Island valde en annan väg ur krisen

 

 

 

Hösten 2008 kollapsar Islands tre stora banker. Krisens rötter och uppsvinget sker efter att bankerna avreglerades och spekulationsekonomin tog fart. De drar så när med sig den isländska staten i fallet. En gigantisk spekulationsbubbla sprack Skulderna växer i företag och hushåll. Omvärlden hotar islänningarna med isolering att bli ett nor­diskt Kuba.Vilket kommer först? Folket eller kapitalet?

Island har idag det lägsta bugeunderskott i världen President Olafur Ragnar Grimsson 2011:

Island har tagit sig ur krisen bättre och snabbare än vad någon förväntat sig.”

Förklaringen är enkel: ”Vi lät bankerna gå under istället för att pumpa in skattebetalarnas pengar i dem.” Som andra faktor nämner presidenten att Island är ”välsignat med en egen valuta”. Dessutom poängterade presidenten vikten av att undvika splittring och prioritera den sociala samhörigheten.

http://www.friatider.se/islands-president-olafur-ragnar-grimson-lat-eurozonens-klantbanker-ga-i-konkurs

Man har gått från 9 % i arbetslöshet till 5 %. Högt för Island men lågt i EU:

Före krisen fick vi lokala lönepåslag, nu får vi bara vad det centrala avtalet ger, säger Ingvar Vigar. Men vi har haft tur, ingen här på åter­vinningsföretaget har sagts upp.

Sociologiprofessorn Stefan Olafsson  säger i Arbetet  8/2 2013, att han har skrivit en rapport till EU-kommissionen om Islands väg ut ur krisen. I den jämför han med Irland, där en liknande finansbubbla sprack, och där regeringen fört den vanliga åtstramningspolitiken. Irlands återhämtning har gått trögare och arbetslösheten är mycket högre. Island var inte budnen till euro och kunde devalvera sin valuta, 

Att den isländska kronans värde har halverats är förstås bra för exporten, i vårt fall fisket, aluminiumindustrin och turismen, säger  Ingvar Vigar som driver Återvinningsföretaget Eftnamottakan tar emot gamla fisknät, plast, ­elektronikskrot och mycket annat.enligt

Regeringen har förbättrat a-kassan och förlängt ersättningstiden, i kontrast till åtstramningarna i andra krisländer och stupet för människor. De arbetslösa erbjöds utbildningar, de statliga grundpensionerna höjdes. Ett stor arbetsinsats krävdes av folket. Ju fler som var aktiva i arbetslivet och självständiga desto mindre blev samhällsbördan och belastningen på hälsan. Solidariteten gynnade alla. 

Vintern 2009 slår arga demonstranter på kastruller utanför alltinget varje dag. De tvingar bort den högerregering som styrde Island när krisen kom, och för första gången i landets historia bildar socialdemokraterna och det gröna vänsterpartiet koalitionsregering.

De tog emot en jättelikt budgetunderskott. Ändå deklarerar regeringen att den ska slopa den nyliberala politiken och föra en ”nordisk välfärdspolitik”.

 Rätt heroiskt, kommenterar Stefan Olafsson. Sådan politik brukar ju kosta pengar, och staten var piskad att spara.

Lösningen blev att omfördela. Skatterna har höjts I usla statsfinanser är det oundvikligt. Men medan höginkomsttagare får betala mer får låginkomsttagare sänkt skatt. Bolagsskatten höjs (den var  innan mycket låg), och fiskerinäringen, vars vinster rakat i höjden efter kronans fall, får nu betala en hyra för att den utnyttjar fiskevattnen.

Regeringen var tvungen att spara utbildning och vård. Ett visst utrymme fanns, eftersom standarden var ganska hög. I gengäld höjdes den statliga grundpensionen och a-kassan.

Det största problemet var de stigad bostadspriserna och en fallan­de krona slog hämningslsöt mot de många hushåll som hade stora skulder. Bostadslån räknas upp med inflationen. Lönerna hänger inte med. Skuldfällan hotar att lamslå ekonomin.

Staten började därför subventionera räntorna kraftigt, och 15 till 20 procent av skulderna skrevs ner. Återigen riktades lättnaderna till de mest pressa­de hushållen.

Och de som har låga inkomster använder alla pengar de får, säger Stefan Olafsson. Resultatet är att konsumtionen hålls i gång trots krisen.

Detta dämpade nedgången. Island började betala tillbaka sina lån till Internationella valutafonden (IMF) i förtid. Efter en  väldig omställning. Efer tre, fyra år  var statsbudgeten 2013 i balans,. De förstatligade krisbankerna börjarde gå med vinst. Nästa år inleddess ett statligt investeringsprogram som  skapade nya jobb.

IMF:s utvärdering från april 2012, som gör jämförelser med Roosevelts new deal, är en antydan om att den kan få en plats i den ekonomiska historien:

Djärva skuldsaneringsprogram, som i Förenta staterna på 1930-talet och Island i dag, kan minska antalet hushåll som går bankrutt och utmätningar av bostäder …”

Utvecklingen börjar hos människorna och deras sammhållning. 

Taxichauffören Gudmundur Bryde anser att regeringen har hjälpt företagen, men inte folket. Och så kommer det igen: Uppgången är inte regeringens förtjänst, det är vi vanliga människor som …

Ordförande för Välfärdsvakten är Lara Björnsdottir, socionom som bland annat varit socialdirektör i ­Reykjavik. Redan på gruppens första möte slogs hon av den starka enigheten, trots olika politiska bakgrund.

Vi är uppvuxna med en klara-dig-själv-ideologi. En islänning ska stå på egna ben. Socialhjälp har alltid varit kontroversiellt, länge förlorade fattiga sin rösträtt och rätt att gifta sig.

Sammanhållning

Därför blev jag så tagen av den här sammanhållningen. Alla i gruppen vill slå vakt om barnen, ungdomarna och de ensamstående föräldrarna.

Civilsamhället. Våren 2009 bildades Välfärdsvakten, en grupp med folk från fackföreningar, kommuner, kyrkan, arbetsgivare, Röda Korset, handikapporganisationer och andra, för att slå larm om krisens härjningar. Välfärd

svakten är bara ­rådgivande, men har bland annat förmått alla skolor att servera skolmåltider (vilket inte varit obligatoriskt tidigare) och tagit initiativ till gratis tandvård för barn i låginkomstfamiljer.

Ett land kan bara komma på fötter genom att

  • vanliga människors arbete om än hårt
  • sammanhållning och enhet
  • en regering som tror och ger sitt stöd till folket där målet gäller folket
Det här inlägget postades i 30-talskrisen, Arbetsskapande, Bank- och finanskriser, Island, Tillväxt, Utveckling, Välfärd, Värderingar. Bokmärk permalänken.