Från den sjuka vården och systemsamhället till det friska

I Sverige tillämpas många gånger ett mekanistisk och inhumant systemtänkande på större arbetsplatser som skapar dessa omänskliga relationer och miljöer som nu avslöjats i vården. Svenska lagstiftningen är sämst i Europa när det gäller möjligheten att ställa sociala krav och miljökrav.

De skapar det sjuka och destruktiva organisationer samhället. Vi ser utslagning i människor.

Nyligen finns en mättning av Novus. Endast två procent av de rödgröna väljarna tycker att vinst ska få plockas ut, jämfört med 25 procent bland alliansväljarna. Hela 63 procent av alliansens egna väljare anser att eventuell vinst ska återinvesteras i verksamheten, enligt AB

Detta tänkande kom under 80-talet i avregleringens tider i banken, för vård, el och tåg.

Marknadstänkande och lönsamhet skulle gälla i det offentliga. Tanken var att det skulle bli bättre välfärd till lägre kostnad. Konkurrens, system och privatisering blev ledord. Medborgarna blev kunder. Personal levererar resultat enligt systemet.

Det nyliberala synsättet kom via storföretagens ledning och vidare till kommuner. Nedmonteringen av välfärden kom tillsammans med 90-talets finanskrasch och föder en centralstyrning och storskalighet med nedläggning av närvård. Rationalismen födde än mer problem och kostnader.

80- och 90-talsorganisationerna skapade ett väldigt systemfel i tänkandet i samhället. De som har lägst kostnad överlever. Allt blev en kostnad. Även investering blev en kostnad. Man slängd ut “barnet” med badvattnet. För att kunna kontrollera allt, så blev lösningen teknokratiska systembyggen. Administrationen växte på bekostnad av operativ personal.

Spegelvärld

Lätt att skylla på värlfärdspolitiker. Men introduktion kommer via de stora företagens ledning. SAF drev hårt på 70-talet “Kortståget mot välfärden”.

Om vi förstod så är hela marknadsekonomin en spegelvänd värld till det motsatta.

Debatten har många gånger gått fruktansvärt snett, då förstörelsen kommer utifrån via toppledning, ekonomer och teknokrater och inte i sig genom en missköt välfärdspolitik.

Under globaliseringens 70-tal skulle allt svänga höger. Folkets långvariga lojalitet till att en S-politik skulle brytas ned.

Även företag hamnade i denna bevisligen i en destruktion. De var tvungna att leva som de lärde.

Personal permitterades i stora antal. Stora produktprojekt stod plötsligt utan kompetens med miljardförluster som följd i brist på kvalitetsäkrade produkter. Sverige gjorde enorma förluster under denna tid. Sedan kom slakten och företag köptes upp billigt utifrån. Den internationella marknaden kom. Folket fick rädda Nordbanken som blev jätten Nordea,

KKR i USA som äger Carema kallade den tidigare amerikanska vårdformen med familjeföretagen som att vara en “fragmenterad industri”, enligt finansmanen Randy Schwimmer i SVT Dokument inifrån. Ett industritänk skulle gälla!!

USA:s buy out-bolag söker därför driva en affärsmässig industrialiserad åldringsvård med patienter som kollin. Kommersiella vårdfabriker med lean production som koncept – en mager produktion! 

Gäller då kostnadsjakt och kvantitetsstyrda mål skapar detta en utarmning av personal. Organisationer blir ineffektiva, då helhet uteblir. Kostnadsjakt skapar farliga förenklingar. All utveckling kan bli en kostnad, som stängs av.

Systemtänkandet reducerar människor till vara ett produktionsmedel i en systemträldom. Systemet låser det självständiga tänkandet, ansvaret  och handlingsfriheten tekniskt eller i regler. Arbetet sönderhackas och specialiseras. Organisationen blir till en kontrollapparat och ett karriärshus. Detta föder hetsjakten.  Det kränker personen och hennes yrkesansvar.

Systemet gäller inte enbart inom det privata utan även inom kommuner och myndigheter. SJ var förr tyngd av sin direktörsbyråkrati men ock också av vinstpyramiden.

Båda ledningsformerna hämmade en kommunikativ, kunskapande och processtyrd organisation. Detta är en akilleshäl i många organisationer

I hierarkier verkar Parkinsons och Peters princip:
Enligt Parkinsons lag växer en organisation genom att varje chef vill ha fler underlydande, vilka i sin tur vill ha fler underlydande och så vidare. Hur mycket arbete alla dessa människor har att utföra är nödvändigtvis inte avgörande för hur stor organisationen blir.

Parallellt med Parkinsons lag finns Peters Princip som stipulerar att alla människor tenderar att bli befordrade till en nivå där de inte längre klarar sin uppgift. Ju fler nivåer  ju fler är oförmögna sin uppgift.

Arbeten utan mänskliga mål dränerar och riskerar blir orsak till mental eller fysisk ohälsa. Jobbet blir monotont, metantal andefattigt och nedbrytande i sitt innehåll. Att inte kunna påverka situationen gör hon upplever sig handikappad. Hon räcker inte till.

Endast ca 40 % kan ta en kortare paus. Vård- och tjänsteyrken dränerar arbetarna på energi så att de får psykosomatiska sjukdomar och stressjukdomar. Digitalisering är en annan orsak i en mental utmattning att leverera och påskynda resultat. All denna ohälsa kräver en lång och dyrbar rehabilitering.

Goda arbetsplatser, arbetsmiljöer och arbeten sänker skadefrekvensen och leder därmed till mindre kostnader för samhälle och alla. Hälsan är en vinna-vinna-koncept.

Vad är en människa? När ställs den frågan? Den frågan kan många gånger inte hanteras. Hon är ett djur hörs ofta i medier. En förädlad apa.

Förr kunden man tala vi om en god anda i företag utan att någon höjde på ögonbrynen. Idrotten tar emellertid upp det. Spirit och sisu är andra begrepp. Eldsjäl och livsande är en annan beskrivning som är förenat med själva livet. Det har med gott och ont att göra.

Människan är en andligt, social och skapande människa. Detta är hennes urgrund. Hennes medvetande, moral, talang och fria vilja är hennes person och tillhör den inre människa. Person betyder ansikte. Frihet och ansvar hör ihop. Vi tar ansvar för en omgivning. Det solidariska lever här. Att endast gör oss till individer förkrymper människan. 

Det äkta kommer så ur hennes inre till hennes omgivning. Att skapa är ett signum och källan till glädje och det meningsfulla. Alla yrken innehåller detta moment.

Hantverkaren tillverkar. Ingenjören konstruerar. Journalisten skriver. Kompositören skriver musik. Vårdpersonal skapar omsorg för patienten etc.

Är vi flera då gäller ett gemensamt skapande runt ett mål. Förmågan att skapa tillsammans kallas för “civilitet”. Det gäller även samhället. Hög förmåga är fred och enhet.

En organisation  är ett kommunikationskärl att kunskapa, skapa, samverka  på alla de kärnområden som bildar processerna inom och utanför verksamheten. Processen beskriver en gemensam kompetensutveckling för att nå målet i stället för en rang- och toppstyrt arbete.

Gemensam planering, beslut, ansvarsfördelning och uppföljning ingår den gemensamma processen runt målet! Var och en gör sin del i helheten = ett integrerat arbete. Små enheter involverar människor bättre än stora och blir så effektiva.  

Varje enhet ska i största utsträckning var komplett i kompetens och resurser för att ta nödvändiga beslut och kunna genomföra uppgiften. Få eller inga mellanhänder för beslut. Enheten agera självständigt och är som en familj.

“Small is Beautiful”. Det stora kan omställas till enhetsprincipen till  “de små enheterna” en decentraliserad organisation i mångfald.  Arbetet kan då bli en social evolution med nya resultat. Om personal blir delägare i verksamheten integrerar allt detta än mer i engagemang och kvalitetsansvar. Stiftelser med långsiktig utveckling och ägarformer är ett alternativ.

Processen består i att arbetet skapar nya förutsättningar och som ger ett stöd för omgivningen, t.ex matlagning för äldreboende men även när det är tjänster eller produkter i ett företag.

Denna process kan liknas vi den växt som växer från grodd till en planta med frukter och nya  frön (ideer) –  från behov till ett förverkligande.  Processen är generell i en utveckling. Från människa till människa. 

Huvudmålet gäller alltid människor. Den nya förutsättningen innehåller produktens eller tjänstens ändamål. Ett medel för att realisera målet. Hela ekonomin bygger på detta. Resultatet är det vi kallar för kapital

En produkt, som ett kylskåp förvarar mat fräscht, är ett stöd för hushållet och hälsan. Kockkudden i en bil konstrueras som en säkerhet förare och passagerare vid eventuell krock.  Allt innehåller så ett stöd för någon. Principen gäller generellt. Ledarskap är också det ett tjänande. Pengar och vinster är medel för nästa mål. Allt skildrar ett skapande.

Det borde vara självkart. Men så är det inte. Striden mellan arbete och kapital har gällt historien igenom. Nyliberala  ekonomier, system och marknader vill nu vänd på hela processen, där kapital blir mål och människor blir medel. Det strider mot universella lagar.

Cellerna i vår egen kropp fungerar på samma sätt. Cellkärnan ger all den information som ska tillverkas i cellkroppen. Resultatet utsöndras till omgivningen. Hela kroppen innehåller så ett dynamiskt samspel i olika livsprocesser i andning, blodomlopp, näringsförsörjning mm. Den solidariska principen är grunden till samexistensen.

Det här inlägget postades i Äldreomsorg, Antisociala reformer, Arbete, Arbetsdelning, Automatisering, Avregleringar, civilitet, Effektivitet, Ekonomi, Finanskrisen, Framtid, Korståget mot välfärden, Ledarskap, Nyliberalism, Okategoriserade, Orättvisa, Privatisering, Riskkapitalbolag, Samverkan, Självständighet, Solidaritet, Sveket mot Sverige, Svenska modellen, Systemfel, USA, Utsatta yrken, Välfärd, Vård. Bokmärk permalänken.