Nationens rätt är att skapa pengar som är samhällets gemensamma egendom [reviderad]

Pengarna eller livet? Frågan som finns rakt igenom världshistorien.

En annan fråga är Tjäna pengar eller tjäna människor? Ungefär 97 procent av alla pengar som cirkulerar i samhället skapas av privata banker när de ger ut lån.

Roten till de återkommande kriserna i det kapitalistiska systemet är vårt nuvarande penningsystem. Utan allmänhetens vetskap har bankerna nämligen skaffat sig möjligheten att skapa pengar ur intet genom utlåning.

Det innebär att affärsbankerna skapar nya pengar när de ger lån till sina kunder. Vi står i en av de svåraste krisern någon, USA står inför budgetstupet. Finns det en väg ur detta?

Vem äger rätten att ge ut pengar. Ceasar genomförde en reform där endast kejsarens bild fick finnas på myntet. Endast staten ägde rätten att ge ut pengar.

Under medeltiden kunde man i svenska och andra städer prägla silvermark som var gångbara över hela Europa utan euro. En väldigt enkelt system i en internationell handel. Städer och Köpingar var handelsplatser. Skaramarken vägde 210,47 gram silver, Stockholmsmark 204,62 gram, Linköpingsmark 217,02 gram och  Kölnermark 233,85 gram silver.  Mark var värdet i vikt av silver. Mark var även knutet till naturen att äga en jordlotts avkastning som motsvarande 1 Mark. Ursprunget till pengar var ett byte av arbete mellan att t.ex odla spannmål och tillverka ett par skor. Pengar ersatte byteshandeln.

DE LAGLÖSA

Ursprunglign gällde skuldfria pengar. Idag är det annat i en digtal värld.

PENGAR UR TOMMA INTET. Under sekler har en rationalisering genomförts  från skuldfria pengar till skuldssatta pengar.

Krediter och skapande av pengar sker nu i ett enda moment. Pengar skapas när pengarna överförts till ett låntagarens bankonto. I gengäld har bankerna ett skuldbrev och statsobligationer för att balansen ska gå ihop.

Det betyder att banker inte behöver vänta på att någon först sätter in och sparar pengar innan de sedan kan låna ut.

Banker skulle då behöva 100 % i reserver. Sedan ca 1700-tal gällde brådelsreserver med endast 10 – 15 % täckning. Denna metod tillhör ett det mest listigaste system skapast genom hela bankhistorien.

 Vid eventuella kreditförluster måste banken täcka den förlorade summan med sitt egenkapital. Är förlusterna för stora är banken bankrutt. Även detta har öven blivit en krigsmetod och utpressning att erövra länder genom att sätt folk i skuld. Det har skett i USA 1929, i Sverige 1992, Asien 1997, USA 2008 och i EMU-länder 2011.

Bakom detta döljer sig en  fruktansvärd makt att kunna skapa pengar att finansiera allt i människors liv till krig, storkrig, revolutioner, inbördeskrig eller vapenhandel, som i sin tur skuldsätter folk, nationer och framtiden. Allt detta har skett under sekler. Världshistorien skulle få ett nytt utseende om allt kom i dager. Dessa vill aboslut inte förlora denna supermakt. Handlingar i total frånvaro av etisk, mänsklig, nationell och ekologisk hänsyn. Ett rävspel bortom all fattningsförmåga.

Kapitalism i sint yttersta form är att kunna köpa allt. Allt kan bli en vara i vad som helst från varor, skuldsedlar, människor, naturtillgågnar, politik och makt. När parter strider mot varandra, så blir detta en förtjänst i “de laglösas krets”. De välkomnade kommusnimen 1917 för att driva världen till förändring i konflikter, krig och det som gällt som “det kalla kriget” att fungera som en “världsfiende” för den överiga världen. De kan styra hela konjunkturer. Hela samhällets mening, utveckling  och människors värde har satts ur spel.

30 talskrisen medförde en världskris om liknar krisen 2008.

Från 1929 till 1932:

  • Nationella intäkter sjönk med 52%
  • Industriproduktionen föll med 47%
  • Partipriserna sjönk med 32%
  • Det verkliga värdet av skulder ökade med 140%
  • Arbetslösheten steg 329% från 3.500.000 till 15.000.000 människor, över en fjärdedel av vår arbetskraft var arbetslös. Allt som förstörelse på mindre än 20 år!

VÄGEN UR 30-TALSKRISEN. Chicagoplanen

Hur kunde det ske? Bakom finns ett rävspel, en spekulativ och korrupt hantering av hela finanssysemet.  Några av dåtidens mest prominenta ekonomer tog fram en radikal reform av penningsystemet.

Bakom fanns Henry Simons och Irving Fisher, som skapade förslaget  i vad som blev kallat “Chicago-planen.

För att stabilisera finanssystemet skulle staten förbjuda bankerna att skapa pengar i samband med kreditgivning. En bank skulle därmed endast få ge lån om den hade en hundraprocentig reserv av centralbankspengar.

1. Endast staten skulle skapa pengar. Federal Reserve Banks skulle nationaliseras, men inte de enskilda andelsbankerna i Fed skulle lämnas utanför. Rätten att skapa pengar skulle tas bort från privata banker genom att avskaffa bråkdelar reserver – den mekanism genom vilken banksystemet genererar sina luftpengar. Planen krävde 100% i reserver på kontrollerbara konton. Banker skulle vara ett lager på pengar att kunna överföras till låntagare samt att de kunde ta ut avgifter för sina tjänster.

2,  Planen separerade skapande av pengar från den privata bankfunktion att låna ut. Men utlåningen skulle nu ske med pengar som deponerats långsiktigt sparande och inte genom att skapa  krediter.

Detta sätt skulle begränsar  instabila förlopp i finanssystemet.

3, Förslaget erkände skillnaden mellan vad som är pengar och krediter,  som hadeförvirrat så mycket genom bråkdelsreservern och handeln av värdpapper, som blev värdelösa i den väldiga kris som kom. Pengar och värdeapapper  är inte samma sak. Affärsbanken fick nu inte spekulera på värdepapper utan endast stödja utveckling av handel  och produktion för  realekonomiska projekt.  Dessa banker fick endast låna ut det som verkligen fanns som reserver. Investeringsbanker skulle avgränsas till  endast driva en långsiktig kapitalplacering i fonder och handel av aktier och hantering av andra värdepapper.

 Glass-Steagal-lagen 1933

Chicagoplanen övervägdes på allvar av presidenten Franklin Roosevelt. Men bankhusens motstånd var för starkt. Glass-Stegallagen kom dock att styra upp affärs- och investmentbanker från 1933 -1999. En omfattande investeringsplan genomfördes att förnya och modernisera jorbruket, bygga nya fabriker, ny infrastruktur med broar, elssystem mm. Sociala reformer öppnade väg facklig verksamhett mm. Denna model av blandekekonomi vägledde många länder och det som blev Keyns modell. Mäniskan sattes i centrum och nytt arbete gav ny tillväxt i näringslivet, samhällsnytta och välstånd. Detta präglade den svenska modellen

Vägen till 2008-kraschen

Sedan öppnades Pandoras ask igen 1999. President Clinton skrottade lagen till bankreformering, och 2008-krisen kom ur detta. 90-talet sub-prime-lån och Fed-bankens avreglering skapade en gigantisk bobubbla, Offattbara beslut.

Fed har sedan 1913  kunnat nyproducera dollar utan inskränkningar och skuldsätta nationen och andra länder via IMF. För varje ny dollarsedel betalar USA en avgift till Fed. Genom detta och räntepoltik har stora variationer kunnat ske i hög- och lågkonjunkturer. De ökar penningvolymerna i goda tider och minskar dem när det dalar. Brist på pengar ger spin-off i en nationell åstramningspolitik, Modell till marknadsekonomi innehåller grova systemfel.

Fogden

I denna utveckling finns iMF med som en mellanhand. Efter VK II skulle krigsskade länder återubygga sin  infrastruktur och världen skulle formas för en framtida fri världshandel, där dollarn blev världsvalutan säkrade i guld 1944. Allt andra valutor hade dollarn nu som bas. IMF blev en frikostig skuldsättare med nytrycka dollar från Fed. IMF blev också en kronofogde med krav på strukturanpassningar och social nedskärning. Nationella tillgågnar hamnade i utländskt ägarskap. Asinekrisen 197 innheåller ett drama i detta.

Att skapa pengar tillhör nationen och inte privata banker

Ett penningsystem som tvingar oss till en exponentiell tillväxt av skulder och av ekonomin omöjliggör en hållbar utveckling och missgynnar definitivt den enskildes välfärd. Vårt penningsystem strider därmed mot mot grundlagens och ekonomins

Eskalerande statsskuld för USA med ränta på ränta

hela syfte om hushållning,

Enligt grundlagen skall all offentlig makt utgår från folket. Att låta bankerna skapa pengar är en enorm maktöverföring till privata, och ligger inte i demokratiskt legitimerade intressen.

Enligt grundlagen och samhällets meningen skall den enskildes personliga, ekonomiska, sociala och kulturella välfärden vara grundläggande mål för den offentliga verksamheten och till det allmännas bästa. Detta och välstånd främjar även en hållbar utveckling som leder till en god miljö för nuvarande och kommande generationer,

 Om ekonomerna inte förstår orsakerna till krisen, hittar de inte heller en lösning. Dessa går inte att lösas med samma kusnkaper som skapat. IMF-forskarna Jaromir Benes och Michael Kumhof har analyserat Chicagoplaen och simulerat den med hjälp krisen 2008. Resultaten är häppnadsväckande.

En sådan penningreform skulle

  • avsevärt dämpa konjunkturcyklerna. Nyckfull utveckling av hög- och lågkonjunkturer som ökar eller stramar åt krediter för  med sociala följder kan elimineras, Idag kan centralbanker  styra upp- och nedgång med sina penningvolymer och räntor efter eget tycke.
  • bankkriser skulle förhindras
  • de privata och offentliga skulderna skulle minska dramatiskt
  • staten kunde köpa tillbala alla privata skulder och förutom de som finns bundet i fysiskt kapital
  • ett hållbart “skuldfritt” samhälle (låga skulder) skulle då kunna byggas

Sammantaget skulle detta leda till enorma samhällsvinster:

  • ekonomin skulle växa på grund av lägre räntor och skatter
  • bättre fungerande marknad och låg inflation
  • tillväxt i arbete är en följd

Grekland och EMU-länderna borde få tillbaka sin nationella centralbanker. Dessa länder har för olika villkor för en gemensam valuta som euro.

Hållhaken i Chicagoplanen

Kritiken på Chicogplanen gäller om banker klarar av 100 % i reserver. Miton Friedman var faktiskt inte mot detta utan talade om en stegvis övergång i med 25 % per år.

Andra säger. Det är bättre att främja reformen i termer av moral snarare än mekanik och ekonomi är bättre metod. Kanske hade detvarit mer tydligt att det gäller att nu göra slut på speciella bankirers privilegium snarare än enbart se i termer av tekniska överväganden.

Är då politiker kapabla detta ansvar? Det gäller då att inte hamna ur askan i elden. Liberalismens människosyn och värdegrund för samhällets utveckling är så urbota fattigt. Också den söker sin egen vinning. Chicagoplanen förutstätter för mänsklighetens demokrati och internationella solidaritet att den mänskliga utgångspunken utgör kärnan för utvecklingen. Att IMF nu tar upp frågan om en reformering är märkligt med den hsitoria som gällt för världens skuldsättning och dess roll i EU:s åstrammningspolitik. 

Om den mänskliga dimensionen uteblir i ett nytt intgrerat samhälle med kapitalismen som utgångspunkt (unioner), då hamnar vi i ett tillstånd som formar en väldskommunism. Sovjetunionen blev en statskommunism i  statskapitalism, där folket kastades ned i träldomens källare. Marx skrev “Das Kapital”, där staten var ägaren av allt. Ingen annan sanning fanns än proletäriats diktatur. En “gudamakt”.

Hållbar framtid förutsätter en intergration av hela livssfären

Alla ekonomi innehåller en gemensam princip  om ett dynamiskt kretslopp:

  • Företagets vinster ingår i ett kretslopp för företagets utveckling i samverkan med samhällets resurser och naturens tillgångar
  • Banker skildrar ett kretslopp med in- och utlåning
  • Samhällets skildrar ett kretslopp genom skatteystemet för samhällsnytta och välstånd
  • Hela naturen och alla livsormer inkl männsikor är förenade i ett dynamiskt kretslopp
  • Alla ekonomiska handlingar har sociala, ekologiska och etiska följder. Allt inflättas i en total process för hela jorden

Länkar

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=503&artikel=5322226

http://www.gp.se/nyheter/debatt/1.1191467-bankernas-makt-skapar-stora-kriser

http://blog.svd.se/cervenkaspengar/2012/11/05/en-losning-pa-skuldkrisen/

http://www.imf.org/external/pubs/ft/wp/2012/wp12202.pdf

Det här inlägget postades i 30-talskrisen, Bank och finans, Bank- och finanskriser, bank- och skuldrevision, Bankreformering, IMF, Liberalism, Systemfel, USA. Bokmärk permalänken.