Fattiga och rika i Sverige och USA

Svenska folket tycker att skillnaden mellan fattig och rik ska minska rejält, visar Aftonbladet/United Minds undersökning.

Svenska folket anser att den rikaste femtedelen ska kunna få äga 25 procent av alla förmögenheter. Sanningen är de riskate 1 % har tillskansa sig på några år  23 % av Sveriges tillgångar. Samtidigt med deras guldtider växer fram, så lever Sverige i kristider i princip sedan 1992.

Sedan 1991 har den rikaste delen av befolkningen nästintill dubblerat sin inkomst. Hur många visste detta. Fredrik Reinfeldt sedan 2006 åberopat nya kriser och myter för sin politik att privatisera och strama åt. 

sparkapital_20-100_col_msekDe rikaste 20% av svenskarna äger har ett sparkapital på 1 952 miljarder kr  eller ca 1 300 914  kronor per person.

De fattigaste 20% delar på 10 miljarder SEK eller 6703 kr per person

De rikaste 20% svenskarna således i snitt har 1.3 MSEK, och kan knappast köpa en bostad i bostadsbubblans Sverige utan att låna pengar. Snittvillan kostar 2.089 MSEK.

Detta förutsätter i så fall att två av Sveriges 20% rikaste  bor i samma hushåll för att kunna köpas kontant

Den svenska bostadsmarknaden bygger på att folk ska låna pengar och bli bankens skuldslavar. Fördelningen av sparkapital svarar helt enkelt inte upp mot bostadspriserna. Banker driver en skulddriven ekonomi:

En bostadsmäklare kan inte kan förvänta sig  högst var femte bostadsspekulant. Sannolikt är det nog inte fler än var tionde, som kan var en kontantköpare. Hushåll blir kassakor hos bankerna. Svenskar ligger 

En ny undersökning från den ekonomiska samarbetsorganisationen OECD visar också att Sverige är det land inom OECD där den relativa fattigdomen ökade snabbast mellan 1995 och 2010, från 3,7 till 9,1 procent.

Relativt fattig är den som har lägre än 50 procent av landets medianinkomst.

Den svenska studien motsvarar den undersökning som genomförts i USA

1  % kontrollerar 40 % av USA:s tillgångar genom den “tillväxt” som skett i  värdeökningar på värdepapper och kapital.

1976 hade denna 1%-gruppen 9 % av inkomsterna. 2002 hade vuxut  till 24 % till att nu vara 40 %. . Ökar de rikas tillgångar då hotas samhällets grundvalar att vara ett samhälle för alla.

Den skulddrivna ekonomin leder till parasitering och rikedom på andras bekostnad. 

Den grekiske filosfoen Aristoteles skiljer på begreppen ekonomi och att samla pengar, som han kallar för krematistik, som kommer grekiskan krematistikos att bringa välstånd för egen sak.

Begreppet ”krämare” kommer härifrån, de som skor sig. Ansamling av kapital är således ingen ekonomi. Ekonomi är ett kretslopp till förnyelse via arbetet till nya tillgångar och ny välfärd. Ett ökat privat ägande bromsar och förtär utveckling för det gemensamma.

Det här inlägget postades i Antisociala reformer, Demokratur, Fattigdom, Klassamhället, Orättvisa, Rättvisa. Bokmärk permalänken.