Stoppa attacken mot lönerna

På Karolinska universitetssjukhuset, en av landets största arbetsplatser för sjuksköterskor, protesterar en stor grupp av dem sedan det visat sig att ett nytt avtal innebär kraftigt sänkta löner. Förtroendet för fackförbundet, som godkänt avtalet, är i botten och många hotar att säga upp sig i protest, lagom till sommaren. En del kan förlorar upp till 5 000 kr/mån pga sänkt ob.

Högern utnyttjar finanskrisen för att pressa tillbaka lönerna. På EU-nivå görs nu försök att ta kontroll över villkoren på arbetsmarknaden i medlemsländerna, skriver fem socialdemokratiska europaparlamentariker i Svd.

 

Mitt under brinnande eurokris går högern till generalangrepp på den fria lönebildningen i Europa.

Krisen utnyttjas till att pressa tillbaka lönerna och begränsa fri- och rättigheterna för arbetsmarknadens parter. Inom EU håller en norm på att etableras som ger aktörer som EU-kommissionen, Europeiska Centralbanken (ECB) och Internationella valutafonden (IMF) mandat att överpröva den nationella lönebildningen.

I Sverige satte finansminister Borg nyligen press på fackföreningarna att sänka de redan mycket låga lägstalönerna i servicesektorn. Detta är en synnerligen oroväckande utveckling. Genom etableringen av en permanent räddningsfond sätts ytterliga en press. En uppmaning om en finanspolitik som  kommer från IMF.

Finansministrarna inom eurogruppen kom överens den 14/2 om att pumpa in 500 miljarder euro i EUs permanenta räddningsfond. EUs permanenta räddningsfond, ESM, ska vara i gång 2013 och då ha en lånekapacitet på 500 miljarder euro eller 4 400 miljarder kronor.

Pengar som ska kunna lånas ut till euroländer i kris som inte har kreditvärdighet nog att låna på marknaden. Denna skapelse ser ut som en fristående fond i form av nytryckta obligationer för att sedan slussa vidare pengar till länder med akut pengabrist. Den ska också kunna användas för att stötta vacklande banker i Europa.

Fonden backas upp med garantier från enskilda länder, olika mycket beroende på storlek, från Tysklands 123 miljarder euro till Maltas 400 miljoner euro. Bara Grekland slipper garantera. Denna inblandning av andra nationer kan orsaka en kedjereaktion om det kniper. Irland har tidigare fått garantier till 2011 och kommer troligen att behöva mer. Portugal och Spanien är i riskzonen och kan komma att behöva stora belopp.

Dessa garantier finns i verkligheten inte utan består av illusoriska värden  i obligationer, skuldbrev, som slutligen skall betalas av folken. Hela eurozonen bär på $ 8000 miljarder i skuld, mer än USA. Euron har blivit ett stort skuldhål. En dominoeffekt av skuldkriserna och framkallad genom en spekulationen på Euron. IMF har alltid kommit i nationskriserna med nedskärningspolitik. Efteråt badar storbanker i miljarder.

Enligt eurogruppens ordförande Jean-Claude Juncker kan icke-euroländer som Sverige få vara med och delta i ESM om de vill (så frikostigt sagt av EU). Sverige har tidigare valt att vara med i räddningsförsöken av Irland samt Lettland och Island. Det verkar dock inte vara aktuellt för Sverige att delta i den permanenta räddningsfonden.

”Sverige kommer inte att delta, utan det är lösning som gäller för euroländerna”,  sa Anders Borg precis innan han gick till mötet med de andra finansministrarna. Detta löftew får vi verkligen hoppas att han håller. Euronzonen är en katastrof.

Löntagarna i krisländerna har tvingats betala för storbankernas misslyckanden via dumpade löner. Kravet på sänkta minimilöner i det irländska paketet är bara ett exempel på hur fack och anställda körts över. Bara vänsterregeringen på Island verkar gå en annan väg.

I det nya EU-systemet för budgetövervakning – den europeiska terminen – har EU-kommissionen redan visat sin ambition att försöka ta kontrollen över löner och arbetsvillkor i medlemsstaterna. I en första analys betonades att länder med bytesbalansunderskott måste försämra anställningstryggheten för tillsvidareanställda och se över möjligheterna att sänka arbetslöshetsersättningarna.

Dessa horribla slutsatser görs, som omöjliggör all förbättring. I det här perspektivet är folket ett hinder, trots att de är förutsättningen. EU är skapat genom gigantiska belopp, som består av ledamöter med enorma löner och som frambringar ett system av dåraktigheter.

 

Förslaget ger kommissionen möjlighet att blanda sig i den nationella lönebildningen och ifrågasätta löneökningar som den tycker är för stora. Eftersom kommissionens anvisningar knyts till sanktionshot och endast kan stoppas av en kvalificerad majoritet i rådet blir maktspråket gentemot arbetsmarknadens parter starkt. Det visar på EU:s odemokratiska syfte och skenpolitiken bakom EU:s bildande.

Borgs idé om att skapa ett svenskt låglöneproletariat passar in i det europeiska mönstret. Hans argument om att löner på cirka 16000 kronor måste sänkas ytterligare är orimliga, verklighetsfrämmande och bygger på en felaktig strategi. Vad skulle vi ha att vinna på lägstalöner som inte går att leva på? Är Sveriges framtid att bli ett låglöneland?

För det första är hela generalangreppet på fack och löntagare i Europa byggt på en förvrängd syn på eurokrisen och arbetsmarknaden och en skenmanöver. Attacken går ut på att löneökningar skulle vara en huvudorsak till turbulensen i euroområdet. Så är inte fallet. De dominerande drivkrafterna bakom krisen är den havererade finanssektorn och den vidlyftiga finanspolitik som förts i de länder som nu är mest illa ute. Men också av krafter som vill genom en djup skuldsättning vill tvinga fram förändringar av regeringars politik. Det har vi fått erfara i Sverige.

Irland var motståndare till Lissabonfördraget men tvingades rösta rätt. Detta fick de dyrt betala snabbt. De kunde inte genom en egen räntepolitik styra sin egen ekonomi. Allt var centralstyrt av ECB. Alla länder inom EU har olika förutsättningar. Fördraget tar bort självständighet. Vissa länder är verkligen misskötta. Det går inte komma ifrån.

Skuldmakarna är ursprungligen aktörerna som startat spekulationerna i världen och en skuldsättning av IMF som gett stora utlandslån runt om i världen under långa tider i dollar via USA:s centralbank, som då tryckt upp nya sedlar, som får betalas av USA:s skattebetalare.

Verkligt skapande av pengar kommer först genom arbete! Man tillverkar först en vara som sedan säljs. En transaktion. Man betalar för en vara eller ett utfört arbete.

Det finns ingen annan logik. Men finanssektorn har skapat pengar tagna ur framtidens arbete eller ur luften som skuldsätter nationer genom att framställa värdelösa värdepapper eller papperssedlar. En fictionvärld inbyltad i ett ekonomiskt amerikanskt fikonspråk för att lura både sig själva och lura andra dvs för att skapa en värld i lögn och skuld.

Dessa är finansvärldens egna illusionister. Det var exakt så här subprimekrisens CDO-papper fungerade 2008. Man blandade friska lån med sjuka och så blev allt sjukt. Det hela  kallades för riskspridning. Ingen hade överblick. Inte heller kan man betala nationsskulder med sänkta löner. Fullständigt sanslöst!

För det andra är filosofin bakom EU-attacken att regeringar, EU-kommissionen, ECB och IMF skulle sköta lönebildningen bättre än arbetsmarknadens parter. Det stämmer absolut inte! Den svenska modellen är en utmärkt illustration av att parterna i ett fritt system är mer effektiva och balanserade i sin hantering av löneutvecklingen än vad som är fallet där staten blandar sig i. De länder i Europa där parterna har huvudansvaret uppvisar generellt sett en mer måttfull och stabil löneutveckling än länder med statlig inkomstpolitik.

 

För det tredje kan inget vara mer fel än att lönesänkningar skulle skapa en tillväxt. De sänkningar som gjorts så här långt har bara lett till ökad fattigdom och minskad efterfrågan, vilket inte har hjälpt de aktuella ekonomierna. Enligt prognossiffror var Grekland, Irland, Rumänien och Lettland alla kvar i negativ tillväxt under 2010, vilket gör det nästan omöjligt att minska skuldbördorna. Fakta talar mot dem som förespråkar lönesänkningar.

Det är nu hög tid att sätta stopp! Om Borg menar allvar med sin uttalade tro på den svenska arbetsmarknadsmodellen bör han göra detsamma.

Det här inlägget postades i Arbete, Bank- och finanskriser, EMU, EU, Fackligt, Finanskrisen, Island, Lönefrågor, Orättvisa, Samhälle, Sociala strukturer, Utsatta yrken. Bokmärk permalänken.