Svenska myndigheter blir allmer hemliga. Riksrätt borde tillämpas.

Vi kan konstatera att frihetsdogmen liberalism leder oss bort från demokratin. Öppenheten skivas som en ost skiva för skiva i de små stegens tyranni.

Svenska myndigheter blir mer och mer hemliga. Offentlighetsprincipen är en av de viktigaste grundstenarna i den svenska demokratin. Rätten för varje medborgare att få tillgång till information om myndigheters arbete och beslut har länge varit självklar. Huvudregeln är att allt är offentligt, endast i undantagsfall får uppgifter sekretessbeläggas.

Marknadsfriheten förhindras av demokratin. Avregleringen började i finanssektorn att få verka i laglöshet. Nu vill högern ha en politisk avreglering. Men något är på väg att hända, de senaste åren har offentliga förvaltningar blivit allt mer hemliga.

Bara sedan 2009 har regeringen drivit igenom 69 ändringar av sekretesslagen – och nu slår konstitutionsutskottet larm.

Det är ett sluttande plan för hela den svenska öppenheten, säger Peter Eriksson (MP), ordförande i KU.

http://www.dn.se/nyheter/sverige/ett-sluttande-plan-for-svensk-oppenhet

Regeringskansliet är en av flera myndigheter som det ofta klagas på, bland annat till justitieombudsmannen. Det tar långt tid få ut  handlingar. Politiker har fått möjlighet att rätta till misstag innan en offentlighet.

Läs mer: Annie Lööf tilläts rätta sina fel innan hennes räkningar lämnades ut – här är tre fall som ska granskas av KU

Konstitutions­utskottets KU  ska inleda en granskning av regeringskansliets hemlighetsmakeri.

Det finns en politisering av den här hanteringen som jag tycker man måste vara väldigt kritisk till. I regeringskansliet tycks det vara så att man inrättat ett system där utlämnande av handlingar ska gå till en central nivå i statsrådsberedningen där det behandlas politiskt innan man lämnar ut handlingen, säger Peter Eriksson

Sverige borde nyttja möjligheten Riksrätt för att kunna avsätta ministrar, ämbetsmän och befattningshavare i rikets tjänst. Riksrätten fanns med  1772 års regeringsform, som infördes efter Gustav III:s statskupp. Enligt 1809 års regeringsform kan statsråd och justitieråd åtalas och ställas inför en riksrätt.

Högsta domstolen kan idag, enligt 3 kapitlet 3 § rättegångsbalken, väcka åtal av brott i utövningen av tjänsten som begåtts av statsråd, justitieråd,  regeringsråd eller riksdagens ombudsmän. KU har prickat regeringråd men det borde leda än större påföljd än vad som har skett. Hela frågan är slutligen en moralisk fråga.

Det här inlägget postades i Allianspoltik, Censur, Demokrati, Frihet, Informationskriget, Liberalism, Marknadspolitik, Moderaternas politik, Nyliberalism, Rättvisa, Självständighet, Sveket mot Sverige, Svenska modellen, Tankesmedjor. Bokmärk permalänken.