Den 3:dje industrirevolutionen. Robotisering av arbetet. Det rationella paradiset?

i-revolutionen32Den tredje industrirevolutionen pågår som kommer att få omfattande effekter på samhällets livsgrunder. Den första kom med ångmaskinen. Den andra med den storskaliga krigsindustrin under VK II. Den tredje är IT-samhället, robotiseringen och automatiken med en mer arbetsbesparande, produktiv, övervakande  och mer gränslös teknik i tid och rum.

Samhällets syfte och ändamål är den mänsklig gemenskapen. Urgrunden är oikonomia. Ett samspel mellan natur, människors  överlevnad, och utveckling.

Bilden skildrar dynamiken mellan människans och samhällets tillväxt. Ett kretslopp att skapa förutsättningar. Mellan idén att skapa väg och att realisera det goda samhället. En tjänst och ett stöd för varandra.

Snart kan nära hälften av alla jobb i USA tas över av robotar.

Värst drabbas yrken som inte kräver högre utbildning, och utvecklingen kan vara ett faktum redan om tjugo år, menar forskare.

47 procent av jobben i USA riskerar att automatiseras. Den stora nyheten här är väl att automatiseringen förmodligen kommer slå igenom inom transport, logistik, service och försäljning. Det är områden som ger jobb till många relativt lågutbildade, säger Carl Benedikt Frey, doktor i ekonomisk historia vid Ekonomihögskolan vid Lunds universitet, som utfört studien tillsammans med en kollega vid Oxford Martin School.

Totalt 702 yrken ingår i studien som utförts på USA:s arbetsmarknad. Olika yrkesgrupper har fått besvara enkäter om sina arbetsuppgifter, och forskarna har sedan utvecklat en beräkningsmodell som identifierar hinder och möjligheter till framtida automatisering av olika jobb.

RobotrakrorEn framtida automatisering kan ske på gott och ont enligt studien i yrken inom produktion och säkerhet, transport och logistik, försäljning och service. Även jord- och skogsbruket kan radikalt mekaniseras med programmerbara fordon som samarbetar dessutom.

Farliga arbeten och ensidiga kan ersättas med teknik. Övervakning av utsläpp eller kontroll av pipeline eller avloppsnät. Men även säkerhetsteknik utvecklas snabbt. Drönare, flygande och mobila  objekt i mikroformat utvecklas och liknar  fåglar eller insekter, som kan vandra över hinder filma, mäta eller skjuta med laser.

Teknik för handikappade. Mikroteknik och biotekniska sensorer kan hjälpa trafikoffer, lam eller döva. http://www.youtube.com/watch?v=f2PqnUjTUS8

Kvantdatorns framtid är en superdator med en svindlande kapacitet mot allt vad vi vet idag. En mekanisk superhjärna. Det finns en kunskap som är hot mot det  levande. Kärnvapen och genmanipulering. Kvantdatorn kan bli ett fruktansvärt vapen i fel händer och syften

Exempel på yrken som riskerar att bli helt eller delvis automatiserade och kan komma att utföras av datorer och robotar.

  • Tetefonoperatörer
  • Telefonförsäljare
  • Försäljare inom detaljhandel
  • Inköpare
  • Revisorer och andra yrkesgrupper inom bokföring och administration
  • Kreditanalytiker
  • Servitörer
  • Taxichaufförer, t-baneförare eller politore
  • Bibliotekarier

 Källa: The Future of Employment. How susceptible jobs to computerasation? av C Frey och M. Osborne, Lundsts^universitet/University of Oxförd 2013.

Än så länge gäller det jobbbe som  inte kräver så stor kompetens eller kreativitet, menar Carl Benedikt Frey och fortsätter. Eftersom det är främst jobb som inte kräver någon högre utbildning kan datorisering, kommer ske här. Men stigande inkomstklyftor kommer troligen att fortsätta.

Foxconn är världens största tillverkare av elektronikkomponenter och tillverkar bland annat Apples iPhone och iPad, Sony Playstation samt datorer åt Dell och HP. Nu tänker man på tre år ”anställa” en miljon robotar som kommer ersätta arbetare i de kinesiska fabrikerna. Detta är början av vad som brukar kallas för den tredje industriella revolutionen – robotiseringen av industrin.

 Roboten Frida. http://www.youtube.com/watch?v=70V6J4Y8hnc#t=32

Det rationella paradiset. Den bästa, den rättvisa eller den sanna vägen?

Vad händer när människor ställs utanför arbetet i brist på teknikkunnande, affärsidéer och arbetsmarknad? Ett samhälle som delas upp de rika och fattiga.  Vem ska handla all de nya produkterna när marknaden krymper. Marknadsekonomin drev fram jakten på kostnaden och vinsten som blev jakten på oss själva. Många rationaliseras bort. Ett förlorat levebröd.


Kan en samhällsekonomi fungera när kretsloppet bryts till förmån för en ekonomisk elittrupp.
. Tar marknaden ihjäl sig själv? Vi står inför frågor utmanar samhället som enhet, demokrati och gemenskap. Alla är inte lika värda. Hela den demokratiska frågan ställs på kant.

Kan kunskapsvägen välja den rätt vägen??? Det finns lagar som inte går att överskridas. Värdegemenskapen är basal. Det som händer i Eden ekar idag. Frågan är då, är teokratin den väg som förlorades.

Vägen är nu inte hållbar med den stora flykten och förstörelse av naturkapital. Samhället är ofrånkomligt en social process. Detta är inte förstått. Marknadsekonomi kör oss i diket. Den bygger på falska hypoteser. Svenska politiker tycker att det är lönsamt med flyktingar. Tror inte att flyktingar vill vara några flyktingar. Men de tvingas till det. Sedan ska de sorteras.

Samhällets orsak och mål är människan själv. Samhällets enhet kan inte brytas itu utan att helheten fördärvas. Den är som vår egen kropp med lemmar, ögon, öron, hjärta,  försvar,  näringsorgan och en ryggrad.

Vi är inte bara en samling lösa individer utan ingår i en familj och i samhället. Arbetets ursprung och ekonomi utgjorde den fångade eller odlade födan eller de skapade tingen för ca 7 000 år f. Kr. En utväxling av arbeten, produkter, tjänster, tid och kunnande. Fiskaren kan t.ex. byta till sig bröd. Soldaten fick salt (sold) att byta med. Därav “sold-ater”. Jordens växtkraft är så begynnelsen.

Pengar blev så ett betalningsmedel för att byta arbeten mellan varandra enligt pengarnas gemensamma värdegrund. En tro. En tro på ett äkta värde i en metall. Hela samhället vilar också på en värdegrund, där alla människor är lika oss själva. Därav “älska din nästa som dig själv”. Oikonomia innehåller också en värdegrund om vår gemensam jord.

Mål och ändamål bär på har olika innebörd. Ett mål kan vara ett vinna ett guld i OS. Ändamålet är mer än ett mätbart mål utan även ett motiv varför allt finns. principen, missionen eller vad som är arbetets och samhället mening. Ett företag har också den genom sin förklaring genom en affärsidé om sina produkter, tillverkning eller tjänster till nytta för en målgrupp. En kvalitativ mål.

Detta har urholkats till produktiva och kvantifiera mål i marknadens era. X antal hembesök i timmen i hemtjänsten läser vi i tidningar i åtstramningens tider. Gamla kan får ett besök på några minuter. Värdegrunden av demaskeras. I Japan kan gamla ty sig till gnyende robotar liknade gosiga sälungar som behöver ompyssel.

Håller vi på att är göra oss själv onödiga. Varför lever vi? Ny teknik bär på svindlande möjligheter.på gott ont. Men på vilken värdegrund sker valet?

Mänsklighetens  utveckling har skett på på gott och ont. Människan fick i fallet i paradiset själv bedöma vägen. Äter vi på kunskapens träd än idag???? En vision finns om det rationellt paradis där teknik löser allt. Paradigmet kom under Upplysningstidens 1600-tal och den rationella människan och det mekaniska världsalltet. Paradistanken är något som sökes. Rika söker lyxen.

Arbete eller jobb? Innebörden är helt olika. Det sanna arbetet innehålla det skapande och samverkande momenten. Hantverkaren, yrkesarbetaren, konstnären eller vetenskaparen. I all yrken finns ändamålet, glädjen, mening och utveckling. Arbete är mer än pengar i plånboken. Hela hälsan finns i detta. Vi tala numera endast i jobbtermer. Mer jobb. Mer prestation.

Jobbaren  eller operatören verkställer uppgifter enligt en kommandocentral, ett löpande band, regelverk och ett tekniskt system och utan att kunna påverka förutsättningar, beslutsfattande om mål  eller ta ett personligt moraliskt ansvar för konsekvenser.  Jobb ingår i ett program mätt i tid, antal, volym eller kronor per timme eller dag. Människans värde läggs i hennes ekonomiska prestationsförmåga.

Denna (nyliberala) syn att förvandla “arbetet” till jobb göra människor till komponenter och verkställare som sedan kan automatiseras och därefter bortrationaliseras. Moderater vill idag utvidga behovet av snabbmat. Sker det medvetet eller som en följd av rationalismens verklighetsreducering? Den materiella ideologin tar överhanden. Marknaden sätts högst upp som på piedestalen ovan nation och folk.

Vi är i en tid där ändamål och värdegrund vacklar alltmer i en nyliberal riktning. Frihet på egna villkor utan konsekvenser omvärlden. Den 3:dje industrirevolutionen är på väg ur IT-tekniken. Digitala sensorer kan läsa av alla yttre faktorer, rörelser, färg, form och söka upp faktauppgifter i all samlad information på nätet. Associationskedjor utvecklas likt ett mänskligt tänkande. Maskiner med prestationer som överträffar och ersätter mänsklig kapacitet i utförande  av uppgifter. Maskiner som är de döda men lever artificiellt.

Vad är teknikens ändamål? Teknik finns som ett stöd för människor. Tekniken är så underordnad människan som princip men kan formas till ett styrmedel, som gör människor  till ett medel och värderad som ett objekt i ett större maskineri.

Det här inlägget postades i Anarkokapitalism, Arbete, Arbetsdelning, Arbetslöshet, Arbetsmarknadsfrågor, Automatisering, Ekonomi, Jorden, Klassamhället, Människan och värdet, Ny tid, Nyliberalism, Rationalism, Rättvisa, Samhälle, Samhällsvision, Sociala strukturer, Solidaritet, Systemfel, Utanförskap, Utsatta yrken, Välfärd, Världsbilden, Vinst. Bokmärk permalänken.