer. Den kom tillsammans med all annan förändring i nyliberal anda under 80-talet och krisåren.

Från marknadsanpassning till
den  samhällstillvända utvecklingen

I länder som i Latinamerika som erfarit Chicagogskolans stålbad och marknadanpassningar, talar man nu om den samhällstillvända utveckling med den sociala rättvisan som grund. Nyliberalismen gjorde rikare rikare och de övriga fattigare. En ohållbar väg. USA plågas av systemet.

Den falska etiken

Högens historia visar att den strävar efter att göra människor omedvetna, sprida nonsens och missnöje för att disinformera.  Högern är extremt giftig att förvränga innehåll, tider och verkliga förhållanden. En lögn om verkligheten. En lögnaktig väg för en ny världsordning.

Filmer, medier och datorspel ingår i en hjärntvätt. Liberalism är här en förvrängd frihet där individen isoleras från varandra och att klara sig själv. Detta är högerns ständiga argument och bryta ned samhörighet. Ekonomin är till sitt innehål helt förvrängd. Politik likriktas.

Den marknadsekonomiska tesen är falsk att den följer fysikens lagar. En självoptimering finns inte. Det som styr är vinst, girighet och omedvetenhet om banden till naturen, ekologin och den sociala ekonomin.  Ekonomi är i alla sammanhang ett kretslopp. Samlas det på ett ställe då kommer missbruket.

Cash-flow är en extrem förvrängning av ekonomi i “buy-out-bolag”, som tömmer samhällskapital eller flyttar kapital utan en ny nytta mer än för en klick ägare. Uttag av räntor utanför verkligheten som skapar skuld.

Pengar finns för att alstra nytta för omgivningen och omfördelning genom skattemedel. Produkter ska gagna nytta och hjälp. Pengar utan nytta är stöld. Länder länsas. M- och EU-ekonomi länsar kapital från folket. EU:s högsta princip är varornas fria flöde. Här blir även människor en vara, ett fritt flöde av arbetskraft.

Marknadsekonomi vill här skapa nya och falska lagar, som strider mot en naturordningen. Hela idén med nyliberalismen är att marknadsmekanismerna ska tillåtas styra över mänsklighetens och nationers öde.  

Det ekonomiska kretsloppet

Naturen vilar på ett kretslopp som ingår i naturlagar.

Ekonomin är ett kretslopp, vars syfte är skapa nyttigheter för människor och samhällsbygget. Motorn är människan själv som skapar allt kapital i form av livsmedel, produkter, hjälpmedel, vägar, byggnader mm. Pengar är ett medel som ett “bränsle” till ny nytta och ekonomiskt välstånd.

Så beskriver den naturlig ekonomin en social ekonomi.

Som stöd finns allt tjänster i det offentliga och tjänstesamhället. All samverkar vilar på ett växelspel. Det ena ger det andra. Kunskap föder förnyelse. Det samhällstillvända är den övergripande principen. Samhällets högsta principer är för det gemensammas bästa.

Den svenska modellen

Tidigare fanns i Sverige sedan 30-talet den ”svenska modellen” även i organisationen och ledarskapet. Pionjärorganisitionerna byggde upp ett “familjetänkande”. Ledning och anställda fungerade mer som en familj. Många stannade kvar där hela sitt arbetsliv. 

En fokus på samförstånd, långsiktig lösningar och ett mer personalorienterat ledarskap. som uttrycktes t.ex i glasbruken, Gnosjöandan eller Volvoandan  i företag. Företagsmål, de sociala och fackliga målen hängde ihop. Socioteknik var ett begrepp för att minska arbetsskador.

Fenomenet finns även lokalt i andra länder. Det beskrivs som en gemensam egenskap i organisationen och samhället som visar förmågan till “civilitet”. Förmågan att skapa tillsammans. En hög civilisation är förmågan till fred och enhet.

Den moderata modellen

Vi ser nu organisationer i kris i byggandet av ”vinstpyramider” eller “direktörs-pyramider” med ett ensidighet förvaltande och “ekonomistiskt” ledarskap.

Det nyliberala ledarskapet, kulturen och organisationen deformeras i:

  • Fragmenterade arbetssystem
  • Detaljstyrning
  • Dåligt nyttjande av yrkeserfarenhet
  • Kväd yttrandefrihet
  • Vinstjagande enheter
  • Underbudskonkurrens
  • Fuskjobb
  • Hets mot anställda
  • Missförhållande är företagshemligheter

Vi ser något verkligt negativt som sker i våra skolor och vården som en gång var bland de främsta. Alliansen kan inte hantera situationen med sin ideologiska, naiva och privata drömbild. En odemokratisk vilseledning sker.

Om detta fortsätter i skolor, vård och med en privatiseringen genom “buy-out bolag” köper upp skolor och annat genom internationellt etablerade företag som har starka kassaflöden, har det lett till det korrupta. Riskkapitalbolagen brukar delas in i två grupper: venture-capital-bolag och buy-out-bolag.

Venture-capital bolag investerar i företag som är i en uppstartsfas. Buy-out bolag investerar (eller rättare sagt, köper upp) etablerade företag som har starka kassaflöden. Buy out bolagen är de som dominerar på den svenska vårdmarknaden. 

Avkastningstänkande är här extremt för deras ägare utanför vårt land. I dess förlängning kan vi se “Nattväktarstaten”.

”I juli 2005 köpte riskkapitalbolaget 3i Carema av ett 70-tal aktieägare för 1,85 miljarder kronor. Sedan inleddes omstruktureringen och företagsförvärven. Omsättningen och lönsamheten ökade. Carema växte, och koncernen döptes om till Ambea, med Carema som dotterbolag. Fyra år senare såldes Ambea/Carema till Triton för 8,3 miljarder. Det ger en reavinst på 6,45 miljarder. I sin balansräkning för 2008 uppger man att det fanns en räntebärande skuld (ett banklån) på 3,4 miljarder. När denna skuld betalats till långivarna återstod drygt 3 miljarder i reavinst. Det mesta av detta handlade om en årlig vinst på skattepengar som lagrats. Avkastningen på det satsade kapitalet uppges ha varit 350 procent.”
Detta beskriver frilansjournalisten Kent Werne hur processen från förvärv till exit kan gå till

Dessa jättar med sina väldiga kassaflöden kan förstöra verksamheter, branscher och hela nationer. Verkligheten förvandlas i Power Point-bilder till diagram i Styrelserummen.

Den kan reducera organisationer till mekaniska lådor i industrialism och målgrupper och personal till kassakor.

Den alternativa vägen till den samhällstillvända utvecklingen

Karin Petterson skriver om skolan i AB 29/6

  1. För det första har bolag vars enda drivkraft är vinstintresse inte i skolan att göra. Utdelningar till aktieägarna bör förbjudas för offentligt finansierade skolor, likaså möjligheten snabbt sälja vidare tillstånd att bedriva skolverksamhet. Vinst ska återinvesteras.
  2. För det andra bör resursfördelningssystemet ändras. I dag är normen att skolpengen är lika för alla. Tvärtom borde den följa elevernas behov. Det skulle i ett slag ändra de ekonomiska drivkrafterna för alla som vill bedriva skolverksamhet.
  3. För det tredje behöver skolan mer resurser, både till lärarlöner och fler pedagoger.

Vårt grannland Norge är ett tydligt exempel på att en annan utveckling är möjlig. Där finns sedan 1946 en politisk konsensus i samtliga partier att hela landet ska leva – och där är det inte bara ord utan också handling.

Här är ett antal åtgärder vi anser bör prövas:

  1. Differentierade arbetsgivaravgifter enligt norsk modell, alltså högre i storstäder och lägre i glesbygdskommuner.Riskkapitalfonder så att lokalt ägda företag kan finansiera expansion på orten och inte tvingas sälja när bankerna inte lånar ut.
  2. Laglig rätt för anställda att ta över företag som hotas av flytt eller nedläggning, enligt modell som finns i USA och Kanada.
  3. Jämför man Sverige med andra EU-länder så är det för lätt att lägga ner eller flytta lönsamma företag här. I till exempel Tyskland, Frankrike och England tvingas koncerner betala kraftiga avgångsvederlag till de anställda – så borde det vara också här.
  4. De medel som finns i våra pensionsfonder bör användas i ett regionalpolitiskt perspektiv för att skapa jobb inom varu- och tjänsteproduktion. Inte till att spekulera i värdepapper på finansmarknaden.
  5. Ett rättvist och uppdaterat skatteutjämningssystem som inte missgynnar mindre kommuner för arbetsutvecklingen
  6. I Danmark så säkras långsiktig ägande genom stiftelse. På detta sätt har dansk läkemedelbransch skyddats från rovgiriga uppköp.


Det här inlägget postades i Automatisering, civilitet, Demokrati, Effektivitet, Ekonomi, Friskolor, Nyliberalism, Orättvisa, Organisationsfrågor, Riskkapitalbolag, Samhälle, Värderingar. Bokmärk permalänken.