Sverige hade 1900-talets främsta skola

Svenska skolbarn har länge varit bäst i världen på att läsa, men sedan 2001 har läskunnigheten bland barn i årskurs fyra minskat i förhållande till Ryssland och Kina som alltså har fler läskunniga barn i samma ålder.

1995 tillhörde Sverige de länder som presterade högst resultat i fysik. 13 år senare ligger resultaten på en internationellt sett genomsnittlig nivå. I avancerad matematik presterade eleverna på en genomsnittlig nivå 1995. Idag presterar eleverna långt under det internationella genomsnittet.

Elever som läst Matematik E-kursen presterade i genomsnitt betydligt bättre resultat jämfört med dem som endast läst till och med Matematik D. Den skillnaden beror sannolikt inte bara på att eleverna läst ytterligare en matematikkurs utan även på att elever som redan är bra på matematik också är de som oftast väljer att läsa mer avancerade kurser.

Andelen elever som inte når upp till den mest grundläggande kunskapsnivån har ökat i både fysik och matematik. Försämringen är inte jämnt fördelad mellan hög- och lågpresterande elever utan det är de lågpresterande eleverna som har försämrat sina resultat mest även om de högpresterande elevernas resultat också har försämrats.

Det finns ett antal tänkbara orsaker som tillsammans kan förklara resultatförsämringen

  • För 1991 sedan genomförde Göran Persson kommunaliseringen av skolan, våldsamt kritiserad av en nästan enad lärar­kår och av borgerligheten. Främst för risken att krossa den likvärdiga skolan och öka skillnaderna i samhället. Det sker i tider när den svenska finansen rasar omkull. 15 % av lärarkåren permitteras.
  • Några år senare genomförde regeringen Bildt friskolereformen och det fria skolvalet. Detta inledde en era där affärsdrivna skolföretag som gör stora vinster för kapital ur landet
  • Eleverna har sämre kunskaper med sig från grundskolan. Därmed måste undervisningstid i gymnasieskolan läggas på repetition av grundskolekunskaper.
  • Svenska elever ägnar mycket tid åt individuellt arbete på lektionerna.
  • Studier tyder på att undervisningen är mer procedurinriktad och att det ägnas mindre tid åt begreppslig förståelse.
  • Kurssystemet har förändrats. 1995 läste eleverna en sammanhållen ämneskurs. Idag läser man ämnen uppdelade i olika kurser. Dessutom är kursen Matematik E idag valbar.
  • Kursplanerna är inte lika detaljerade och tydliga som de var 1995 utan ger större utrymme för lokala tolkningar, vilket kan ha lett till att kravnivåerna sänkts.
  • I kursplanerna idag jämfört med 1995 betonas matematikorienterad problemlösning i fysik mindre och fysiktillämpningar i matematik mindre.

Högern säger att “sossarna” förstörde skolan. Den nationella skolan som byggdes upp under 1900-talet var i världsklass.

Skolan stöps nu om och blir nu en lukrativ miljardindustri. 1991 sa Carl Bildt “under 90-talet ska vi skapa Europas bästa skola. Alla ges rätt att fritt välja skola.” De offentliga bidragen ska i princip följa eleven. Ett nytt svenskt skolsystem 
var fött. Föräldra- och lärarkooperativ och alternativa pedagogiska förespråkare låg i startgroparna och blev de första att starta friskolor.

Bakom friskoleprojektet avslöjas nu Project Plato, ett samarbete med det amerikanska och världens största riskkapitalbolag Providence Equity Partners. De ska ta över Academedia. Wallenberg är med och slåss med EQT om budgivning för 45 000 elever. Allt blir en business.

Den svenska friskolan klassas vid det här laget, våren 2010, som en sådan guldkalv att finansjättarna är beredda att göra mycket för att vinna. Flera av de största friskolekoncernerna ägs nu av riskkapitalbolag, några av dem med rötterna i skatteparadis som Guernsey och Caymanöarna. Sveriges största friskolebolag, Pysslingen, är till salu. Efter mindre än två år väljer riskkapitalbolaget Polaris, som äger Pysslingen, att sälja. För riskkapitalisterna har den svenska skolan blivit synonym med snabba och säkra klipp.

Så förs politiken i hemlighet som gäller vår framtid. Vem företräder M och Alliansen?

Två stora grundläggande misstag har emellertid begåtts genom dels kommunaliseringen som sänkte lärarnas status dels privatiseringen med kapitalflöde ut ur landet. Nu förs en förvrängd ideologisk debatt om sakförhållanden.

 

Det här inlägget postades i Jämnlikhet och feminism, Samhälle, Studier, Utbildning, Utsatta yrken. Bokmärk permalänken.