Finansmakten, överlever den fria marknadsekonomin och vad är alternativet?

Vi lever i OS-tider, en folkfest som blev till en fest för storföretagare som sponsorer bl.a McDonald’s, Coca Cola och VISA. Det marknadsstyrda samhället! En prototyp?

Belastar marknadsekonomin jordens resurser, frågor någon? Ja, hamburgarna kostar regnskogar! Vilket system skulle annars gälla?  Vad gällde innan?

Detta väcker även frågan om den fria marknadsekonomin kommer att fortsätta att existera? I OS-London är svaret nej. 

Världen har genomgått en enorm förvandling på gott och ont. Myntet har två sidor. Krona och klave. De följs alltid åt, hur vi än vrider och vänder.

Ekonomin innehåller det grundläggande för försörjning, utveckling och samhällsbygget. Marknadsekonomi är ett begrepp ur den industriella revolutionen på 1700-tal.

Marknadsekonomin är en teoretisk modell i tron att den följer “fysikaliska” lagar. Den beskriver ett system baserat på arbetsfördelning i vilket priset på varor och tjänster bestäms av ett fritt prissystem satt genom utbud och efterfrågan.

Den ska beskriva en balans mellan tillgång och efterfrågan. Modellen anger att den är självreglerande och söker sitt optimala tillstånd. Matematiska modeller har utvecklats.

Är detta sant? Nej. Ett symboliskt exempel är regnskogen som skövlas enligt modellen. Rik tillgång. Stor efterfrågan. Ger arbete och stor förtjänst. Konsekvensen för jorden finns inte med. I decennier har man försökt få stopp på detta.

Ursprungligen täcktes cirka 12 % av jordens yta av regnskog, men omkring hälften har idag utrotats. Det finns många anledningar till att regnskogen försvinner.

De tre viktigaste är skogsavverkning, jordbruk och djuruppfödning. I samband med skogsavverkningen byggs vägar som förstör regnskogen och på det tillkommer gruvdrift och oljeletning.

Det största hotet mot regnskogens existens är kommersiell skogsavverkning. Och ansvaret för den bär till allra största delen världens rika länder

Regnskogen finns huvudsakligen i fattiga länder. Rika industriländer lånar ut pengar till dem. Men de fattiga länderna får svårt att kunna betala tillbaka lån med höga räntor och samtidigt försöka utveckla sin egen industri. Därför säljer de nationella regeringarna i fattiga länder ofta ut avverkningsrättigheterna för regnskogen till internationella skogsavverkningsföretag.

Djuruppfödare hugger ner träden för att de vill ha betesmark till sin boskap. De köper marken billigt, så att de sen kan sälja kött billigt. Ju mer de utvecklar djuruppfödseln desto mer mark skaffar de, och desto fler träd hugger de ner. Kötthandlare i rika länder köper ofta billigt kött av djuruppfödare i regnskogsländer för att till exempel kunna sälja billiga hamburgare i sitt eget land. De rika länderna har även på detta sätt ansvar för skövlingen av regnskogen.

Mc Donald´s är en jätte. Nästa steg i marknadsekonomi sker i Londons OS. 

Här frambringas jätteförtjänster för McDonald´s, Coca Cola och VISA som är huvudsponsorer för OS. OS-byn ger oss en vink om det marknadsstyrda samhället. Byn  övervakades med 20 000 soldater.

Dessa sponsorer har ensamrätt i hela OS-byn. Andra och inhemska näringsidkare ställdes utanför. Är detta fria marknadskrafter?? Förnyelsen gäller ensamrätten dvs monopol.

Kritiken om att deras produkter inte är hälsosamma har hörts förut. Kapitalet kommer före människan.

Sociala krav ställs på OS-stjärnor Usain Bolt twittrar till sina hundratusentals följare om Gatorade sportdryck. Supermedaljören Michael Phelps uppdaterar sin Facebook-status med en reklambild från Head & Shoulders och får 3 000 “likes”.

Sarah Sjöström, som räknas till ett av våra största medaljhopp, laddade nyligen upp en reklamaffisch från London där hon själv är på bild under huvudsponsorn Visas logotyp.

Det kallas för Global Free Trade.

 Frihandeln är en politik som en regering utövar att inte diskriminerar import eller störa export genom att tillämpa tullar för import eller subventioner till export eller kvoter. Detta gör det möjligt att handelspartner kan uppnå ömsesidiga vinster i en fri handel med varor och tjänster.

En fri handelspolitik med prisersättning sker enligt utbud och efterfrågan, som är den enda avgörande faktorerna för resursfördelning . “Fri” handel skiljer sig från andra former av handelspolitik, där fördelningen av varor och tjänster i handel mellan länder bestäms av strategier på priser som kan skilja sig från priser med en avreglering.

Den västerländska ekonomiska modellen bygger på ständigt ökande BNP för att upprätthålla sig själv. BNP har blivit en funktion av oljeförbrukningen . För att öka BNP med x% kräver en (x + y)% ökning oljeförbrukning. Vi har använt 50 % av reserverna världens olja under de senaste 50 åren.

Marknadsekonomi tillkom under 1700-talets industriella revolution. Banden till människa, samhälle och ekologin bröts. Naturens lagar gällde genom odling, fiske, jakt, och boskap och tillgången på vind, vatten, skog och mineraler. Ångmaskinen öppnade en ny värld. Det finns utveckling som lyfte utveckling genom hygien, kommunikation, utbildning, vård, forskning, teknikstöd, borstäder välfärd och bättre levnadsvillor men också det som skulle bli vinstmakten.

Ekonomins hantering är inte automatisk. Den innehåller ett omdöme i mänskliga värderingar där människa kommer före det materiella och kapitalet.

I de första samhällena var detta självklart.  Människan kom först. Pionjärer började med två tomma händer. Hon var subjektet som skapade samhället och därmed målet. Annars gällde träldom och slaveri under en makthavare.

Man byggde en gård för att kunna försörja sig och fördela tillgångar mellan varandra för allas väl och bästa.  Det solidariska och rättvisa var en naturlig grund. Kunskapen om ekonomin gällde då hur naturen fungerade i årtidsväxlingar och hur människor kunde samverka, kultivera och skapa sig odlingar. Kunskap att förädla produkter ur växtligheten och från djur med olika redskap och tekniker till hjälp. Handelsutbytet mellan andra folk och länder skapade nya produkter, kunskaper och relationer.

Torget i städerna blev marknadsplatsen. Ortsnamn lever kvar som Köping eller Linköping. Städer kunde prägla egna silver-Mark under 1300-tal.

Runt om i Europa gällde en stad-och-land-ekonomi. Landsbygden gav leve-brödet och försörjningen. Staden erbjöd mötesplatsen, informationplatsen och alla tjänster och folkets beskydd.

Ordet “politik” kommer av det grekiska ordet πόλις (pólis), “stadsstat“. Staden var en metropol och en borg.

I dessa förhållanden finns den “Globala byn”. Utvecklingen av det internationella solidariska samfundet för mänskligheten. Ett samfund i fred för det gemensamma hushållet. En utveckling att stödja en geografisk ekonomisk mångfald där människor kan leva, bo och arbeta fritt. Ursprunget till ekonomi är grekiskan

Oikonomia, som betyder “huset med dess lagar” och syftar på hela jorden och dess livs- och naturlagar för mänskligheten. Detta kan ju inte ske utan samverkan, fred och solidaritet. Historien skildrar inte endast de politiska händelserna utan hela vårt sätt att vara och utvecklas som människor.

Aristoteles ansåg att människor av naturen är politiska varelser. Det betydde att människor också är sociala varelser och att varje förståelse av mänskligt beteende och behov måste inkludera sociala överväganden. Detta är också den kristna synen där människa är en social skapande varelse med ett självständigt medvetande och en fri vilja, grunden för allt i omdöme, samhörighet, ekonomi och att sätt mål.

Människosynen bildar grunden för de fria samhället. Envälde bygger på underkastelse och träldom. Människor blir ting.

Aristoteles analyserade också värdet av olika politiska system, beskrev deras för- och nackdelar och klassificerade dem som monarkioligarkityrannidemokrati och republik.

En revolutionen kom med den industriella revolutionen med ett nytt ekonomiskt tänkande. Banden bröts till människan som skapare, samhället som hushåll och naturen som vår gemensamma resurs. En annan väg till globaliseringen.

Adam Smith som lade grunden till det liberala ekonomiska systemet framhöll i hans verk An inquiry into the nature and causes of the weaith of nations publicerades 1776., att ekonomin avlöper i enlighet med sina egna lagar om utbud och efterfrågan och att människan tjänar hela samhället om hon låter sig ledas av nyttotänkandet och söker sina egna fördelar.

De strandsatta som inte är klarat denna hårda tillvaro får enskilda välvilliga personer ta hand om. Den gemensamma bästa ska gälle marknadskrafterna.

En stor misär gällde Nordamerika, Europa och kolonier. Kolera och TBC skördad miljontals offer. Industristädernas brist på hygien var enorma. Stanken var enorm. I Paris utvecklades parfym för att mildra dofterna. Över städerna låg foggen från fabrikers husen skorstenar. Motkrafter växte och revolter kom.

Motpolen till liberalismens privata kapitalistvälde växte fram i tre sociala riktningar. Två reformvänliga och en radikal

  1. En fri vänster som förändrar genom reformer baserad på demokratins grunder, där de mänskliga rättigheterna råder i en väg till sociala rättvisa för medborgarna. Keynaismen byggde på en fri verkan mellan näringsliv och det offentliga. Arbetarrörelsen började i Sverige i mitten på 1800-talet
  2. En socialistisk väg att ta steg för steg att nationalisera produktion och nationella tillgångar.
  3. Kommunism genom en väpnad revolution. Den väntade sig arbetarklassens befrielse genom en totalsocialisering av kapitalet, särskilt produktionsmedlen. Etablera det  klasslösa industrisamhällets ordning, jordbruk och kultur, där staten var totalägare Det kommunistiska manifestet kom 1848 och första bandet av Karl Marx:s “Kapitalet” utkom 1867.  Problemet i Ryssland  1917 var att huvudbefolkningen var bönder

Resten är historia.

Kapitalismen i väst, dvs. bankirer, storföretagere och kungahus, såg revolutionen som en långsiktig fördel. I Ryssland och Asien väntade enorma rikedomar. Opiumhandeln skapade enorma förmögenheter i det det brittiska imperiet och kungahuset.

Ett sätt var att föra krig att nå dessa rikedomar. Ett annat sätt vara att sprida ett socialt kaos inifrån och på lång sikt erövra världen. Väst lät sponsra kommunismen framväxt i öster både i Ryssland och Kina.

Kalla kriget skapade nya konflikter och ny förbistring. För finansen innebar vapenhandel, revolution och krig en lönsamhet i liten krets medan inblandade länder skuldsätts eller hamnade i sociala och etniska katastrofer. Folkmorden kommer.

De såg chansen genom

  1. Kolonialsimens 1600-tal
     .
  2. Ryssland i den andra ryska revolution 1905, där Lenin och Trosky kunde identifieras.  Den första revolutionen 1825 hade misslyckade. Detta skulle leda till den ryska revolutionen 1917. Trotsky och Lenin blev västs hantverkare. En rebellgrupp tränades upp i USA på Rockefellers ägo. Lenin rekryterades av Tyskland. Revolutionen skulle stoppa kriget på Östfronten 1917. Detta var en överenskommelse.
  3. Nästa tillfälle blev Andra sino-japanska kriget (1937-1945) i Kina. USA gav stöd via OSS (föregångare till CIA) till rebellerna och till Maos makttillträde. Ny samhällslära och konflikter skulle riva moral och strukturer.
    .
    Världspolitiken bygger på en kaos- och konfliktlära om materiella ytterlighet enligt Hegels tes och antites som sedan smälter samman slutligen i en syntes av de båda polererna i en supermaterialism. Det sämsta av allt.
    .
    Dessa världsbyggare så split och kris för sitt hantverk. De piskar upp stämningar för motsättningar och destruktion.
    .
    En sådan syntes finns i Kina 1989. EU är en kommande syntes. Politiska system upphör i en teknokrati. Kriser river strukturer och relationer. Krisvågen ger makt, vinst och inflytande i nästa fas. Kalla kriget är allt detta. Världsstaten är det sista steget. .
    .. 
  4. Office of Strategic Services, OSS, är den amerikanska versionen av den brittiska underrättelsetjänsten och utförts på ett ad hoc-basis inom stat, finans och försvar.
    .
    Från 1943-1945 spelade OSS en viktig roll i utbildning av Kuomintangs trupper från Kina och Burma. De rekryterade Kachin och andra irreguljära styrkor ursprungsbefolkningar för sabotage samt riktlinjer för de allierade styrkorna i Burma kamp mot den japanska armén. Bland andra aktiviteter, hjälpte OSS leverans av vapen och tågtransporter till motståndsrörelser, bl.a till Mao ZedongRöda armé i Kina och Viet Minh i Franska Indokina.

    Detta sker i områden som ockuperade av axelmakterna under andra världskriget. OSS rekryterade också krigets viktigaste spioner, den tyska diplomaten Fritz Kolbe. Andra funktioner OSS inkluderade användandet av propaganda, spioneri, subversiv verk-samhet och i efterkrigstidens planering.
    .
  5. Al-Qaida är en fortsättning enligt samma plan efter Kalla kriget i en falskmantlad muslimsk dräkt för att piska fram uppror i såväl öst som väst. Bakom finns grupp av “realpolitiker”, finansägare och en säkerhetstjänst som inte hyser någon lojalitet mer än till sig själva. De kan ha ett ben i sin egen nation och ett annat i fiendelägret.
  6. Syren är nu ett kraftcentrum där folket får betala priset. Nätverket är där. Vem dödar vem? Det går knappas att urskilja. Rebeller kan stå på folket sida. Makabra dåd finns, som piskar fram upproret och konflikten. Syriska armen anklagas. Men är det så?? Bakom finns kamp om mittpunkten i Euroasien, där oljan finns. Obama har givit CIA tillåtelse att stödja upproret.Det finns kamp att förhindra demokratins utveckling. Saudiarabien inte kan tåla det sekulariserade alawitiska styret i Syrien utan vill införa sin sunni wahabitiska variant med sharialagar mm. Iran har sitt intresse.
  7. Diktatorer i öst och väst har varit verktyg för “kretsen” att ta kontroll över välfärd och tillgångar. Här fanns även Hitler som skulle bana väg för det nya Europa, “Marknadseuropa”, som är EU. En finans- och marknadsunion.

Dessa två supermakter i kapitalism förenas 1989 i Kina. Kommunismen som västs  världsfienden ersättas av Al-Qaida 2001 i 911.

Finanskapitalismen är en superhöger. Den har lärt sig av revolutionens metoder. Nu vänds denna i motsatt riktning. Socialismen sökte erövra produktionsmedlen. Finansmakten söker erövra de fria nationella företagen och de fria samhällsfunktionerna som tillhör demokratin. Ja, även nationer. Ödet gällde Grekland, där demokratin började.

Finansmännen genomför sin revolution genom

  • finanskriser som bryter sönder sociala och ekonomiska strukturer och relationer
  • klyftbildning som ger mer till rika och mindre till de fattiga
  • en trång och liten arbetsmarknad där folket individualiseras i en konkurrens och förvandlas till en arbetsvara
  • flyktingströmmar
  • ideologin om liberalism som innehåller vägen till marknadens frihet, som folk inte kommer att förstå. De tror att läran  gäller mänskliga frihet att fri vänster är en förtryckare

Tendens är i Europa:

  • den fria marknaden förminskas. OS London 2012 ger tecknet
  • storföretagen köper upp fria nationella företag, privatisera samhällsfunktioner och tillgångar
  • marknadsekonomin inte hållbar och dränerar jordens resurser och nationers självständighet
  • ett marknadsstyrt samhälle med sin egen rätt och bort från folkets rösträtt och demokrati
  • en ny människosyn som är “marknadsmänniska” att vara tillgänglig som en arbetsvara på marknaden. En trång arbetsmarknad ska ge en tävlan.

Frågan gäller nu det mänskliga samhället.  Gäller människan eller kapitalet? Det är den stora frågan.  Det ena blir målet eller medlet.  Är vi ett medel, då går vi tillbaka till härskartider. Vår politiker må svara på detta. Historien är rysande men den går inta att dölja. Vägen vi avgick ifrån är den väg som behöver återvinna.

Det här inlägget postades i Anarkokapitalism, Antisociala reformer, Arbetsmarknadsfrågor, Automatisering, avhumanisering, Avregleringar, Bank och finans, Demokrati, Den 3-faldiga ekonomin, ekologi, Ekonomi, Fattigdom, Finanskrisen, Finansmakten, Framtid, Globalisering, Historia, IMF, Internationalism, Jorden, Kapitalism, Klasskamp, Konkurrens, Korståget mot välfärden, Makt, Marknadspolitik, NVO, OS, Politisk union, Postdemokrati, Privatisering, Propagandans makt, Rättvisa, ryska revolutionen, Ryssland, Självständighet, Sociala strukturer, Tankesmedjor, Välfärd, Vänster/höger, Värderingar. Bokmärk permalänken.