FINNS DET EN LÖSNING UR FINANSKRISENS GREKLAND?

BankingsolutionJa, en teoretisk lösning finns. Kan skapa pengar ur tomma luften för den skulddrivna ekonomin, kan man gå den omvända vägen, köpa upp och eliminera giftiga statsobligationer med  höga räntor ur system. Krisen i Grekland skulle radikalt förändras.

Den tyske ekonomen och professorn Richard Werner har ett pragmatiskt förslag till snabb lösning av Greklandskrisen. 

Richard Werners förslag innehåller 3 punkter.

  1. Centralbanken köper upp de privata bankernas bristfälliga tillgångar. Detta ske här genom att Europeiska Centralbanken skapar nya pengar för en penningreformering. Det kan ske direkt eller via Greklands nationalbank.
  2. Grekiska staten slutar att ge ut statsobligationer, och upprättar istället vanliga lånekontrakt med privatbankerna till lägre ränta.
  3. Richard Werner har betonat att det bara är en tillfällig lösning. Men samtidigt är det ju en enormt effektiv tillfällig lösning, jämfört med åtstramningar i årtionden.

Långsiktigt och principiellt är en centralbank knuten till nationen själv och dess förutsättningar. Det gäller då räntepolitiken. Att styra en generell räntan centralt för så många olika länders förutsättningar har skapat haveri och klyftbildningar mellan länder. Den svagaste länken får allt att brista och drar med sig andra. Ekonomisk utveckling kommer inifrån nationen.

Usla statsobligationer med höga marknadsräntor kan lösas in och  försvinna bort för Grekland och från finansmarknaden. Krisen skulle kunna lösas i ett enda drag. Likaväl som man kan skapa ‘pengar ur intet’ för utlåning, kan finansmakten återlösa skuldskapande värdepapper.

Den europeiska centralbanken borde genom den grekiska centralbanken köpa upp bankernas alla dåliga tillgångar. Detta skulle inte kosta skattebetalarna något. Efter sådan åtgärd är det nödvändigt med en total bankreformering som skiljer på affärsbanker och investmentbanker som intäcktes i Glass-Steagal-lagen från 1932 i USA.

Pengarna spelat en helt avgörande roll i krisernas tillkomst, och de har styrts av centralbankerna – just av de institutioner som krävde nationella strukturförändringar. Detta har missbrukats till befolkningens nackdel, och utgör ett allvarligt hot mot det demokratiska samhället. 

Centralbankscheferna har länge sökt bli framtidens politiker, för att genomföra sin egen, ensidiga politiska dagordning. 

Deras mål är att bryta ner den sociala marknadsekonomin, frukten av ett sekels framsteg inom europeisk ekonomisk teori och praktik. De vill ersätta detta system med en nyliberal ordning som inte är i flertalets intresse. De låtsas att använda räntan för att manipulera finansmarknaderna, men i själva verket manipulerade de ekonomierna via kreditvolymerna.

När Romarriket föll så uppstod en enorm fattigdom i sekler i Europa. Därför att de romerska silvermynten försvann och all handel drabbades. Penningvolymen urlakades.

Det vore bättre att utnyttja bankernas förmåga till penningskapande att lösa skulder än att låta ländernas realekonomi förfalla genom åratal av åtstramningar.  

Richard Werner är verksam vid University of Southampton. Han är specialiserad på centralbanker och penningpolitik, särskilt Japans centralbankshistorik. Han återupptäcker penningskapande betydelse i forna Japan.

Centralbankernas har tillräckligt med kraft kunna lösa krisen i morgon dag

 

Det bästa vore att utfärda statliga pengar, och därmed skulle det inte finnas något som skapar skuld

 

Men den bedrägliga metoden dyker upp i väst dyker när pundsedeln skapas och med den Bank of England i slutet på 1600-talet. Nästa steg är 1782 när  Bank of North America, efter befrielsekriget 1773 – 1776, inrättades med ett 4-års kontrakt designat Bank of Englan

 

  

Den nedbrutna nationella självständighet

Vad Maastricht och Lissabonfördragen nu förbjuder är centralbankernas lån till det egna landets stat, kommuner och andra offentliga instanser, vilket har gällt ett fritt land. Hur kunde politiker säga ja till det som överger självständigheten?

Centralbankerna i EU köper aldrig statsobligationer direkt av staten i resp land. Alla exklusiva auktionerna av obligationer som gället för Irland, Grekland, Spanien, Portugal och Italien, har varit öppna för privata aktörer utan begränsade för enbart selekterade institutioner.

När ECB säger att de köpt stora mängder statsobligationer som nödåtgärd så har de i själva verket köpt dem från dessa särskilda banker. Många banker i Europa ingår i en allians som är Inter Alpa Group som kontrolleras av en mäktig finansfamilj.

Runt alla krascher så har alla inblandade parter i EU-kommissionen, IMF, ECB  och de berörda ländernas finansministrar och myndigheter är väl insatta i villkor för utgivningen av obligationerna. Det är analyserat av ekonomer och genom debatter om detta så odemokratiska sätt. Detta måste även politiker och finansministrar veta

Centralbankerna har tidigare låtit sina statsobligationer gå ut på den kommersiella marknaden

De som köper obligationerna har varit i första hand affärsbanker, försäkringsbolag och pensionsfonder (i alla fall i Sverige).  Endast 1/3 har kommit ur nyskapade pengar. 2/3 har köpts med existerande pengar.

Varför vill in EU och politiker ta upp frågen om penning- och bankreformering?

Om EU-kommisionen, IMF och finanselite inte inför eller inte ens kommenterar ett sådant förslag som Werners i den stora kris, så blir det tydligt att de enbart vill skydda spekulationsekonomin och nå fram till en nationell upplösning för det internationella näringslivet.

Grunden till nationell ekonomisk självständighet

Den bygger på en riksbank tillhör nationen med rätten att ge ut valuta, styra penningmängden och räntan.

Expansiv politik används för att försöka bekämpa arbetslösheten i en lågkonjunktur genom att sänka räntorna i hopp om att lätta krediter kommer att locka företag till att expandera.

Åtstramningspolitik syftar till att bromsa upp inflationen, för att undvika de snedvridningar och försämring av värden på tillgångar.

Men inflationen nutid innehåller många faktorer som effekten av krig i konsekvensen av försämrade köpvärden på valutor som dollarns 70-tal, spekulationen på värdepapper och resurser, avregleringar av krediter, bobubblor eller finanskrascher. 

Kris till förändring och erövring

Krascher har gett utrymme för de internationella organen via IMF  att köpa upp eller överta nationella tillgångar, infrastruktur, företag, banker mm. Sådana kriser förvärras med åtstramningspolitik.. Inhemskt näringsliv går ner när arbetslösheten ökar. Hela det ekonomiska flödet bromsas upp.  Detta har skett i EMU-länder.

Vår Riksbank hade en gång filialer för den lokala utvecklingen

Den har haft en central funktion i vår ekonomiska självständig och räntepolitik.  Vi har t.o.m. haft riksbanksfilialer ute i landet. En riksbanksfilial öppnades i Sundsvall 1905 och stängdes 1954. Man berättar:

Under 20- och 30-talet rådde det en mycket kraftig utlåning av kapital till enskilda banker och industrier, ett förhållande som resulterade i stora vinster. Det hände t. o. m. att sundsvallsfilialen hade större vinst än de flesta andra avdelningskontoren i landet.

I slutet på varje vecka levererade banken miljonbelopp till banker och industrier för att täcka deras behov av kontanter för löneutbetalningar. Ibland rör det sig om miljoner i reda pengar bara på en enda dag. Bankvalvet måste därför vara oerhört välförsett med sedlar och mynt.

Under 50-talet minskade den vinstgivande rörelsen minskat pga. kreditrestriktionerna, I gengäld fick banken andra tjänster. Dit hör bosättningslånen, som man har haft hand om sedan 1938, borgenslån till studerande m. fl. och ytterligare andra låneformer.

Riksbanken är en världens äldsta centralbank och bildades 1668.
Riksbanken fick 1904 ensamrätt att ge ut sedlar och mynt i Sverige.

nobel_minnesVid 300-årsjubileet år 1968 instiftade Riksbanken ett pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne. Det delas sedan 1969 ut tillsammans med de riktiga nobelprisen. Se Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne. Det pris kom att ge en nyklassisk likriktning i världen. Keynaismen trängdes bort. Rekrytering av ekonomer blir främst marknadsekonomer

DNlopsedel1992 kom finanskraschen. 450 000 blev arbetslösa. 100 000-tals föetag försvann. Nordbanken kraschade, räddades och blev jätten Nordea. Framsgångsrika företag blev slukades i internationell koncerne.

Under Finanskrisen i Sverige 1990–1994 förändrades riksbankens syfte från att försvara kronans fasta växelkurs till att arbeta med ett inflationsmål, som sedan dess varit vägledande för penningpolitiken. Detta begränsar politiken för arbetsmarknade

Den 17 maj 1991 beslutar Riksbanken dessutom att knyta kronan till den europeiska valutaenheten ecu. Sedan 1930 är Riksbanken medlem i den privata jätten BIS där 165 centralbanker ingår.

PositiveMoney
Här en länk för dem som vill verka för ‘Positive Money’!: http://www.positivemoney.org/

Det här inlägget postades i Finanskrisen, Okategoriserade, Riksbanken. Bokmärk permalänken.