Ordförande för Nobelkommittén, generalsekreterare i Europarådet och tidigare en KGB-agent enligt Norsk TV.

Det är fel att ge det till en institution som skapat så mycket fattigdom och nöd i södra Europa, säger Marit Li Nilsen.

Bakom fackeltåget i Oslo den 9 dec stod Fredsprisinitiativet 2012 – en sammanslutning av drygt 50 olika samhällsaktörer från Norge och andra länder – allt från “Nej till EU” till internationella fredsorganisationer, till norska LO och Senterpartiet. Vilket gör det till en av de största protestaktionerna mot en fredspristagare.

Att EU får Nobels fredspris väcker förvåning i det tillstånd som skapats och med syften som INTE gällt folk och nation utan för transnationellt verkande företag.

Thorbjørn Jagland sitter  i jäv på två stolar

  • Ordförande för Nobelkommittén sedan 2009
  • Generalsekreterare för Europarådet i EU sedan 2009
  • Var ordförande i stortinget. 2005-2009.
  • Var statminister 1996-1997
  • Var utrikesminister 2000-2001.
  • Medlem i stortingets 1993-2009.

Han har tidigare var deltagare i

  • Trilaterala Kommissionen i Round Table Group
  • Council on Foreign Relations Round Table Group
  • två synnerligen icke-demokratiska organ, tankesmedjor med “filantroper”.

Han sitter som generalsekreterare i Europarådet ( franska : Secrétaire général du Conseil de l’Europe ) som utses av rådetsförsamlingen på rekommendation av ministerkommittén för en period av fem år. Han eller hon har anförtrotts ansvaret för att uppfylla målet för vilket Europarådet inrättades i London den 5 maj 1949, nämligen

att uppnå större enhet mellan dess medlemsstater för att skydda och förverkliga de ideal och principer som utgör deras gemensamma arv och underlätta deras ekonomiska och sociala framsteg. Målet för EU är en union utan nationsgränser.

Europeiska rådets toppmöte ägde rum den 28 och 29 juni 2012 i Bryssel. Mötet leds av Herman Van Rompuy, ordförande för Europeiska rådet.Den 19 november 2009 valdes Van Rompuy valdes av medlemmarna i Europeiska rådet som första heltid ordförande för Europeiska rådet under Lissabonfördraget .

Under 1970 och 1980 uppfattades Jagland som en “trevlig politiker” och hade  en “hemlig kontakt” med sovjetiska KGB källor. Hans interna KGB-smeknamn var “Jurij”. Enligt Wikipedia och enligt KGB källor från en tidigare sovjetagent, hade Jagland varit en nyttig källa för politisk information. Hans rapporter hade  använts som en “kanal för aktiva åtgärder”, bland annat i fråga om nukleära frizoner för de nordiska länderna.

RAPPORT BÄNNPUNKT I NRK “KGB:s sista offensiv” 14/12 2000

Utdrag:

Under vintern 1990 fick Michail Butkov ett annat uppdrag för KGB-befälhavaren Lev Koshliakov.

Från Moskva kom ett telegram som önskad att etablerar en station i Oslo för att försöka återansluta till oss framstående norska politiker, som KGB hade använt  i sitt tidigare nätverk. En  av dessa hemliga kontakter bar på pseudonymen Yuri.

Bakom alias Yuri dolde sig  Thorbjörn Jagland själv, en inflytelserik sekreterare i Arbeiderpartiet.

Kontakten med KGB som  hade gett honom ett alias och en mapp i KGB: s arkiv, härrörde sig från äldre tider.

Jagland hade utvecklats på 70-talet, när han var ordförande i AUF och senare anslöt sig  Arbeiderpartiet. Han hade, enligt telegrammet varit en nyttig källa om politisk information. Han hade också använts som en kanal för aktiva åtgärder – till exempel frågan om nukleära frizoner.

Enligt Koshliakov KGB hade arbetet skett “tätt” mot Jagland. En av Arne Treholts kontrolltjänstemän var Vladimir Sjisjin som också deltog i operationen. Han blev senare KGB:s  yngsta general och deras ställföreträdande befälhavare för det utländska spionaget.

Efter två möten med Jagland och ett med hans sekreterare i partiet lämnade Butkov sin kontakt till hans chef, Koshliakov – och rapporterade allt till POT.

Koshliakov förklarades tillsammans med sju andra KGB officerare som ovälkomna i Norge, när Butkov hoppade av….

När Thorbjörn Jagland blev intervjuad om det hela svarade han att han hade gjort sitt jobb, vilket innebar att han hade en regelbunden kontakt med den utländska ambassadpersonalen, däribland ryssarna. Jagland talade om att han hade rapporterat om sin kontakt – inte till POT, men till Arbeiderpartiets ledning och sektionschefen Trond Johansen i den militära E-staben.

Det här inlägget postades i EU, Nobelpriset. Bokmärk permalänken.