Marknadsekonomins fem systemfel

U

Ekonomin är sedan begynnelsen förenad med naturen och avser varje hushåll från familj, företag eller samhället att bruka, återbruka och fördela alla resurser ändamålsenligt, solidariskt och hållbart för det gemensammas bästa. Vinst måste vara ett sätt att förnya och planera långsiktigt varje hushåll. Ju högre upp desto större ansvar gäller.

En marknadsekonomi utgöra vara ett ekonomisk system baserat på arbetsfördelning i vilket priset på varor och tjänster bestäms av ett fritt prissystem satt genom utbud och efterfrågan

Men modern marknadsekonomi bygger på felaktiga antaganden. Omdömet saknas. Regnskogen och plundring av havsbestånd visar detta. Marknadsekonom kommer med den industriella revoluitionen och Adam Smiths ekonomiska modell 1736. Tillgång och efterfrågan styr pris. En matematisk modell styr världen. Ekonomin innhåller ett organiskt och socialt förlopp och bygger på relationer till naturen, människors arbete (skapande) och samhällsbygget. Allt ska föredelas i en gemenskap.

KretsloppetUtan att naturen kan växa finns ingen ekonomi. Allt börjar där. Arbete är sin grund ett skapande. Något växer fram ur vår kunskap och händerna. Vår mening och glädje ligger i detta i att skapa nytta fören omvärld. Pengar finns för att bygga nytt. Hela ekonomin är cirkulation likt vattnets kretslopp. Regnet faller i jorden för tillväxt. 

Förtjänst genom kapitalvister och spekulationer utan en sann tillväxt innebär en stöld.

Ett ett rovgirigt vinstskapande har utvecklats som då sker på andras bekostnad. Områden saknas och blir till grova systemfel.

Vi må skilja på vad som är orsak och verkan. Marknaden är ett resultat av ett skapande arbete. Marknaden kan då vara först och stå över människor och samhälle. Mål, orsak och tjänande är människan själv. Marknaden finns för att förmedla varor och tjänster. Vinst och skatt finns för att återbruka i nytta.

Marknader har emellertid funnits sedan den dagen byteshandel kom till. Allt var då beroende av en naturhushållning, jakt, fiske, odling och hantverk. När den industriella revoutionen bröt ignom på 1700-talet kom de industriella massproduktionen ta över och dominera uppfattningar.

Ur det växte sedan fram det som kom att bli välfärdsstaten. Den sociala utvecklingen parades med näringslivets utveckling. Mål var en långsiktig väg till en social rättvisa, demokrati och jämlikhet. Företag deltog med att betala skatt för skola, vård och infrastruktur för ett civiliserat samhälle.

2000-talets nyliberalism vill att statens inflytande ska reduceras. Finanskriser river välstånd och öppnar dörr för misär och sänkta löner.

Detta har idag utvecklats till ohämmade marknadskraftersom ska tränga in i samhällsorganismen där samhällets inflytande på ekonomin begränsas.

Marknadslösningar har i Sverige fungerat som ett politiskt trick för att undvika ansvar för välfärdens grundläggande förutsättningar och skapa tillräckliga resurser. Upphandling och konkurrens har inte gjort verksamheten billigare, bättre eller effektivare. När resurserna ändå minskat har det gått ut över de gamla och sjuka.Vi ser det ske inom SJ, skola, SOS och andra samhällsfunktioner-

Samtidgt ser vi i dagens finanskriser och i storföretagens exploatering av människor i låglöneländer en social plundiring samt inte minst vapenexport till diktaturländer där demokatin undergrävs. Sammalunda gäller vården av naturresurser där fiskebestånd och urskog skövlas. Det finns 5 systemfel med dagens marknadsekonomi, som gör att den långsiktigt fördärvar allt.  Nyliberalismen vill nu föra oss nu tillbaka till misslyckanden.

  1. Finanssektorn med centralsbankers sedelproduktion, räntepolitik och investeteringsbiolagens speklationer på värdepapper är inte beskriven i modern marknadsekonomin. Den finns inte med! Detta har fortgått i sekler. Krisen 1929 skapade 30-talskrisen. Krisen 2008 skapade 2000-talets finanskris. Bankernas historia döljer den verkliga världspolitikens historia. Krig och revoltioner är finansierade av banker. BIS-banken, Centralbankernas bank i Basel, styr idag 165 centralbanker utan offentlig insyn. BIS är privatstyrd. Bredvid finns IMF som fungerar som utlånare i ena stunden och i nästa stund blir en kronofogde. IMF har utformat SAP-reglerna som her åtstramning och social nedskärning. Eurpakten bygger på SAP. IMF har samverkat med Fed, USA:s centralbank. när de har lånat ut med nytryckta dollar.
  2. Ekonomins urpsrung omfattar hela jorden som ett total hushåll för mänskligheten. Detta har helt försvunnit ur vårt medvetande. Marknadskonomin ämnar sätta jorden, nationer och folk under skäppan för en ny världsordning. Allt reduceras till vinst, kostnader, pengar och räkenskap. Vi skall i framtid tjäna banker och storföretag som vårt mål.
  3. Människans arbete och mål är begynnelsen till all samhällsekonomi. Dess rötter är att skapa nya försättningar att försörja, bygga och skapa nytt. Alla ting, produkter eller byggnadsverk är ett resultat av arbeten och samverkan för det gemensammas bästa och allmänna välfärd.
  4. Samhällets mening. Samhället är fortsättningen på familjen för samverkan att skapa det som individen inte själv förmår. Detta ä grunden till civilisationen att verka i gemenskap, fred och enhet. Solidaritet är inte en politisk pamflett utan ingår som en social lag för samhällets bestånd och existens. Likaså bildar kulturen är en socialt skapande gemenskap och en bärande tradition för samhörighet. Kulturen tillhör samhällets mening och samhörighet. Utan samhällets funktion finns varken demokrati, kultur eller rättvisa. I grund och botten är människosynen den mest avgörande frågan för samhällets existens. Marknadsekonomin vill sätta kapitalet först vilket leder till det auktoritära samhället
  5. Vården av naturresurser. All eknonomi härstammar från naturen och ingår i dess naturlagar. Vi är så deltagare. Brott mot detta rubbar jordens grundvalar och det stora kretslopp som gäller jorden, havet och klimatet. Marknadsekonomin har uteslutet detta.

 

 

Det här inlägget postades i Allianspoltik, Bank- och finanskriser, ekologi, Ekonomi, Marknadspolitik, Miljöpolitik, Nyliberalism, Självständighet, slavdom, Spekulation, Systemfel, Tillväxt, Välfärd. Bokmärk permalänken.