Offentlighetsprincipen inskränks

offentlig-handlingDet ska bli betydligt lättare för politiker och myndigheter att sekretessbelägga handlingar i Sverige. Redan nu har regeringen hemligstämplat ministrars aktiehandel för att ministern inte skulle kunna granskas efter en misstanke om att allt inte gått rätt till.

Offentlighetsprincipen har varit grunden för att folket och journalisterna ska kunna granska politiker och myndigheters maktutövning. Ett franskt läkemedels biverkningar kan så hemlighetshållas. Tjänstemän kan komma att missbruka spår KU.

Offentlighetsprincipen innebär att regeringens och andra myndigheters samt riksdagens och beslutande kommunala församlingars verksamhet så långt som möjligt ska vara öppna. 

Demokratin mår bra av att granskas. Insyn i den offentliga verksamheten skapar garantier mot maktmissbruk och ger möjlighet att påverka. 

Verksamheten angår oss alla. Medier och andra intresserade ska kunna hämta information i olika frågor, oavsett vad den offentliga verksamheten själv väljer att informera om.

Nu kan offentlighetsprincipens saga snart till stora delar vara all. Läs mer här. Konstitutionsutskottet varnar för att de nya sekretessreglerna kan göra att myndigheter hemligstämpar kunskap om mediciners kända negativa bieffekter som ”trade secrets”.

Regeringen vill att svenska myndigheter ska uppfylla internationella förpliktelser om sekretess för att Sverige ska kunna delta fullt ut i EU-samarbetet. Endast V och Mp säger nej.

Det är en historisk förändring, som S har sagt ja till att inskränka vår öppenhet som har djupa rötter. Den 2 december 1766 antogs Kongl Maj:ts Nådige Förordning Angående Skrif- och Tryck­friheten. Om tre år ­firar offentlighetsprincipen 250 år.

Hela ja-sidan i folkomröstningen, från Ingvar Carlsson i ledningen till gräsrötter var på det klara med vad som gällde Offentlighetsprincipen skulle inte ändras, tvärtom skulle Sverige påverka EU till att bli öppnare.

En politiker, eller tjänsteman, kan nu missbruka genom att hemligstämpla för att dölja information för folket, t.ex
i frågan om ­vapenfabriken till Saudiarabien när regeringen hemligstämplade långt mer än vad som var motiverat.

Eller Tobias Billströms aktieköp där hemligstämpeln verkar ha använts för att undvika politisk kritik av möjliga insideraffärer. Eller om biverkningar från utländskt läkemedel mot ”svininfluensan”?
 

Vad är ett socialt protokoll värt i etik och om mänskliga rättighet om affärsintressena kommer först när ett läkemedel kan klassas som hemlig företagsinformation? Obegripligt att S och M samverkar? 

Det är en historisk förändring, som S har sagt ja till att inskränka vår öppenhet som har djupa rötter. Den 2 december 1766 antogs Kongl Maj:ts Nådige Förordning Angående Skrif- och Tryck­friheten. Om tre år ­firar offentlighetsprincipen 250 år.

Det här inlägget postades i Demokrati, EU, Offentlig sektor. Bokmärk permalänken.