GRASSMANAFFÄREN, 70-TALSKRISEN OCH ANGREPPET PÅ VÄLFÄRDSSTATEN.

SvenGrassmanVarför har välfärden urholkats och varför vill man införa privata system i skola, vård och samhällets servicesektor.

Sven Grassman är nationalekonomen och forskaren som avslöjade bluffen i Riksbankens och regeringens nationalräkenskaper om ekonomisk kris.

SAF drev kampanjer mot välfärdsstaten när Vietnanmkriget ännu pågick och efter studentupproren 1968 med budskapet som att välfärden urholkade ekonomin. Vi levde över våra tillgångar. Detta var en falsk retorik. Saken var en annan. Folken i världen sökte en mer solidarisk poltitik. Länder i 3:dje världen kuvades till frihet och utveckling.

Grassmanaffären reser frågor kring sambandet mellan vår ekonomi och demokrati under 70-talet att förvränga sanningen. Sven Grassman var en svensk nationalekonom och socialdemokrat.

 I slutet av 70-talet uppstod en uppslitande konflikt mellan Sven Grassman och Assar Lindbeck 1979-1980.

 Den maskerade striden gällde systemskifte i nationalekonomin från Keynes utvecklingsekonomi och istället etablera marknadsekonomin i Sverige. Svensk utveckling byggde på samspelet mellan näringslivet och det offentliga att hålla arbetet igång när marknaden dalar. Detta gav en låg arbetslöshet och framgrångsrikt samhällsbygge. En dynamisk ekonomi och socialt orienterad.

Nobelkuppen1968 är också det år när Riksbanken introducerar Riksbankens pris i ekonomi till Nobels minne. Bakom detta finns Assar Lindbeck. Priser kommer att gälla nyklassisk ekonomi. Priset blir ett ledstjärna för alla högskolor.

Torsten Sverenius skrev några rader om Grassmanaffären i sitt bidrag till demokratiutredningen. Här nedan är några texter från Sverenius kapitel om GrassmanÅr 1997 tillkallade regeringen Demokratiutredningen (dir. 1997:101) för att belysa de nya förutsättningar, problem och möjligheter som det svenska folkstyret möter inför 2000-talet. Se anmärkning nedan:

Det otäcka är nu att en ny begreppsvärld etablerats som främjar en viss samhällssyn och ekonomi som gör alla till språkets fångar. En inbillad kris kan skapas med ord som river ned samhället som banar väg för det nya.

Politiska förändringar framstår som ekonomiskt nödvändiga, andra förändringar framstår som omöjliga och orealistiska.

’Krismedvetande’ blir något positivt som vittnar om realism – även hos just dem som det ekonomiska språkets skevhet är riktad mot. Så manipuleras folkets medvetande för att lägga väg för en ny samhällsordning. Välfärden skulle bort och bli en skuldbärare.

Oljekrisen pågår sedan 1973 och priser stiger i världen våldsamt. Arbetslöshet och valutakrig pågår.

Hur kunde regering och riksbank utelämna så viktiga storheter i beräkningen av bytesbalansen, utlandsställningen, företagens driftsöverskott och våra exportandelsförluster att den officiella statistiken kom att avvika med flera hundra procent från de verkliga siffrorna?

Sven Grassman kunde påvisa felberäkningar i statens/Sveriges finanser, som bl.a. användes för att argumentera för nyliberalismen. Man gav honom rätt att så småningom, med då var han bortplockad från sin forskartjänst av prof Assar Lindbeck

Grassman, dåvarande vicechef till Assar Lindbeck på Institutet för internationell ekonomi, vann 1980 striden mot regering och Riksbank, som tvingades revidera sina siffror kraftigt. I Riksbankens officiella statistik var underskottet i bytesbalansen nära fyra gånger så stort som i verkligheten.

… Den ekonomiska politiken och debatten i Sverige hade grundat sig på en statistik i vilken vårt underskott i bytesbalansen framstod som långt större än omvärldens.

Efter revideringarna utifrån Grassmans forskning var Sveriges underskott i stället ganska typiskt för ett oljeimporterande land, med karakteristisk djupdykning i samband med oljekriserna OPEC I och OPEC II.

Likadant förhöll det sig med landets utlandsställning och företagens driftsöverskott. Också där var den officiella statistiken en grov svartmålning av verkligheten.

När debatten om vår utlandsskuld inleddes på 70-talet hade Sverige således ingen utlandsskuld alls, netto.

Efter att Sven Grassmans beräkningar blivit officiellt vedertagen statistik reviderades driftsöverskottet upp till 64,3 miljarder. Det verkliga driftsöverskottet under denna mörka period var således drygt 300 procent högre än det av regeringen redovisade och av ekonomkåren diskuterade.

Sverige hade förlorat lika många exportandelar under det blomstrande 60- talet som på det krisdrabbade 70-talet.

Exporten kan således öka samtidigt som våra exportandelar minskar något, var Grassmans budskap.

Grassman visade dessutom att svenskarnas totala konsumtion (privat och offentlig) bara hade ökat hälften så mycket som i jämförbara länder under 70-talet. Detta var alltså raka motsatsen till det tal om svensk ”överkonsumtion” som hördes i debatten. Myten om “att leva över tillgångarna” krossades. De nyliberala ville skapa en kris i landet.

Sven Grassman vann som sagt kampen om nationalräkenskaperna, men förlorade i samma slag sin position i den akademiska världen.

En orsak till det kan vara att han med sina rön och analyser indirekt satte käppar i hjulet för de ekonomer som byggt sin forskning och resonemang på den felaktiga, av Grassman nu reviderade statistiken.

En annan orsak kan kanske vara att han med sin analys trampade mäktiga samhällsintressen på tårna.

Det är ytterst märkligt att Riksbanken har haft en sådan stor roll som den haft att genom föreleda vår ekonomiska status och novemberrevolutionen 1985 för en skuldriven ekonomi.

Det är viktigt att förstå att Riksbanken ingår i BIS-banken sedan 1930. En privat internationell skapelse efter 30-talkrisen som Centralbankernas centralbank med internationell immunitet som en ambassad utan insyn. BIS första klient blev Hitler som fick lån med löfte att betala tillbaka i erövrat guld.

Sven Grassman dog tidigt 52 år gammal i aug 1992.

Keynes nationalekonomi innehöll för Sverige en utvecklingsekonomi.

Den skapade en balans när marknaden svajar. Det offentliga är också det ett ekonomiskt hus som både ger arbete och ger förutsättningar till samhällsutvecklingen.

En symbios mellan näringslivets och samhällets utveckling. Att privatisera tjänstesektorn fråntar oss utveckla samhällsmål och rikta insatser på de områden som behöver förnyas. Marknadsekonomin driver in oss i ett hörn, där det vinstdrivna är ledstjärnan.

Marknadsekonomi innehåller teser pris, tillgång och efterfrågan som förstör samhälls- och naturkapital i en rovdrift.

————————-
DEMOKRATIUTREDNINGEN

Utgångspunkten för utredningens arbete var varje medborgares rätt till full delaktighet i samhället. Utredningen hade i uppdrag att summera och värdera de senaste årens demokratiutredningar och demokratiforskning för att bedöma om ytterligare undersökningar och forskning borde initieras. Utöver analyser och beskrivningar skulle utredningen även lämna konkreta förslag inom behövliga områden. En viktig del i arbetet var att stimulera det offentliga samtalet kring demokratin så att det svenska folkstyret utvecklades.

Utredningens arbete koncentrerades till följande fyra områden:

  • Internationaliseringen av ekonomin. Ekonomi och demokrati i samspel.
  • Sverige i Europeiska unionen.
  • Nya informations- och kommunikationsmönster, informationstekniken och det nya medielandskapet.
  • Förändringarna i den offentliga sektorn samt utveckling inom folkrörelserna.

Demokratiutredningen överlämnade sitt slutbetänkande “En uthållig demokrati! Politik för folkstyret på 2000-talet” (SOU 2000:1) till dåvarande statsrådet Britta Lejon den 15 februari 2000, och därmed avslutades utredningens arbete

http://www.regeringen.se/sb/d/3808/a/22272

Det här inlägget postades i 70-talskrisen, Demokrati, Ekonomi, Maskopi, Nobelpriset, Nyliberalism, Offentlig sektor, Oljekrisen, Opinionsbildning, Riksbanken, Socialdeomkrati, Strategisk utveckling, Sveket mot Sverige, Svenska modellen, Systemfel, Väffärdsstaten, Välfärd. Bokmärk permalänken.