Vad är mål? I pengar eller i människor och för samhället?

KOSTJAKT

Vad är mål?

I pengar eller ett mål som ger riktning för hela samhället, det som gäller bygget, förnyelse, mänsklig värdighet och livskraft för människor, vår samexistens och ansvar för nästa generation?

Fenomenet med kostnadsjakten dök upp under 80-talet som en överlevnadsstrategi. Den som hade hade de lägsta kostnaderna överlevde. De var de mest konkurrenskraftiga.

Men vad är en kostnad? Allt kunde bli i en kostnad.  Basresurser som gällde verksamheten kunde skäras ned.

Människor som bestod av kunskaper och yrkesskicklighet kunde ses som en kostnad. Sjukvårdspersonal kunde vara en kostnad.

Investeringar och ny utveckling kunde ses som en kostnad. Uppbyggt samhällskapital kastades sjön i sparkampanjer. Ändamålet försvann. Stora företag kunde förlora viktig kompetens.

Stora kvalitetsförluster kunde uppstå i projekt och i produktutvecklingen i brist på kunnande. Kortsikten tog över. Nu skulle man köpa utveckling med outsourcing. Bemanningsföretag fick gyllene tider.

Organisationer skulle vara magra. Mager produktion. Hurvudmålet förlorades.

Pengarnas kretslopp som vattnets kretslopp

Vattnets kretsloppLiksom regnet måste vattnet kommer ner i jorden för att det nya skall växa. Vattnets kretslopp är en huvudprincip som även gäller vår ekonomi.

Arbetets tillväxt är att pengar kommer ned i jorden blir till nytta, föda, bostäder, kultur, omsorg eller produkter som är till gagn för utveckling för människor och samhälle. Ur jorden kommer all förädling. En naturlag. Men även kretsloppet måste vårdas till förnyelse.

30-talskrisen löstes på detta sätt med bygga och utveckla verksamheter. Bankerna fick sin rätta roll.

Några sitter på en hög med pengar som tär samhället. Kostnader stiger. Fattigdom ökar. En del blir de penningrika i ofantliga belopp.

Det finns pengar men på fel ställe. Banksystemet idag består av ett rofferi utan dess like. Riksbankens kron- och inflationsmål kommer att låsa fast arbetslösheten runt 200 000 oavsett regering.

Det här inlägget postades i Bank- och finanskriser, Chicagoskolan, Effektivitet, Ekonomi, EU, Finanskapitalism, Globalisering, Investeringspolitik, Makt, Nyliberalism, Offentlig sektor, Privatisering, Strategisk utveckling, Sysselsättning, Systemfel, Tillväxt, Utveckling, Värderingar, Vinst. Bokmärk permalänken.