SAMHÄLLSEKONOMI ELLER MARKNADSEKONOMI?

sam-marknad
Vi står även inför ett val mellan Marknadsekonomi resp Samhällsekonomi. Tal i vänster resp höger räcker inte längre. Vi måste se på innehållet!

Det finns frågor som behöver komma upp. Är den marknadsekonomiska modellen hållbar?

Den innehåller i grunden flera systemfel. Genom att hålla resurser på knappa nivåer, t.ex bostäder stiger priser. Byggare och banker får då i rikliga kassaflöden i kassakistan.

Vi ser även tyvärr en mer korrupt hantering av skattemedel i kommuner. Det visar avslöjanden. Moralfrågan växer.

Marknadsekonomin innehåller inga samhällsmål eller något ansvar för ändliga naturkapital i framtiden. Hav plundras. Fattigdom sprids. 

I ett marknadsekonomiskt samhällstänkande kan privata konsulter tjänar flera miljoner kronor på att lära kommuner att dra in hjälpen för personer med funktionsnedsättningar. Deras isolering ökar när de inte kan få ledsagning till evenemang som bio, idrott, konserter eller teater. Det kommer TV4 i Kalla fakta att visa 10/11 2013.

Vilken ekonomisk riktning kommer att gälla Sverige? En samhällsekonomi som bygger landet. Eller en marknadsekonomi som tar och styr landet.

Här blir samhället ett medel och inte bärande mål för utveckling.

Samhällsekonomi gäller vår utveckling och en inhemskt tillväxt för att skapa framtid och de nya arbetena.

Varje samhällsområde har sin potential i nytta och som har förlorats under Alliansens ledarskap. Om det varit ett “krig” så gäller nu återuppbyggnad.

För gällde två ekonomiska hus i Sverige. Näringslivet resp det offentliga. Båda i ett växelspel för nya förutsättningar. Näringsliv behöver infrastruktur och kompetens. Det offentliga behöver näringsliv för samhällsbygget.

Keynes modell skapade de en stabiliserande ekonomi genom att samhällsbygget tillkom. Se skiss.

Nationell marknadsanpassning har satt oss under press Borgarnas givmildhet har varit stor för ett internationellt ägande.

Gruvnäringen är av ett stort intresse på världsmarknaden. “Quick and dirty business” har skett i Pajala med att skapa en börskrasch och ta över gruvans ägande som varit svensk.

 Global fria handel vill åt detta. Likaså vill du nu åt vår tjänstesektor för en fri exponering Varför ska vi köpa välfärd från globala organ? TISA-avtalet gäller detta.

Bankers vinster är orimliga. Avkastningen har i år blivit över 15 % när landet växer 3 %.

Sysselsättningpolitik innehåller inte de krafttag som behövs.

Jobben har dessutom deformerats till prestationsfaktorer där själva meningen i det kvalitativa ansvaret och målen försvinner. Psykiska ohälsa växer som ger dyr sjukvård.

Vi behöver en politik som leder utveckling för landets bästa i människor, för äkta nyskapande arbeten, i hälsa, för inhemsk tillväxt reellt och i kompetens, solidaritet, kultur och för det hållbara.

Allt kan inte ske direkt men vägen måste bli tydlig.

Motståndare kommer att kalla detta för protektionism. De vill har utsidans ekonomi för plundring och till egen förtjänst.
Ekonomibygge

Det här inlägget postades i Ägande, Marknadspolitik, Samhälle, Systemfel, TISA. Bokmärk permalänken.