Den objektiva synen och ideologin.

Vi erfar en verklighet och samhälle i förvandling. Detta ideala är att nå fram till en objektivitet som då uppfattas som sanningen. Vetenskapen talar om att kunna observera, empiriskt analysera och beskriva i synliga och mätbara termer. Går detta? Ger detta svaret?

Detta är gåtan om nyckeln.:

En man vandrade hem sent på kvällen i liten stad. Så småningom kom han fram till en busshållplats.

Han såg en man som stod och sökte efter något på marken.
– Vad letar du efter?
– Jag har förlorat min dörrnyckel.
– Oj, var befann du dig när du tappade den?
– Där borta vid bänken?
– Varför letar du här och inte vid bänken?
– Det är lättare att se här under gatlyktan där det finns ljus.

Ja, det är lättare att leta där saker och ting syns. Det är det konkreta. Allt som inte syns blir overkligt och kan inte hanteras rationellt. Värderingar är irrationella

Naturvetenskaplig metod är att man utifrån kvantitativa metoder och analyser bygger eller förbättrar teoretiska modeller av världen.

Naturvetenskapliga metoder är inte begränsade till att användas inom naturvetenskap utan kan användas även i andra ämnen, till exempel ekonomi, sägs det.

Det sker så i ekonomin. Vi ser resultat i samhället och naturen och den sociala situationen Den mänskliga omdömets inflytande på ekonomi gäller inte.

Materiell etik gäller som lönsamhet och vinstmaximering. Marknadskrafterna optimera behov och tillgångar och sätter rätt priser. Medmänsklighet kallas för flum, “kommunism” etc. Alla möjliga argument för plantera “nytänkandet”. Den spontana och sanna utgångspunkten är människans villkor. Vilken omsorg har inte mamma för sitt barn.

Idag jämförs vi med maskinernas kapacitet. Datorn är överlägsen tänkandet. Framtiden flygmaskiner kan blir förarlösa. De finns redan militärt.

Att rationalisera bort oss, kan går hur långt som helst. Vad blir kvar då? Den nya ekonomin kan sälja och byta ut allt. Företag, vård, skola, samhällsfunktioner etc.

Även människan syns i en människohandel, där de svagaste igår. “Leasa” en barnaföderska ingår i ny syn. EU talar om arbetskraft i fria flöden över gränserna i den nya “samhällsmodellen”.

Kravet idag på objektivitet kan inte hantera våra inre frågor och de problem som uppstår i det moderna arbetslivet i produktivitet, rationalism och identitetslösa arbeten under olika system.

Arbetsmiljö nedprioriteras i kostnadsjakten. Likaså yrkesetiken som ger det meningsfulla. Då människan endast uppfattas som en biologisk kropp är hon en “maskin” i en objektiv bemärkelse. Det inre kan inte uppfattas som något reelt eller ekonomiskt värdefullt. Synsättet tvingar oss på reträtt.

Det sker även i det marknadsekonomiska perspektivet. Urskog kan försvinna då det finns tillgång, efterfrågan och vinstintäkter under en tid. Men det mänskliga omdömet om konsekvenser sorteras bort i kalkylen. Objektiviseringen ingår i liberalismen som stänger oss ute från en medveten verklighet. Vi kan då inte ingå i ett sammanhang utan hamnar i ett utanförskap att kunna påverka sammanhanget.

Är vi då medvetna?

Människan är inget objekt. Hon är som barnet subjektet för vår omsorg. Hon är orsaken till att samhället existerar under en lång utvecklingsprocess. Ett skapande. Vi står inte utanför. Vi står inför i ett gemensamt rum.

Det går inte att vara objektiv. När vi andas då påverkar detta omgivningen. Alla handlingar påverkar. Bristande ekonomi får sociala och ekologiska konsekvenser.

Så är mänskligheten och samhället en enhet av liv och inte en apparat.

Nyckeln finns i att annat rum, som intecknar allt. Som är orsaken. Orsak och de synliga rummet, två olika rum. I det som vi skildrar som orsak och verkan.

En vis man blev tillfrågad.
– “Var finner man det goda?”
– “Sök där du minst anar?”

Värt att höra:
Människan och maskinen 20120912 Del 2 “Mått” | Sveriges Radio|Filosofiska rummet
http://sverigesradio.se/sida/ljud/4141372?play=4141372&playtype=Poddradiofil

Det här inlägget postades i Objektiivitet. Bokmärk permalänken.