Fri arbetslöshet för de fria marknadskrafterna

Logiken mellan den nuvarande och långvariga arbetslösheten och arbetsmarknadens nya behov är en gåta.

En ökad “arbetsinslussning” borde vara en vinna-vinna-strategi med både utveckling och sänkt arbetslöshet.

”Skolverkets siffror skvallrar om att de gymnasieprogram där man får en utbildning som arbetsmarknaden skriker efter dräneras”. Samtidigt står svensk sjukvård inför en akut personalbrist. Redan år 2023 kommer det att saknas runt 5000 sjuksköterskor. Om bara 10 år. Rapporter Aftonbladet 21 maj 2011,

Om vi jämför 60- och 70-talets blandekonomi med dagens nyliberala ekonomi, så prioriterades förr en minskad arbetslöshet före inflationen. Detta stimulerade ekonomin och utvecklingen. BNP kunde hållas på en hög nivå samtidigt som vi hade en låg arbetslöshet och god välfärd. Idag är vägen en annan. Det går inte att undvika att nyliberal politik består av skattesänkningar, vägen till lägre löner och en fri och bestående arbetslöshet. Det gäller här och i Europa.

En fullständigt fri marknadsekonomi förutsätter en full avreglering och en fri arbetslöshet. Ett systemskifte har skett. Utgångspunkten är helt förändrad. Från samhällsmål till kapitalmål. 30-talskrisen gav den lärdomen att just investera för ny trend och uppgång. Alliansregering seglar i motsatt riktning.

Det här inlägget postades i Arbete, Arbetslöshet, Avregleringar, Ekonomi, Fördelningspolitik, Hälsa, Lönefrågor, Marknadspolitik, Orättvisa, Utbildning, Vård. Bokmärk permalänken.