RÄKFISKARE DUMPAR 1000 TON RÄKOR I HAVET FÖR ATT FÅ FRAM HÖGA PRISER

Shrimpfishing

Över 1 000 ton räkor dumpas varje år tillbaka i havet av svenska räkfiskare enligt beräkningar som Havs- och Vattenmyndigheten just nu analyserar. Anledningen är att fiskarna vill maximera sin vinst.

Danska fiskare har sett hur svenskar gör! Vi kan se metoden på andra områden att få ut höga priser med knappa resurser. Brist i bostäder driver upp priser som ger stabila kassaflöderna till byggmästare och banker.

Havs- och Vattenmyndigheten tror nu att räkfiskare regelmässigt bryter mot den regeln i större omfattning än andra fiskare.

 

Det finns ju ett ekonomiskt incitament i att bara behålla de stora räkorna, säger Ingemar Berglund, chef för myndighetens planeringsavdelning,

 

Varför dumpar man inte i Danmark?

 

Det finns en helt annan marknad där även för den så kallade råräkan, säger Ingemar Berglundm chef för myndighetens planeringsavdelning. Ekot 21/ 7 2013 http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=5596116

Enligt siffror från Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU, så kan det vara så att en större mängd räkor kastas tillbaka än som i slutändan når kokkärl och kyldiskar. Orsaken är att svenskarna helt enkelt inte nöjer sig med annat än praktexemplar när det ska ätas räkor.

Om man säger att marknadsekonomi leder oss och optimerar rätt, då får de fundera på detta

LEDER MARKNADSEKONOMIN OSS RÄTT? EN MATEMATISK MODELL UTAN VETT? DEN EKONOMISKA “HJÄRNTVÄTTEN” I HÖGSKOLORNA

En marknadsekonomi är ett realiserat socialt system baserat på arbetsfördelning i vilket priset på varor ochtjänster bestäms av ett fritt prissystem satt genom utbud och efterfrågan

Det mänskligt omdöme och ansvar måste finnas med i all ekonomi. Det mest ödesdigra beslut kan fattas. Regnskogens som är jordens lungor plundras innehållen gigantisk varning för framtiden.

Väldiga systemfel gäller.

  • Finns regnskog? Ja
  • Finns efterfrågan? Ja.
  • Tillgång till arbetskraft och produktionsmedel? Ja.
  • Lönsamt? Ja.
  • Konsekvens för samhälle och nattur?  “????”
  • Ansvariga? ????

Det ekonomiska ledarskapet har blivit en plundrar i samhället och av jordens resurser.

Detta är tillsammans med banker orsaken till alla kriser och det utgör det globala hotet. Inget av de politiska och ekonomiska modellerna hantera detta. Dessutom finns inte själva finanssystemet med hur pengar skapas, hur penningvolymernas påverkar, bankers samhällsroll, spekulationsekonomins destruktion mm

KalkylVad beror det på?  Mekaniska, matematiska och hypotetiska modeller gäller. Matematiska lönsamhetskalkyler kan visa vinster när stora förluster sker. All ekononomi har en reell eller en etsisk påverkan. 

Konsekvenskerna finns inte med. Hela beslutsfattande går snett!

FiskareiAfrikaLönsamt europeiskt storfisk finns utanför afrikanska kuster som fråntar levebröd de små fiskesamhällena längs kusterna. Coumba Mbengue säljer fisk på stranden i Yoff, ett traditionellt fiskesamhälle utan- för Senegals huvudstad Dakar. 

Förut fanns det gott om fisk. Men nu kommer de stora båtarna från Europa. De orsakar stor skada; våra fiskare får inte så goda fångs­ter längr. säger Coumba Mbengue, som är änka efter en fiskare, svårt att försörja sig och sin familj.

Redan under industrirevolutionens 1700-tal kapades banden till naturresurser, människans och samhällets utveckling

Den ungersk-amerikanske nationalekonomen Karl Polany (1886-1964) var känd för sitt motstånd mot traditionell ekonomisk tanke och sin inflytelserika bok The Great Transformation, från 1944, har analyserat marknadssystemets framväxt och växande frigörelse från den sociala och politiska strukturen i vilken ekonomin tidigare var ”inbäddad”. Han skriver i ”Den stora omdaningen”: 

 

karl_polanyiDen industriella revolutionen var början på en revolution som inte var mindre extrem och radikal än den revolution som tänder sekteristens sinne, men den nya tron var ytterst materialistisk och menade att alla mänskliga problem kunde lösas under förutsättning att det fanns obegränsade materiella nyttigheter.

 

 

Det här inlägget postades i Ekonomi, Marknadspolitik, Miljöpolitik, Systemfel. Bokmärk permalänken.