CHAPLINS HISTORISKA FRIHETSTAL I “DIKTATORN”. ÄR LIKA VIKTIGT DÅ SOM IDAG

Chaplins frihetstal anses ett av de allra främsta. Talet är lika aktuellt idag, när hat, rasism och facsim bryter fram. Filmen totalförbjöds i Nazityskland och hade inte premiär i Sverige förrän 1945.
http://youtu.be/oYc9xxqpeYA

”Diktatorn” gjordes i USA under åren 1938-40, i Hollywood, men producerades med Chaplins egna pengar. Annars hade den knappast varit möjlig.  Filmen var hans sätt att ge svar på tal och kommentera dessa totalitära ideologier. Filmen gjordes innan USA gick med i kriget och innan man riktigt förstod hur grova och omfattande nazisternas brott var.

Chaplin berättar i sin självbiografi att han fick idén att göra en dubbelgångarhistoria om Adolf Hitler redan 1937, då en filmproducent påpekade det uppenbara, att Hitler redan hade knyckt luffaren Charlies mustasch.

Diktatorn handlar om en judisk barberare (Charlie Chaplin) som efter en krigsskada under första världskriget drabbas av en minnesförlust. 

Chaplin diktatorn Den galne diktatorn Adenoid Hynkel, ett nidporträtt av Hitler, (spelad av Chaplin), har tillsammans med sina två kumpaner Garbitsch (av engelska garbage “sopor, skräp”; skrämmande lik Goebbels) och Herring (“Sill“; en blandning av Himmler och Göring) tagit över landet.

Under sjukhusvistelsen har diktatorn Adenoid Hynkel tagit makten i Tomania (Tyskland) och styr landet med järnhand. Hynkel presenterar sig, då han vid ett massmöte håller ett brinnande tal på en obegriplig rotvälska, som översätts av en speakerröst.

 I ett getto lever den unga judiska kvinnan Hannah hos sina vänner, herr och fru Jaeckel. Genom ständiga räder sätter Hynkels stormtrupper skräck i gettots invånare. 

Några soldater förväxlar Hynkel i strider med den förrymde barberaren och arresterar honom.

Den judiske barberaren förväxlas i sin tur med Hynkel och invasionen av Osterlich inleds med den judiske barberaren i frontlinjen för trupperna.

Barberaren, utklädd till Hynkel, hyllas som ledare och förväntas hålla tal inför folket i det ockuperade Osterlich.

Han famlar sig fram till mikrofonen och håller ett flammande fredstal till nationen och till de soldater som deltagit i kriget. Han riktar sig också till Hannah – som lyssnar på talet via en radiomottagare någonstans i Osterlich.

 

Jag beklagar men jag vill inte vara kejsare. Det är inte min sak. Jag vill inte härska över eller erövra någon. Jag skulle vilja hjälpa alla, om möjligt, judar, kristna, hedningar, svarta män, vita.

 

Alla vill vi hjälpa varandra. Mänskliga varelser är sådana. Vi vill leva av varandras lycka, inte av varandras elände. Vi vill inte hata och förakta varandra.

 

I den här världen finns plats för alla. Och den goda jorden är bördig och kan försörja alla. Livet kan vara fritt och vackert, men vi har gått vilse.

 

Girighet har förgiftat människornas själar, blockerat världen med hat och fört oss in i olyckor och blodsutgjutelse. Utvecklingen har gått fort, men vi har stängt oss själva inne.

 

Maskinerna, som skänker oss överflödet, har lämnat oss otillfredsställda. Våra kunskaper har gjort oss cyniska, vår intelligens har gjort oss hårda och ovänliga.

 

Vi tänker för mycket och känner för lite. Mer än maskiner behöver vi mänsklig närhet. Mer än intelligens behöver vi vänlighet och mildhet. Utan dessa egenskaper blir livet fyllt av våld och allt går förlorat.

 

Flygmaskinen och radion har fört oss närmare varandra. Det väsentliga med dessa uppfinningar är att de vill frammana det goda hos människan, ett universellt broderskap som för oss samman. I detta ögonblick når min röst miljoner människor över hela världen, miljoner av misströstande män, kvinnor och små barn; offer för ett system som förmår människor att tortera och fängsla dem som är oskyldiga.

 

Till er som kan höra mig säger jag: Förtvivla inte. De olyckor som drabbat oss är bara en övergående efterverkning av girighet och av den bitterhet människor känner som betvivlar mänsklighetens framåtskridande.

 

Människornas hat kommer att försvinna, diktatorer dör och den makt de tog från frihet kommer att återgå till folket. Och så länge som människor dör, kommer friheten aldrig att gå under.

 

Soldater! överlämna er inte till dessa odjur, människor som föraktar er, förslavar er, som bestämmer över era liv, bestämmer vad ni ska göra, vad ni ska tänka och känna_ Som drillar er, behandlar er som boskap och använder er som kanonföda.

 

Nerlämna er inte åt dessa onaturliga män, rnaskinmänniskor med maskinhjärnor och maskinhjärtan.

 

Ni är inte maskiner. Ni är. Ni har kärleken till mänskligheten i era hjärtan. Ni hatar ine. Endast de oälskade känner hat – de oälskade och de onaturliga.

 

Soldater! Kämpa inte för slaveriet. Kämpa för friheten 1 kapitel 17 av Lukas evangelium står det skrivet är Guds rike är invärtes i er.

 

Inte i en enda människa eller en grupp av människor, utan hos alla människor. Inom er!

 

Ni, folket har makten: makten art skapa maskiner, makten att skapa lycka. Ni, folket, har makten att göra livet fritt och vackert, att göra livet till ett underbart äventyr.

 

Sedan i demokratins namn, låt oss använda den makten. Låt oss alla enas. Låt oss kämpa för en ny värld, en anständig värld som ger män en chans att arbeta, som ger ungdomar en framtid och ålderdom trygghet.

 

Med löftet om dessa saker, har odjuret fått sin makt. Men de ljuger! De uppfyller inte sitt löfte. De kommer aldrig!

 

Diktatorer frigöra sig sig själv , men de förslavar folket!

 

Låt oss nu kämpa för att uppfylla det löftet! Låt oss kämpa för att befria världen! Att göra sig av med de nationella hindren! Att göra sig av med girighet, med hat och intolerans! Låt oss kämpa för en befriad värld, en värld där vetenskap och framsteg kommer att leda till att alla människors lycka.

 

Soldater, i demokratins namn, låt oss alla förenas!

 

Hannah„ kan du höra mig? Var du än är, se uppåt. Hanna. molnen lättar! Solen bryter igenom, Vi skrider ut ur mörkret in i ljuset! Vi skrider in 1 en ny värld – en vänligare värld, där :människorna kan höja sig över sin girighet, sitt hat och sin hänsrislöshet. Se uppåt, Hannah!

 

Människans själ har fått vingar och äntligen lärt sig flyga. Hon flyger in i regnbågen – in i hoppets ljus, in i framtiden, en strålande framtid som tillhör dig, tillhör mig, tillhör oss alla. Se uppåt, Hannah! Se uppåt!

 

Det här inlägget postades i Fred, Frihet, Kapitalism, Klasskamp, Krig, Makt, Människan, Rättvisa, Välfärd, Värderingar, Vision. Bokmärk permalänken.