Den närande välfärden

Välfärd kan inte hanteras som en tärande utgift. Den ingår i en växelverkande ekonomisk och social utveckling. Den kan liknas vid att “vattna växter för att det ska växa”. Stöd för tillväxt.  Välfärd är en stödjande omgivning i kunskapsutveckling, samhällstjänster som vård, kommunikation och infrastruktur.

När pengaflödet inte omfördelas hamnar pengarna på hög hos en liten elit. På sikt får detta vinsterna att minska när folk inte har råd att köpa företagens produkter och tjänster. Omfördelning gör att cirkulationen av varor och tjänster kan hålla igång.

Kriminaliteten minskar när alla känner att de har rätt och möjlighet till ett gott om än inte ett luxuöst liv. Desperation föder desperata människor. Kidnappningarna av miljonärer har ökat med alliansregeringens klyftskapande. När det är social fred pga att alla får del av företagens vinster, så minskar strejkerna och produktiviteten kan hållas konstant och stabil. Trygga människor vågar. Den som har fritid kan fundera över tillvaron och kanske komma på nya lösningar på dagens problem.

Vården sätter den sjuka arbetskraften i stånd att snart jobba igen. Ett hälsosamt arbetsliv gör att skattebördan inte växer för att bekosta de utslagna.

En stor offentlig sektor gör att vinsterna inte sjunker så fort när företag tvingas avskeda. Den offentliga sektorn stabiliserar nämligen köpkraften dels genom sina stora beställningar gentemot näringslivet, dels genom att ge så många människor lön.

Det offentliga bygger vägar och annan infrastruktur som är smidig för företagare och privatpersoner att använda då de inte bekostas genom trafikstörande vägtullar.

En likvärdig och kvalitativ skola ger företagen världens konkurrenskraftigaste och kompetentaste personalstyrka.

Ett fritt och kritiskt kulturliv håller oss alla på vakt för att bevara denna välfärd för alla som bidrar till så mycket gott för såväl medborgarna som landets företag.

Det här inlägget postades i Tillväxt, Välfärd, Vård. Bokmärk permalänken.