EN BANKREFORMERING ÄR ETT MÅSTE FÖR FRAMTIDEN.

Glass-Segallag5

Ett rovgirigt banksystem råder.

 

Efter krisen 2008 fick de frikort i EU från delaktig i skuldkrisen. En bankreformering är inte genomförd som ändå väckts, som nödvändig. Parallellen är stor till 30-talskrisen,

 

En årlig gåva på 5 600 miljarder kronor sker ifrån skattebetalare skänks nu årligen till eurozonens banker från Europas politiker. De två holländska forskare Michiel Bijlsma and Remco Mocking har presenterar i en artikel på Vox att bankerna i eurozonen får låna till en så låg ränta att man mer eller mindre får 650 miljoner euro per år från politikerna.

 http://nyadagbladet.se/ekonomi/europa-skanker-bort-5-600-miljarder-till-bankerna/

”Hittills har EU:s banksektor hållit huvudet ovanför vattenytan genom implicita statliga garantier för praktiskt taget alla skulder. /…/ En årlig finansieringsfördel på 0,3 procent av tillgångarna kan kapitaliseras för att motsvara 2 procent av de totala tillgångarna om man antar en diskonteringsränta på 15 procent i proportion till bankernas osäkra vinstutsikter. Med tanke på de totala banktillgångarna på av 33 triljoner euro i eurozonen, talar vi om en implicit garanti på ca 650 miljoner euro”, skriver man i artikeln.

 

BIS-bankenAtt bankerna med de nya Basel III-reglerna endast behöver ha 3 procent i kapital är en av anledningarna till varför bankerna får pengar från staten. Det är någonting som ekonomijournalisten Andreas Cervenka har uppmärksammat i en krönika på SvD Näringsliv. 

BASEL III är skapat av dem som skapat krisen både 2008 och 1929 på Wall Street. 165 centralbanker ingår i den privata jätten i Basel nämligen Centralbankernas centralbank BIS från 1930. De har en ambassads rättigheter. Ingen insyn Beslut är hemliga, Den globala (privata) finanspolitiken samordnas. Centralbankerna verkar i sina hemman. Riskbankens avreglering av krediter 1985 kunde knappast skett utan ett godkännande.

Riksbanken och ECB med Bank of England och Fed. http://www.bis.org/cbanks.htm

 

30-TALSKRISEN OCH GLASS-STEAGALL ACT

 

Ur 30-talskrisen kom en banklösning som satt stopp för spekulation som genom lagen enligt Glass-Steagall i USA 1933 som tvingade fram en separation av affärs-och investmentbanker genom att förhindra kommersiella banker från spekulation eller att köpa värdepapper med undantag för amerikanska finansdepartementet och federal myndighet värdepapper, samt kommunala och statliga obligationer.

 

Likaså kunde nu investmentbanker engagera sig i branschen att ta emot insättningar som sparmedel. Investmentbanker hanterar mestadels garantierna vid nyemissioner och relaterade aktiviteter, som skyddar aktiemarknad marknaden.

 

De organiserar sammanslagningar, förvärv och omstruktureringar av företag. Investmentbanken omfattar även tjänster som tillhandahålls av mäklare och handlare i transaktioner på andrahandsmarknaden.

 

År 1933 fick alla banker i hela landet stängdes för en fyra-dagars period, och 4.000 banker stängs permanent för en återstart. Nya investeringar fick hjulen att rulla igång igen. Lagen var ursprungligen en del av president Franklin D. Roosevelts New Deal-programmet och blev en permanent åtgärd 1945

 

Denna alg kom 1999 makalöst att upphävas 1999 av president Clinton. Ur detta kom 2008-krisen. Riksbankens novemberrevolution 1985 blev vårt nuvarande öda tillsammans med 2008-krisen kom sub-prime-lånen ut på finansmarknaden

 

LAGEN UPPHÄVS 1999. VÄGEN TILL 2008-KRISEN

 

1995 beslöt Bill Clinton att ställa 1 biljon dollar till förfogande till sub-prime-lånen. Glass-Steagall uphhövs efter påtryckningar från Wall Street 1999.

 

auktionEn hel kader av ledare för centralbanken, investmentbolag, presidenter och ekonomer backade upp en hejdlös utlåning för köp av hus och en avreglering på derivatpapper som CDO, förpackade med en mix av sjuka och friska lån samt kreditförsäkringar.

 

Allt blev till en surdeg som skapade finanskrisen. Ett världsomfattande skuldsystem finns nu. Dessa finansingenjörer vill konstruera ett system med vinster som kontrollerade risker. De lurade kunder som en säker vara.

 

Värderingsinstitutet som Moody klassade CDO med det högsta kreditbetyget AAA! Ingen kunde bedöma riskerna Nödvändig reformering har INTE skett. Obama gav löften 2008 om att städa upp på Wall Street. Inte heller EU har reformerat

 

Marknaden för kreditderivat startade från ingenting i 1993 efter att ha varit uppfunnen av JP Morgan ‘s Peter Hancock.

 

Utvecklingen av CDS var synnerligen giftig form. Man kunde köpa sig en försäkring på statsobligationer garanti utifall utgivaren av obligationen gick i konkurs och inte kunde betala tillbaka de pengar köparen av obligationen lagt ut.

 

CDS – Credit Default Swaps – innehåller en egenskap som vanliga försäkringar saknar. Med CDS kan man försäkra något du inte äger. En liknelse är följande:

 

Du köper en brandförsäkring på din grannes hus, utan att ens grannen vet om det. Brinner grannens hus ner får du ut det försäkrade beloppet. Liknelsen visar också tydligt det spekulativa elementet i CDS. Den girige har naturligtvis intresse av att grannens hus brinner ner. Kanske så mycket att du till och med sätter eld på det.

 

Att marknaden för CDS numera är helt spekulativ visas av den omfattning som CDS-handeln fått. År 2004 fanns det CDS-kontrakt till ett värde av cirka 7 000 miljarder dollar.

 

Redan det en ansenlig summa. Fyra år senare omfattade CDS-marknaden 57 000 miljarder dollar. Vilket är nästan tre gånger värdet av alla aktier på den amerikanska börsen och flera gånger mer än värdet av de underliggande obligationerna som CDS försäkrar.

 

Även rättigheter för CO2-utspläpp har blir vi en vara att sälja och köpa, som omkullkastar hela syftet. Allt kan bli en vara som är eftetraktad.

 

DEN SVENSKA KRISEN 1992

 

Den svenska bankkrisen 1990-94 slog sönder en stor andel av den svenska industrisektorn, med än bestående effekter på skatteunderlag och därmed möjligheten till att upprätthålla välfärden. Regeringens politik att än en gång offra realekonomin för att täcka bankernas spekulationsförluster riskerar att slå sönder mycket större andelar av företagsamheten.

 

Bankerna har tydligen greppet om regeringens prioriteringar så till den grad att deras överlevnad tillåts dominera hela näringspolitiken och i förlängningen även välfärdspolitiken.

 

Med en bankdelning isoleras bankkonton, som hör till affärsbanksdelen, från spekulationsförlusterna, som finns i finansbolagsdelen.

 

De farligaste spekulationsriskerna finns i den gigantiska internationella derivatbubblan. De fyra svenska storbankernas nominella derivatpositioner uppgick vid årsskiftet till 87.914 miljarder kr vilket var 23 gånger Sveriges BNP och deras tillgångar är 4 gånger Sveriges BNP

 

DEN NÖDVÄNDIGA BANKDELNING

 

Om bankerna återigen delas upp i juridiskt separata bolag för affärsbanker och finansbolag, kan bankonton bankomater, betalningssystem, bankkonton, företagskrediter hållas igång även om finansbolagen går omkull.

 

Vi skulle även behöva en samhällsbank som är nationsstyrd, där staten inte längre ska behöva betala ränta till privata banker.

 

I årets allmänna motionstid i Riksdagen har fem Miljöpartister lagt in en motion om bankdelning. Det är tredje året i rad som Miljöpartiet ser till att bankdelning finns på Riksdagens dagordning och denna gång finns även en av Miljöpartiets tungviktare med, vice ordföranden i Näringsutskottet Jonas Eriksson.

 

Det väcker hopp att stoppa detta skuldssättande och drakoniska system.

 

Det här inlägget postades i Bank- och finanskriser, Bankreformering, Finanskrisen, Framtid, Systemfel. Bokmärk permalänken.