Sverige är en som förlorar mest på EU-budgeten

Sverige är det  land som förlorar mest på EU:s nya långtidsbudget för 2014-2020 som EU:s ordförandeland Cypern la fram i början på veckan. Det visar en uträkning gjord av EU-minister Birgitta Ohlssons medarbetare, skriver SvD. Sverige betalar till EU får vi 54 öre tillbaka i olika former av stöd.

“Totalt orealistiskt”, säger en upprörd EU-minister Birgitta Ohlsson till tidningen.

Svenskt nej till EU:s budgetförslag. EU:s budgetförslag får tummen ner från Sverige och flera andra medlemsländer. Bland förslagen finns en EU-moms och en avgift på finansiella transaktioner för att finansiera en femprocentig ökning av EU:S budget.

Den mest provocerande budget som EU någonsin har lagt, säger riksdagsledamoten Jonas Sjöstedt (V).

Beskattningsrätten är ju en kärnfunktion i en stat, säger han. Sjöstedt, som är ledamot av riksdagens EU-nämnd och före detta EU-parlamentariker tycker att förslagen är ett steg mot statsbildning.

Sjöstedt vänder sig också bestämt mot den kraftiga höjningen på utgiftssidan.

Den står ju helt i motsatsställning till att man nu kräver stenhårda neddragningar runtom i EU. I det här läget skulle EU behöva spara och skära ner så att länderna får mer pengar till sina sociala behov.

Enligt Sjöstedt råder det i EU-nämnden en enighet från höger till vänster om motståndet mot såväl beskattningsrätten som ökningen av EU:s kostnader.

Det är viktigt att nu öka trycket på (finansminister) Anders Borg att verkligen sätta ned foten som britterna har gjort. Han har kristallklart mandat från alla partier i riksdagen att inte acceptera det här budgetförslaget.

Även Socialdemokraterna anser att det är fel på budgetens profil.

Det är för mycket av det gamla Europa med jordbrukssubventioner och för lite av det nya med satsning på tillväxt och forskning, säger finanstalesmannen Tommy Waidelich. Sedan har vi inte samma kategoriska nej som regeringen till skatten på finansiella transaktioner, den är vi öppna för att pröva. Den har vi också tagit beslut om tillsammans med övriga socialdemokrater i Europa.

S har tidigare varit öppet för en europeisk koldioxidskatt, påpekar Waidelich, som dock är noga med att göra skillnad på egen beskattningsrätt och att medlemsländerna är eniga om en avgift.

Storbritannien och flera andra länder hade krävt att jordbruksbudgeten skulle bantas rejält, men i förslaget ska den posten i stället frysas på 2013 års nivå.

”Fullkomligt orealistiskt” och ”alldeles för stor”, kommenteras budgeten av en talesperson för den brittiska regeringen.

Sveriges EU-minister Birgitta Ohlsson (FP) är mycket kritisk.

 De stora reformer som krävs för att EU ska kunna konkurrera med Indien, Kina och andra delar av världen i framtiden finns inte med i den här budgeten och det är jag oerhört besviken över, säger hon till TT.

Hon ser vissa ljuspunkter, som satsningar på miljö, forskning, infrastruktur och utrikespolitik.

Men detta måste matchas mot minskningar på jordbruks- och regionalpolitiken, som faktiskt är två tredjedelar av den totala budgeten. Det här är en svällande EU-budget. Det kan vi inte acceptera, säger EU-ministern.

Svensk Mjölk, branschorganisation för mjölkproducenter, delar inte Birgitta Ohlssons syn på jordbrukspolitiken i EU:s budget.

Världen måste öka sin matproduktion kraftigt, anser Jonas Carlberg, chef för Mjölkpolitik på Svensk Mjölk.

Redan i dag lever en miljard människor i svält. Här kan jordbruket i EU bidra till att öka matproduktionen. Ohlsson väljer att inte titta åt det hållet utan hänger sig åt en retorik om jordbrukspolitikens innehåll så som den var utformad på 80- och 90-talen”, skriver Carlberg i en kommentar.

Han anser att regeringen bör ha en mer konstruktiv inställning för att kunna påverka jordbrukspolitiken.

EU-kommissionen har också föreslagit en reform av systemet som i dag ger Sverige, Storbritannien, Tyskland, Nederländerna och Österrike rabatt på EU-avgiften. Resultatet blir en kraftig höjning av den svenska EU-avgiften, menar Birgitta Ohlsson.

Det kommer vi självklart att arbeta emot, eftersom det är alldeles för lite reformer i den här budgeten, framhåller hon.

Danmark, som kämpat för att få en rabatt men blir utan även i fortsättningen, reagerade med ilska.

Det är inte rimligt att Danmark ska finansiera andra välmående länders rabatter utan att själv uppnå en, säger finansminister Claus Hjort Frederiksen (V) till nyhetsbyrån Ritzaus.

EU-kommissionären Cecilia Malmström har en positivare bild av budgetförslaget än sin partikollega Birgitta Ohlsson. Malmström medger att ekonomisk turbulens de senaste åren känns i européernas plånböcker och anser att det ska avspeglas i EU:s budget.

Vi har därför försökt hålla igen utgifterna samtidigt som vi måste ta hänsyn till att medlemsländernas och omvärldens krav på EU att agera i olika frågor ökar, vilket kräver att unionen har praktisk och ekonomisk möjlighet att leverera”, skriver hon i ett pressmeddelande.

Hon är nöjd med satsningar på sitt eget område – migration och brottsbekämpning – samt på forskning och infrastruktur, men är besviken på att det inte blev ”större moderniseringar på jordbruksområdet”.

Långa förhandlingar väntar nu eftersom budgeten måste antas i enighet av alla medlemsländerna.

 

Det här inlägget postades i EU, Okategoriserade. Bokmärk permalänken.