Marknad, arbete och samhälle

MARK-ARB-SAM
Ända sedan 1933 då Per Albin Hansson var statsminister hade vår ekonomiska politik haft ett enda huvudmål: Att ingen skulle behöva gå arbetslös!!!

Sverige använde sig som de flesta andra länder av ekonomen John Maynard Keynes ekonomiska modell, den så kallade keynesianismen.

Den gick ut på att staten skulle hålla igång ekonomin i dåliga tider, till exempel genom att anställa folk i den offentliga sektorn.

Det var helt ok om budgeten gick back ibland, bara sysselsättningen hölls uppe. När tiderna blev bättre kunde ekonomin snabbt återhämta sig, alla jobbade ju redan, och underskotten kunde åter minska.

När Sture Eskilsson 1970 bestämde sig för att driva igenom en nyliberal politik i Sverige var det ett nästan hopplöst projekt.

Sture hade just blivit informationschef för Svenska Arbetsgivarföreningen (som har bytt namn till Svenskt Näringsliv) och det var en utmaning.

För i Sverige dominerade vänstern samhällsdebatten på ett öronbedövande sätt. Vietnamkriget hade givit ett spretande myller av vänsterorganisationer en tacksam fråga att samlas kring. Ordet “kapitalist” var nästan det samma som “mördare”, och den svenska högern hukade under vänsterns attacker.

Sverige var en välfärdsstat. Här kunde vanligt folk leva tryggare än någon annanstans på jorde

Nyliberalismen var keynesianismens motsats. Den byggde på de ekonomiska idéer om liberaralismens marknadsteori genom Adam Smith.

Hans verk “An inquiry into the nature and causes of the weaith of nations” publicerades 1776, att all ekonomin avlöper i enlighet med sina egna lagar om utbud och efterfrågan och att människan tjänar hela samhället om hon låter sig ledas av nyttotänkandet och söker sina egna fördelar, som är individualismen.

Nyliberalismen tog form i slutet på 30-talet med nationalekonomer i Österrike om en minimal och kontrollerande stat, som inte hade något inflytande i ekonomisk anarkism. Målet är marknadens rätt och frihet.

År 1936 lanserade Keynes sin ekonomiska teori i boken The General Theory of Employment, Interest and Money.

Staten skulle överbrygga konjunkturcyklar genom att föra en kontracyklisk finanspolitik (stabiliseringspolitik) med statsbudgeten som instrument för att styra den en växande efterfrågan i ekonomin. Det offentliga ingick i en balans, Välfärdens utveckling skapade arbete och utveckling i ett ekonomiskt kretslopp. Samhällsprojekt att bygga infrastruktur skapade tillväxt. Själva samhällbygget kunde moderera stora svängning i behovet av arbeskraft.

Keynes formaliserade idéerna till en sammanhängande ekonomisk teori där människans arbete var en grundsten, vilken också kom att bli accepterad i stora delar av världen efter 30-talskrisens börshaverier. 

Ekonomibygge

Under 70-talet blev den amerikanske nationalekonomen Milton Friedman nyliberalismens frontfigur. Enligt honom fanns det en inbyggd balans i kapitalismen, och den balansen fick inte störas. Staten skulle därför inte alls aktivt försöka styra ekonomin, utan lämna den ifred. Friedman rekommenderade kraftiga avregleringar, sänkta skatter och en nära nog avskaffad den offentlig sektorn. Mycket aggressiva metoder används genom att skapa kris, inbillad eller verklig, för att omvandla samhället till det marknadsvänliga

Det sker parallellt med globaliseringen och fri handel av varor och naturtillgångar. Plundring av regnskog är ett det mest fatala. Många länder har förlorat kontrollen över sitt näringsliv som hamnade i utländska händer. Marknadsekonomin är ett derivat av en ursprunglig ekonomin. Dessa ekonomer anser att kapitalism har en inbyggd moderator som motsvarar fysikens krafter som söker balans. Dessa krafter består av “tillgång” och “efterfrågan”. Pris är svaret som ska styra utveckling och balans.

Detta skapar ett stort systemfel. Det är Ok att plundrar regnskog. Stor efterfrågan på trä. Stor tillgång på träd. Ger bra pris. Marken kan nyttjas sedan för biffkor och McDonald. Men skogen är jordens lungor som ger syret till oss.

Omdömet är borta. Allt blir bara till en matematisk modell.

Näste steg är nu att fri handel inom tjänstesektorn med internationella välfärdsdsbolag där den största ekonomin nu finns. TISA-projektet är under förhandling.

Källa: Korståget mot välfärden. Dan Josefsson 

Det här inlägget postades i Informationskriget, Kapitalism, Korståget mot välfärden, Krispolitik, Lågkonjunktur, Liberalism, Marknadspolitik, Nyliberalism, Österrikiska skolan, Samverkan, Självständighet, Strategisk utveckling, Sysselsättning, Tillväxt, TISA, Väffärdsstaten, Välfärd, Vinst. Bokmärk permalänken.