6 TIMMARSDAGEN. FLER I HÄLSOSAMMA OCH EFFEKTIVARE ARBETEN

Klockan3

 Ekonomi rör hushåll av resurser. Mänsklig energi måste även den ingå och balanseras. Fysisk och psykisk ohälsa innebär idag stora kostnader. Alternativ mot fas3. Åttatimmarsdagen kom till 1919. Cykler 6-timma skulle fördela tid effektivare som gynnar hälsa och familj och låta  fler komma i arbete. Vi behöver en ny arbetsmarknadsmodell. Psykisk ohälsa, mental och fysisk förslitning i huvudsak kvinnor. Kostnaderna stiger i miljarder.

Företag har självmant gått från en 8-timmarsdag till 2x 6-timmarspass dvs 12 timmar total. Personal kan få arbetsdagar från 6-12, 12-18 eller en mix. En flexibilitet som öppnar upp för med en rad fördelar. Företag har uppnått en ökad effektivitet. kvalitativa och numerära vinster. Ett alternativ till sänkta löner, otrygga villkor och kortsiktig utveckling. Personal har kunnat få en mer harmonisk arbetsdag och en mer balanserad tid för familj, motion och fritid. Det sista två timmarna med 8 timmar ökar stressfaktorn.

En bilförsäljare och verkstad i Mölndal går i bräschen för sex timmars arbetsdag. För ett år sen gick mekanikerna på Toyota Center ner i arbetstid med bibehållen lön.

I dag ser alla på företaget bara vinster med det.

  • En 40-procentig försäljningsökning, en 23-procentig vinstökning, och en hel massa andra mer svårmätbara vinster i form av välmående.
  • Kundtjänsten får färre klagomål, eftersom väntetiderna gått ner från fyra veckor till en. Och vd:n ser bara glada miner runt omkring sig. – Det roligaste av allt är att här finns ingen avundsjuka. Vi är alltså 95 anställda, och det är alltså 20-25 personer som går på sextimmarsprojektet. Men alla accepterar det för de ser att helheten går bra för företaget.
  • Säljar som inte gick ned i arbetstid fick mer tid för kundkontakt
  • Det säger sig själv nästan att det är mycket skönare att jobba sex timmar. Jag har fördelen nu att i varje fall varannan vecka ta emot barnen när de kommer hem från skolan och ge dem mat och så där som man inte kunde innan, hjälpa dem med läxor och sådant också. Man är inte sjuk lika mycket heller. Det känns bra, säger Mats Götesson. Mats Götesson har jobbat på Toyota Center i Mölndal i fem år, fyra av dem på vanligt åttatimmarspass. Men från och med november förra året jobbar han varannan vecka 6 till 12, varannan 12 till 6. Öppettiderna har ökat, kunderna strömmar till och Mats Götesson har fått dubbelt så många kollegor.
  • Men detta var något vi gjorde på detta företaget som sägs som ett starkt behov, för att lösa våra kunders problem och få en mer välmående personal. Vi vill inte delta i någon debatt från höger eller vänster, utan det här är vad vi har gjort här

Framgången i Finland. 6-timmars pass istället för 8 timmar

Grunden till det finska försöket är att dela upp dygnet i 6-timmarspass istället för 8-timmarspass. Den styrande tanken var att man på det viset skulle få ett bättre utnyttjande av maskiner och organisation. Personalen har haft samma betalt men i gengäld gått med på avstå från löneökningar under en två-årsperiod.

Hur har det hela gått? Några exempel hämtade från den finska verkligheten:

 Mindre övertid

  • Essilor OY tillverkar linser efter beställning från optiker. Sex-timmarsdagen medförde att dom hade lättare att jämna ut leveranstoppar och produktionsflödet i maskinparken, vilket totalt ledde till minskade kapitalkostnader med 17%.
  • Wallas Marin OY tillverkar värmepaket till båtar och fritidshus. Dom lyckades producera sina produkter med 25% färre arbetstimmar och 80% färre övertidstimmar tack vare större flexibilitet. Men på grund av minskad efterfrågan har företaget gått tillbaka till 8-timmars arbetsdag till stor besvikelse för arbetstagarna.
  • Nokian Renkaat OY biltillverkare, gick över till 6-timmars arbetsdag på grund av ökad efterfrågan. Maskinerna fick en jämnare beläggning och arbetstiden kunde användas effektivare, samtidigt som man införde ett visst självstyre bland arbetstagarna.

 Ökad produktivitet

  • Hyvinkään Kumi OY framställer tekniska gummiprodukter. Där använde man samma överenskommelse som på Nokia. Produktiviteten steg med 20,3% räknat i löneandelar av producerade kilon. Bägge parter har förklarat sig nöjda
  • Orthex OY införde sextimmars fyr skift redan på 80-talet för att det var lättare att få arbetskraft.
  • Imatra Steel tillverkar fjädrar åt nyttofordon. Dom har både 8-timmarsdag och 6-timmarsdag. Produktiviteten har ökat och lönenivån förbättrats sedan man gick över till det systemet.

Sänkta lönekostnader

  • Oura OY är ett byggföretag som håller på och prövar sex-timmarsskift på fem byggarbetsplatser under två år.
  • KWH-Pipe framställer plaströr. För deras del har lönekostnaden minskat med 20,7% mellan –95 och –96. Produktiviteten har samtidigt ökat samtidigt som spillet har minskat med hälften. Lönenivån har stigit eftersom den är beroende av produktivitetshöjningar.
  • MFG Components tillverkar metalldelar och gick från 8-timmarsskift till 6-timmarsskift för att få mer kapacitet, eftersom ingen ville jobba under helger. Den förbättrade produktiviteten har kompenserat för merkostnaderna.
  • Otava boktryckeri började med arbetstidsförsök för att slippa att säga upp 10-12 man. Systemet har gjorts flexibelt. Man har t.ex. 8.timmarsdag under semesterperioden. Orderingången får avgöra vilket system som skall rulla under en tre-veckorsperiod. Systemet har förbättrat produktiviteten med 30%. Till minusposterna hör att arbetstiderna har blivit mer oregelbundna och ibland måste man även jobba på lördagar. Å andra sidan har fritiden ökat och ingen har behövts sägas upp.

 Ingen katastrof

Som vi kan se så har inte detta inneburit någon katastrof för dom här företagen, tvärtom, dom har till och med förbättrat sina möjligheter att överleva på arbetsmarknaden. Samtidigt har inte finska staten betalat en mark till det här försöket. http://www.so.sekotomteboda.se/arbetstid.html

Nederländerna

Nederländerna har EU:s lägsta ungdomsarbetslöshet. Det är dock inte någon särskild ungdomspolitik som ligger bakom detta. Nederländerna har kortast arbetstid och högst andel deltidsarbetande bland EU-länderna. En arbetsmarknadsstrategi med kortare arbetstid och fler deltidsarbetande ger EU:s lägsta arbetslöshet bland såväl ungdomar, kvinnor som män. Dessutom har Nederländerna lägre fattigdomsrisk för pensionerade kvinnor än Sverige.

Deltidsarbete är förmodligen inte så attraktivt i Sverige. Det finns totalt erfarenhet som vi borde uppmärksam till sociala förändringar och ökad livskvalitet.

Det här inlägget postades i Arbetslöshet, Arbetsskapande, Fördelningspolitik, Framtid, Hälsa, Ledarskap, Lycka, Motivation, Vinst. Bokmärk permalänken.