Den ekonomiska naturlagen. Keynes hade mer rätt än han visste?.

Keynes nationalekonomiska modell är närbesläktad med naturens ekonomi. Keynes syns vara mer en ekonomisk filosof än en marknadsekonom. Alltsedan 30-talet hade John Maynard Keynes idéer om staternas plikt att ingripa i och styra ekonomin varit vägledande för politiken i de flesta länderna. Här finns likheter med naturen där motsatsernas enhet gäller i ett ständigt nyskapande.

Är välfärd till utveckling eller förstörelse, är frågan för denna artikel, då “välfärden” är så mycket i stöpsleven i vår tid.

“Ekonomin” är ett av det mest misshandlade områdena i vår historia. Många vet ännu inte vad begreppet innehåller och varifrån det kommer. Följer ekonomin vetenskapliga och rationella grunder eller är den mer en värdegemenskap i moral och beteende. En viktig huvudfråga för , vilket kommer först? Människa eller kapitalet?

Många gånger är det helt förknippat med ett penningsystem. Detta kallades en gång för “krematistik”, som kommer av grekiskan krematistikos som betyder att bringa  välstånd. Begreppet ”krämare” kommer härifrån, de som skor sig på andra.

Professor och ekonomipristagaren Milton Friedman formulerade nyliberalismens brutal modell till ett marknadsstyrdt samhället genom en chockterapi som gällt i många länder under 70- och 80-tal. Ett system i kapitalism utan mänsklig hänsyn.

”Endast en kris – verklig eller inbillad – kan åstadkomma verklig förändring” – först i krisskeden och chocktillstånd kan nyliberala idéer ta initiativet för att privatisera allmänningarna, minimera statens inflytanden på ekonomin förbjuda fackförbunden, avskaffa social välfärd, släppa priserna fria och cementera äganderätten och centralbankens överhöghet. Dettas skulle ge tillväxt.

Många linjära och matematiska modeller är utvecklade som ska visa någon form av automatik, förutsägelse eller självreglering. Marknadsekonomi utvecklades under den industriella revolutionen på 1700-talet. Banden till natur och samhälle försvann i det som blev liberalismen. Innan dess hade rationalismen brutit igenom under 1600-talet.

Vinsten har gjorts gällande som en generell kompass. Detta visar minst sagt på stora brister. Cirkulationen bromsas upp och stora kapital samlas i allt färre händer.

En mekanistisk världsbild formades under “Upplysningstiden”, där universum förvandlades till ett mekaniskt system som en jättelik klocka. Detta ansåg man att man kunde bryta sönder till mindre system och delar, som människan kunde ta kontroll över. Det gällde även naturen. Den rationella människa kom och gjorde sig själv till en bio-mekanisk-kemisk docka.

Även ekonomin skulle brytas ned till ett system, som antogs följa fysikaliska lagar om krafter som tillgång och efterfrågan som skulle ge priset. Allt skulle reglera sig själv genom de fria marknadskrafterna. Det offentliga ska här av ideologiska skäl förminskas och privatiseras. En sådan utveckling blockerar samhället ekonomiska dynamik enligt nedan. 

 Sann ekonomi består i grunden av relationer mellan motsatser mellan t.ex. det offentliga och näringslivet. “Hjälp-till-självhjälp” är att skapa förutsättningar till en ny utveckling som att bygga en bro.. Att privatiseras det offentliga, då tappas samhällsmålen i styrelserummens vinstkalkyler och avkastningskrav. Samhällsmålen gäller oss alla i en värdegemenskap.

Rationalismen har fungerat som en “grotta” som avskärmar och reducerar verkligheten till blindsyn.

Idag hör vi högern säga att välfärden förtär samhället och måste på ett rationellt och humant sätt underordnas marknadens nya lagar. Åtstramningen är deras “välgärning”.

Keynesianismen tillämpades från 1950 till omkring 1970, som kännetecknades av en hög tillväxt och en omfördelning av välståndet. Välfärd drev fram utveckling. Den förde Sverige till framgång och utveckling för såväl folket som näringslivet och samhället i helhet. Är detta då inte sant?

Det finns en symbios mellan att skapa nya förutsättningar på ett nationellt plan genom att bygga infrastruktur, skapa den mänskliga och sociala utvecklingen genom skola, vård, kultur, forskning, idrott mm. I denna ordning sattes människan för kapitalet. Människan var målet och kapitalet var medlet.

Näringslivet fick en “ekonomisk och social miljö” att växa i. Alla naturresurser ingår som en bas för hushållet.

Det privata näringslivet uppgift ingår i samhällsbygget genom försörjning av livsmedel, energi, vatten, basförnödenheter, utveckling av produkter och byggnadsverk ..

Det offentliga utgör även en balans när marknaden svänger från tid till tid. För att komma till rätta med arbetslösheten skulle staten aktivt gå in och finansiera upphandling av varor och tjänster.

Orsakerna till den låga efterfrågan stod, enligt Keynes, främst att söka i det finansiella underskottet på marknaden. Detta kunde staten korrigera genom att öka sin upplåning och göra investeringar till förnyelse.

En ekonomi som innehåller ett kretslopp. Pengar är ett drivmedel till att skapa nya förutsättningar, som alstra en ny utveckling.

All ekonomisk utveckling för alltid med sig sociala eller ekologiska konsekvenser antingen för det  bästa eller till det som leder till det sämsta. Avbryts utvecklingen bryts kretsloppet.

Välfärd är en ekonomisk motor för riktning, utveckling och rättvisa.

Keynes ekonomiska modeller innehåller en värdefilosofisk betraktelse, som liknar forntidens världsuppfattning. Både grekiska filosofer och Zen-buddister såg en natur som bestod av föreningen mellan olika motsatser i processer som skapade nytt.

Bakom politik, ekonomi, samhälle och vår verklighet finns något mer för vår existens och ständiga utveckling.

Bakom finns det som skildrar orsak och verkan. Det vi ser och kan ta på är spegel av själva orsaken.

Platon skildrar detta som om vi satt i en “biograf” (grotta) och såg en film. Genom att studera naturen kunde vi får insikt om verkligheten bakom allt. Ett ständigt skapande pågår. Allt i en väldig rörelse som väller fram genom alltet.

Verklighetens föränderliga flod består av ett ständigt nyskapande med och för varandra. Ekonomi betyder “huset med dess lagar” och kommer av grekiska ordet Oikonomia. Det avser hela jorden som ett hus och hushålla för allas bästa. Varje samhälle är ett hus och ned till vårt eget hushåll.

Naturens processer leder till uppbyggnad och välstånd. Naturen är alltid modern. Osunda processer föder nedbrytning och ödeläggelse.

Ekonomi handlar om processer som sker samtidigt i olika håll och riktningar.  Allt bygger relationer i en ömsesidig utväxling. De mekaniska sambanden blir här starka förenklingar.

Begreppet “Miljö” har två innebörder.

  • “Milieu”, det som är i mittet och blir det som växer
  • “Surrounding” som betyder omgivning som förutsättningar att det växer
  • “Trädet växer när trädgårdsmästaren vattnar” Växt och omskötsel.

Den enda sanna produktionen och ekonomin finns i naturen. Begynnelsen till all ekonomi. Allt ordnat i en sinnrik visdom som överträffar allt. En skola för insikt.

Bilden skildrar processer möts där 1 plus ett blir 1 blir en  mångfald. Bortom systemtänkande och en traditionell matematik. Genom humlan sker en pollinering som ger upphov till nya maskrosor. Genom maskrosen för humlan nektar som in sin tur ger näring och nya humlor. Solidaritet blir här en naturlag  för överlevnad.

Genom växtligheten kommer en uppbyggnad i en samverkande förening alltifrån fotosyntesen till en samverkan som här mellan maskrosen och humlan. En synergi som befruktar och ger näring i nektar. Allt förgrenar sig och blir till mångfald.

Allt bygger på relationer i tid och rum mellan sol, måne och stjärnorna. Allt är i en rörelse från den ena motsatsen till den andra såsom en växt lever, dör och förnyas. Dag, natt och morgon. En ständig förening mellan motsatser. Sol och jord. Ljust och mörkt. Det som ger ut och tar emot. Anod och katod gäller fysikens värld som ger ström för lyse och motorer.

Följer samhället samma lagar om motsatsernas förening? Ekonomi börjar i naturen och måste därför lyda under samma lagar.

Det offentliga och privata som en symbios till drivkraft och förnyelse utifrån en mänsklig utgångspunkt för det gemensamma bästa. Naturens ekonomi är alltid riktad till en välfärd och uppbyggnad. Samhällets ekonomi lever inte utanför utan har samma syfte för människa , samhälle och natur.

All ekonomi skildrar mänskliga relationer i ett socialförlopp alltifrån när vi köper bröd i bageriet till samhällets ekonomi med alla aktörer näringsliv, kommun eller stat att skapa nytt. Välfärd är inte till förstörelse utan till utveckling av mänskliga villkor som gynnar hela samhällets utveckling. Det finns en synergi. Samhället är också det “motsatsernas förening” i “hjälp till självhjälp”.

Det här inlägget postades i ekologi, Ekonomi, Energi, Förnyelse, Framtid, Keynesianism, Marknadspolitik, Miljöpolitik, Moderaternas politik, naturrätten, Offentlig sektor, Paradigm, Privatisering, Samverkan, Solidaritet, Svenska modellen, Tillväxt, Välfärd, Värderingar, Vision. Bokmärk permalänken.