Svensk räntepolitik 2010-2013 har kostat 60 000 arbeten.

Ett stort och tydligt penningpolitiskt misslyckande”. Vice riksbankschef Lars E O Svensson är och skarp när han recenserar vad majoriteten i riksbanksdirektionen åstadkommit sedan 2010. Det kan ha kostat 60000 jobb. Svd 27/2 2013 Marknad & Börs

Genom att höja styrräntan från dåvarande 0,25 procent i juni 2010 till 2 procent i juli 2011 och sedan åter ner till nuvarande 1,00 procent it har styrräntan legat i snitt 1,5 procentenheter högre än om den legat kvar på 0,25 procent.

Det har inneburit en ”mycket stramare penningpolitik än i euro området, Storbritannien och USA”, säger Lars E O Svensson vid senaste räntemötet 12 februari. Det visar protokollet från mötet.

Om Riksbanken valt en lägre ränta kunde upp till 60000 jobb ha räddats.  Lars EO Svensson men att det ger en indikation på vad en felaktig penningpolitik leder till.

Vad är orsaken till detta? Riksbanken är en självständig bank sedan 1999. Man kan fråga sig varför?  Centralbanken finns för en nationell ekonomisk självständighet. Riksbanken ingår som medlem i Centralbankernas bank.  Deras policy gäller inte nationell och social hänsyn. Riksbanken driver fortfarande sedan 1992 en politik i ett kronförsvar. Politiken gynnar de privata globala ekonomierna och krafternas internationalisering.. Terrängen om BIS betydelse tillhör fortfarande det okända.

RIKSBANKEN HAR MED SIN POLITIK LÅST FAST SVERIGES ARBETSLÖSHET.

RIKSSBANKSCHEFENS STOLAR

Stefan Ingves är riksbankschef och ordförande i direktionen. Han är ekonomie doktor och är

  • medlem i Europeiska centralbankens, ECB:s, allmänna råd
  • ledamot av Bank for International settlemtents, BIS, styrelse
  • ordförande i Baselkommittén för banktillsyn sedan 2011.
  • ordförande i Europeiska systemrisknämndens, ESRB, rådgivande tekniska kommitté, ATC
  • Sveriges guvernör i Internationella valutafonden, IMF
  • fd chef för avdelningen för monetära och finansiella system på IMF, vice riksbankschef och generaldirektör vid Bankstödsnämnden
  • fd.finansråd och chef för finansmarknadsavdelningen på Finansdepartementet.

SVERIGES RIKSBANKS HISTORIA

Sverige Riksbank grundas 1668. Några år dessförinnan gavs sedlar ut i vårt land. När Sverige införde kronan år 1873 bestämdes dess värde till 0,403225 gram guld. Guldmyntet till höger är från 1873.

Denna summa kunde växlades in av Riksbanken ”vid anfordran”. Det måste alltså finnas täckning i bankens guldreserv för varenda sedel som trycktes. Det är den egentliga grunden för alla centralbanker. Med guld- och silvermynten kunde man förr genomföra handel inom och utanför landets gränser.

Idag 2011 besitter Riksbanken den mycket speciella förmågan att skapa pengar ur intet. Runt ett långsmalt bord täckt av skärmar sitter en handfull personer. De övervakar betalningssystemet Rix, som är själva blodomloppet i finanskroppen.

Riksbanken ägs ursprungligen av oss men jobbar mot oss. Under finanskrisen 2008 har Riksbanken lånat ut 300 miljarder kronor till bankerna, men Riksbankens lån till jobb, bostäder och framtidens infrastruktur för de unga är NOLL kronor.

Avregleringen av finansmarknaden 1985 blev en katastrof för landet och politiken Hur går det till? Banker lämnar in värdepapper, till exempel obligationer, som säkerhet. Sedan sätter Riksbanken in pengar som hamnade på bankernas konto genom Rix. Riksbankens handläggare öppnar en banks konto. Skriver in ett miljardbelopp och trycker på sänd. Vips så är miljarderna skapade på ett konto för uttag med obligationer som täckning.

För att det ska ske på riktigt krävs först ett beslut av Riksbankens direktion med Stefan Ingves i spetsen. Den direkta kontrollen över Riksbanken måste överföras till folket och Riksbanken sättas i folkets tjänst, inte bubbelbankernas! Det framför LaRouchrörelsen i Sverige 2011. Avregleringen 1985 har skapat och skapar finansbubblorna, utarmar landet och gör hushållen till lånetorskar. 1766-1768.

Deflationskrisen är något av det värsta finanskrasch vi haft. Det påminner 90-talskrisen. Efter Karl XII:s krig tog det två mödosamma årtionden för att vi skulle komma på fötter igen. Adeln vill ändå återupprepa misstaget med nya krig med Ryssland och Preussen för återupprätta en svensk stormakt. Sedelpressarna rullade, priserna skenade och den svenska valutan skrumpnade samman på börsen i Hamburg.

När universitetsadjunkten Pehr Niclas Christiernin påpekade sambandet mellan sedelmängden och inflationen hotade riksdagen honom med rättegång. Det var denna period som kallades frihetstiden. Spekulanterna lånade pengar till varor och fastigheter som de sålde med god förtjänst ett par år senare. Karusellen snurrade snabbare och snabbare. Kraschen fullbordades. Mössorna vann åter valet. De bestämde sig för att knäcka inflationen och fördubbla penningvärdet. Förbättringen skulle ske stegvis under tio år, bestämde sekreta utskottet 1766. Detta fick en motsatt verkan i en valutaspekulation.

Sedan 1930 är Riksbanken medlem en privatstyrda jätten BIS, Centralbankernas bank i Basel, med beslut utan insyn. Internationell bankpolicy gäller för 165 centralbanker.  BIS har lagt Basel III. De som skapade kris 2008 är med  att sätta reglerna. Riksbankschefer har varit vd eller en styrelseledamot och har då suttit på två stolar.

Det här inlägget postades i Arbetslöshet, Historia, Riksbanken. Bokmärk permalänken.