Barnfattigdom, föräldraskap och arbetsliv

Fattigdomen bland barn minskade stadigt från 1997 till 2007. År 2008 ­började den öka. I ”Agenda” i söndags 8/5 2011 försökte socialminister Göran Hägglund skylla på finanskrisen, men effekterna av en kris som började under årets sista månader kan inte ha hunnit slå igenom på det sättet.

Borgerliga politiker kan inte se ett ­samhällsproblem utan att mekaniskt mumla om att jobbskatteavdraget ­kommer att lösa även detta.

”Det mest verkningsfulla vi gör mot barnfattigdom är att genomföra ytter­ligare jobbskatteavdrag”, sa statsminister Fredrik Reinfeldt.

Barnfattigdom och föräldraskap hör ihop med arbetslivets förutsättningar. Det finns nu 4 grupper av föräldraskap.

  1. Föräldrar som hinner vara föräldrar.
  2. Föräldrar som är utmattade och inte hinner.
  3. Fattiga föräldrar i långlönejobb och som inte har råd med mer än överlevnad.
  4. Föräldrar som tillhör utanförskapet genom sjukdom eller arbetslöshet.

Det finns då två slags påtryckningar på människor.

  • Den arbetande gruppen ska öka prestationen och frivilligt utöka arbetstiden (och då utan ersättning).
  • Gruppen i utanförskap sätts på svältkost för att hungra ut dem på en tillknäppt arbetsmarknad, som sparar och söker den rätta kompetensen.

Moderaternas arbetslinje är att maximera samhällets prestation, BNP och jaga kostnader, där de sociala kostnaderna ska minimeras. RUT-tjänster finns för att stöda familjer, som inte hinner eller är utmattade i sitt föräldraskap.

Riktningen är att moderater binder ris på vår egen rygg och gör människor till redskap utifrån en optimering av ”kapitalets bästa”. Samhällets och politikens ursprungliga mål är att skapa och fördela resurser, medel och tid för ”folkets och familjens bästa.”

Ur detta perspektiv hade en sänkt arbetstid skapat bättre förutsättningar för familjen, barnens uppväxt, minskat personalslitage och sänkta sjukkostnader samt inte minst fler arbeten. Länder och företag i bl.a. Holland och Finland har erfarit många goda erfarenheter i ökad effektivitet och olika typer av kvalitetsförbättring i hälsa, liv och i bättre produkter.

Det här inlägget postades i A-kassa, Arbete, Arbetslöshet, Bank- och finanskriser, Barnfattigdom, Barnomsorg, Bidrag, Effektivitet, Ekonomi, Fattigdom, Fördelningspolitik, Hälsa, Kapitalism, Lönefrågor, Orättvisa, Samhälle, Skatt, Utsatta yrken. Bokmärk permalänken.