EU OCH DEMOKRATIN. TILL VEMS TJÄNST? NATIONEN ELLER FINANSEN?

Våra politiker måste lämna klara besked om den utveckling som råder i  EU:s parlament. De valda lever i ett dilemma och sitter på två stolar. Ska de tjäna sin hemmanation eller ska de tjäna finansens intressen?

EU-parlamentets talman Martin Schulz vill hemligstämpla en omröstning om budgeten. Anledning: Politikerna riskerar att inte bli omvalda om det kommer fram hur de röstat.
http://www.euractiv.com/priorities/parliament-hold-secret-vote-eu-b-news-517661

Stellan Hermansson: http://www.flamman.se/eu-vill-ha-hemlig-omrostning

EU-parlamentets talman Martin Schulz föreslår en hemlig omröstning. Han sa nyligen att:

Det finns ett tryck på vissa EU-parlamentariker att rösta för budgetförslaget och därför finns det fog för att för att hålla en hemlig omröstning. Det är EU-parlamentsval 2014 och EU-parlamentarikerna riskerar att inte bli omvalda om det kommer fram att de röstat för mer pengar till EU.

Parlamentets talman säger alltså att väljarna inte ska få veta hur de folkvalda har röstat, för då är det risk att parlamentarikerna inte blir omvalda.

Brittiska Tory ledamöter i ECR har fördömt den hemliga omröstningen manöver som “mycket cynisk och oansvariga” och krävde en omröstning med namnupprop. Så har Labours parlamentsledamöter som inte gillar budgeten men stöder principen om öppenhet.

Efter 18 års svenskt EU-medlemskap finns det tydligen  ingen gräns i EU om handlingar och förslag som undergräver och hotar demokratin. Lobbyingen med runt Bryssel med 15 000 aktiva är ingen demokratisk process. Hela projektets historia avviker från demokratin med de tankesmedjor som funnit sedan 50-talet. Det finns en superhöger som driver på. Mycket hålls hemligt. Siffrorna om de nationella bidragen till EU:s budget redovisas inte eftersom de ”skulle kunna missbrukas av Europamotståndare”.

För en månad sen avslöjade Wall Street Journal att en EU-panel ledd av Lettlands förra president Vaira Vike-Freiberga utarbetat en rapport till EU-kommissionen där man föreslår att

varje EU-land bör införa ett speciellt medieråd, som ska ha mandat att döma ut böter, tvinga fram skriftliga eller tv-sända ursäkter, samt ta ifrån journalister sin rätt att kalla sig för just ”journalister”. Råden ska vara ”oberoende”, men EU-kommissionen ska samtidigt övervaka dem så att de följer ”europeiska värderingar.

Den tyske författaren Hans Magnus Enzensberger en skarp och kritisk analys av den Europeiska Unionen. Han noterar att många av EU:s höga ämbetsmän beundrar den österrikiske filosofen och EU-anhängaren Robert Menasse.

För tre år sedan skrev Menasse en essä där han konstaterar att EU-kommissionen, rådet och parlamentet producerar ett svart hål, ”där demokrati försvinner”.  Den österrikisk journalisten och författaren Robert Menasse menar att demokratin är själv problemet i EU Återigen kastas orsak och verkan om.

”ett befriande steg om rambetingelserna för vårt liv inte längre i huvudsak bestämdes genom fria val”. Menasse slutsats är att den klassiska demokratin, ”inte rätt och slätt kan tillämpas inom en övernationell union, ja att den hämmar den.”

 Robert Menasse hyllar EU:s byråkrater. De är en upplyst ämbetsmannakår som oförtrutet arbetar fram förordningar och riktlinjer, framhåller Menasse och ger dem ett stående epitet; ”en josefinsk byråkrati”.

En ”josefinsk byråkrati” har mycket mer gemensamt med den gamla ”sovjetiska nomenklaturan” än vad den har med en stat styrd efter demokratiska principer.

Den här utvecklingen beror inte på att EU-byråkraterna är onda människor. Utvecklingen beror på att EU vuxit fram i ett ekonomiskt och historiskt sammanhang där europeisk storindustri och finanskapital alltid haft det avgörande ordet.

Besluten om EU:s framtid har inte fattats av folken, utan i slutna mötesrum mellan kapitalets direktörer och unionens höga ämbetsmän.

EU har varit det avgörande verktyget för kapitalet för att genomföra det nyliberala projektet.

Det är därför demokratin undergrävs. Det är därför unionens institutioner är så slutna. Det är därför EU vill övervaka, kontrollera och registrera sina motståndare.

En demokrati ska inte hemligstämpla sitt eget parlaments omröstning om budgeten. Men om det skulle ske i EU, så är det inte så förvånande. För EU är ingen demokrati.

Jean Monnet, som anses vara upphovsmannen till EU-projektet. Han var en sorts politikens entreprenör eller grå eminens, som helst verkade i kulisserna, men inte tillhörd något parti. Redan från början tycks han ha förordat en union som inte skulle styras av parlament och demokratiska val utan av ”elitära konsensusbeslut”.

En viktig, men outtalad mål för Monnet var att ”urholka kärnan av politisk suveränitet hos nationalstaterna till förmån för transnationella instanser. De olika fördragensvårtolkade. Formuleringar i Lissabonfördraget var obegripliga.

Det här inlägget postades i Demokrati, EU, Liberalism, Makt, NVO, Nyliberalism, Okategoriserade, Postdemokrati, Systemfel. Bokmärk permalänken.