Den magra vägen och organisationen. Reinfeldts framtidsväg.

Mager produktion kom på 80-talet. Väg till framgång eller utmattning? Är du för eller mot “lean production”. Det är en fråga som jag mött på nätet. Ämnet rör Sveriges utveckling och regeringens politik om Alliansens “Framtidsväg” . 

Lean production är missbrukat begrepp. Ordet är felöversatt. Väst kunde inte tolka japansk filosofi om Tao i yin och yang eller det kvinnliga och manliga.

Västmetoden gällde den storskaliga industrin som är mycket byggt på ett pressa fram effektivitet och lösningar “top down” med teknokrati och kontrollsystem. En “vinpress” som kramar ut musten ur människor. Löpande bandet är en symbol.

Som en parantes så betyder Getsemane vinpress.

Tao beskriver den bakomliggande ordningen, som uni-versums lagar i en balans mellan polariter mellan “den kvinnliga” och “den manliga principen”. Vilket gäller alla områden. Ett förhållande mellan himmel och jord

  • dag och natt
  • man och kvinna
  • skapande och materia
  • stöd och växande

Kaizen 改善blev ett begrepp om ledarskap som utvecklades för Toyotas produk-tionsutveckling och en ständig kvalitetsförbättring. Utveckling inifrån och ut ur en dynamisk samverkan genom ett produktionslag och tillsammans med ledningen. Ja och nej gällde inte eller snarare dessa begrepp används inte.  Det som gäller att vi förstår” eller “vi  förstår inte”.  Hela laget är ett subjekt.

Inget startades om inte alla förstod. Consensus. I väst är detta svårt. Vi kan säga “ja” utan förpliktelse. I organisationerna kan det därför bli beslut som inte gäller. Inte bara här utan även i politiken.

Ur detta synsätt kom “Lean production” om hur man hanterar resurser. Syftet med “Lean” är att identifiera och eliminera alla faktorer i en produktionsprocess som inte skapar värden för slutkunden. Enkelt uttryckt handlar det om ‘Mer värde för mindre arbete’.

Istället för att pressa fram lösningar uppifrån så  “sugs de fram” eller växer fram ur gruppen inifrån i en samverkan med de kunniga och framtagning av rätt utrustning och komponenterna för produktionen. Ledningen finns till som ett stöd att säkra förutsättningar. Ett tjänande ledarskap.

Detta motsvarar den kvinnliga principen och den manliga. Tillsammans är allt en process i en integrerad samverkan från olika håll och omgivningen. En symbios som också gäller naturen. Upphör en del då påverkas allt det andra.

Detta förlopp är mångdimensionellt till skillnad från det linjära och toppstyrda systemet.

Japanska industri hade en enorm framgång och konkurrenskraft under 70-talet. Noll-fels principen gällde. Japanska ledare sa att Japan var överlägsen västs primitiva verklighetsfilosofi och organisation.

Väst kunde inte komma i kapp då de inte kunde förstå dessa urgamla kunskaper. En universell princip i allt. I liv på jorden, utformning av miljö och kultur, om föda, utformning av trädgårdar, byggnader; och i det konstnärliga och det skapande arbete.t

Väst försökte knäcka nöten om “lean”-filosofin. Den första försöket kallades för “Fragile production”. Ömtålig produktion. Det kunde inte accepteras. Det var för diffust. Det kunde inte industriledare ta till sig med sina stora kontroll- och karriärsorganisationer

Väst tog till yxan och och sa “Lean production”- mager produktion. Det är konkret. Allt skulle blir magert, magra organisationer, företag, sjukhus, vård etc. För överlevnad gällde kostnadsjakt, jaga antal, människor, pengar och tid. En ständig ökad produktivitet i rationaliseringar.

Rationaliseringar tog övertaget. I trångsyntheten kunde allting bli en kostnad. Även det som är en investering. En nedåtgående spiral utvecklas som en malström.

Dock inte alla. Många kunde närma sig metoden och ändra sina attityder och hitta kvalitetsprocessen.

Men en schablon fick ett fotfäste som skadat samhälle, ledarskap, organisationer och inte minst folkhälsan. Ett helt tänkande fördärvas. Många unga har fått lida i ett brutalt ledarskap. Tillbaka till det militanta och direktörernas envälde. Innehåll i utveckling förtvinnar. Organisationer förstelnar. Myndigheter tappar fokus, som nu har skett och sker.

Kvalitetsbegreppet försvann under 80-talet. En stor kapitalförstörelse kom att ske i rationaliseringar och permitteringar. Viktig kompetens försvann. Kvalitetsförluster kostade mångmiljarder inom industrin. Lasarett och vårdanläggningar lades ned och nytt byggdes för storskalighet och centralstyrning. Telefonslussar kom som kapade direkt relationer mellan sjuka och vårdcentraler. Överallt kom systemet med elektronik- och teknikrelationen. Informationssamhället tränger fram.

Stress och sjukdom kom på 80-telet. Det visar statistik.

Stressen kom även i Japan. Arbetet blev en till slut en livsuppgift och företaget slukade människor i sin kapitalism.

Reinfeldt har använt detta för hela nationen. Kostnadsjakt, kortsiktighet, antalsjakt och vinstjakt utan etik och totalansvar. Väg till mer kris och kaos.

Samhället består också av den kvinnliga och manliga delen i tillämpning av Tao, som ger samhällets dynamik

Utan att kanske veta, så innehåller Keynaismen detta genom sambandet mellan näringslivet, “näring till liv “, och det offentliga, som den svenska modellen byggde på som gav välfärden. Det är inte förutan att begreppet “landsfader” som folkets välgörare

Intuitivt kunde “gråsossarna” inse detta. De som hade grå rockar och arbetade i verkstäder. Naturliga relationer utvecklades mellan arbete och folkbildning, mellan ingenjörer och hantverkarna. Här finns en tradition. Människan kom i centrum och det materiella blev ett redskap till välfärd och utveckling. Tillgång på skickliga hantverkare grundlade en svensk industriutveckling i världsklass.

Ekonomi består dels i det som  “växer” som blir företag och samhällets organisationer som blir till ett stöd till tillväxt och utveckling i ett kretslopp.

Detta attackerar högern febrilt och vill fördärva alla relationer och bygga system att tryckas ned över oss alla och skapa “vinpressen”. Privatiseringen  och individualisering gör samhället “enkönat”. Materialismen är inte allenarådande. Det finns en dimension till för liv.

Det här inlägget postades i Allianspoltik, Arbete, Effektivitet, Ekonomi, Konkurrens, Kortisktighet, Ledarskap, Människan och värdet, Nyliberalism, Okategoriserade, Samhälle, slavdom, Svenska modellen, Tillväxt, Utveckling, Välfärd, Värderingar. Bokmärk permalänken.