Sveket mot ”Den svenska välfärdsstaten” och omstöpningen av Sverige

Radarparet Reinfeldt och Borg avfärdar i sina böcker välfärdsstaten. Anders Borg säger i sin bok ”Generell välfärdspolitik 1992:. 

”Att på ett rationellt och humant sätt nedmontera den generella välfärdspolitiken …”.

Tiden 1982-1992 är en av de mest omvälvande epokerna för Sverige någonsin! Vi var under ett halvt sekel en av de alla främsta nationerna i världen och vi ansågs vara världens friskaste folk!Före 90-talet är sysselsättningen 84 %. Arbetslösheten är under 2 %

Arbetslösheten sker mycket snabbt. En dramatisk tid 1991-1994. Bugeten vari i balans innan. Efter har vi i en statdsskuld på 72 % av BNP. Vad händer? Bakom en kombination av händelser utanför och innanför landets gränser. Det finns en globaliseringsvåg genom världen. Guldfotens avskaffande 1971 från dollarn får en storeffekt på världens valutakurser.

Nyliberala krafter träder fram under 70-talet. En strid mot och utanför demokratin. SAF utvecklar ett neoliberalt propagandaministerium  för att förändra svensk opinion, som krisförklarar den svenska modellen, som trots allt förde oss till att bli en av de främsta och mest erkända nationerna i världen.

Sverige var en förebild i tredje världen för en solidarisk och demokratisk reformutveckling. Hur såg modellen ut? Skulle den kunna gälla idag? Ja, se själva gentemot dagens utveckling.

Det amerikanska TV-programmet ”Good Morning,  America!” var på 90-talet  i Stockholm för att göra ett program om Sverige. I huvudsak mycket positiva ordalag där programmakarna häpet talade om ”Sweden – the middle way!”

”Landet med välstånd och trygghet för alla. Landet där människor regelbundet gick till sina arbeten och samvetsgrant utförde sina uppgifter, utan att vara drillade eller hotade till det. Där behövdes varken en kampanjande statsapparat som i kommuniststater eller hot om att bli arbetslös och ställd utan försörjning, som i råkapitalistiska samhällen.”

Under 70- och 80-talen kunde vi upprätthålla en mycket låg arbetslöshet,  1-3 %, när många länder krisade genom oljekrisen 1973, valutaspekulationer och konkurrensen från låglöneländer i Asien.

Vad karaktäriserade ”den svenska modellen”?

Kärnan låg i ett fullödigt resursutnyttjande:

  • alla arbetsföra skulle stå till arbetsmarknadens förfogande och arbetslösheten skulle ligga nära noll
  • omställningar skulle befrämjas genom kompetenshöjande utbildningar
  • inga arbetsdagar skulle gå till spillo genom strejker
  • inte heller skulle arbetsdagar förspillas genom sjuklighet
  • folkhälsan skulle befrämjas.
  1. Ohälsa motverkades redan genom att arbetslöshet undveks.
  2. Låg arbetslöshet förhindrade samtidigt lönedumpningar.
  3. En stark köpkraft hos låg- och medelklassen befrämjade efterfrågan och därmed full sysselsättning.
  4. Jämfört med Sverige 2011 ser vi de rakt motsatta effekterna med den nyliberala marknadsanarkin.

Centralt i modellen var utjämningar av konjunkturcykler genom underbalansering respektive överbalansering av statsbudgeten:
– underbalansering i kristider (lågkonjunktur), för att skapa efterfrågan
– överbalansering i goda tider (högkonjunktur), för att hålla igen efterfrågan.

Björn Elmbrant ger i sin bok ”Så föll den svenska modellen” denna definition av modellen:

  1. strävan efter samförståndslösningar och klassamarbete
  2. strävan efter demokratiskt förankrade beslut
  3. kraftfulla men jämnstarka organisationer på arbetsmarknaden löser konflikter med fredliga medel; med kollektivavtal, inte lagstiftning.
  4. exportföretagen är privilegierade, men förutsätts deltaga i ett gemensamt samhällsbygge.
  5. högt skattetryck, men produktion och tillväxt ska gynnas.
  6. arbetslösheten är ett gissel och ska bekämpas med aktiv konjunkturpolitik.
  7. välfärden är en offentlig uppgift, med rättvisa och jämlikhet som principer; ingen fattigvård utan en angelägenhet för alla.”

70-talet – förändringens tid.

På 70-talet efter oljekrisen uppstod instabila valutor med devalveringar och spekulationer, då dollarn 1971 inte längre var baserad på guldmyntfoten. En ökad konkurrens kommer nu från låglöneländer i Asien som nu byggde upp skeppsvarv, bilindustri, elektronikutveckling mm. Länder i Europa drabbas med bytesbalansunderskott, nedläggning av industrier och arbetslöshet. Oljekrisen med förd 1973 starka prisökningar och Sverige av starkt oljeberoende.

Sverige hade problem men vi kunde hålla arbetslösheten låg ända till 1990 och låg då  under 2 %. Under 80- och 90-talen, har Sveriges tillväxt i genomsnitt varit mindre än 2 procent per år. Det är den gemensamma kakans ökning.

  • Börsen har under samma tid vuxit med 16 procent per år, rensat från inflation, inklusive utdelningar. Det är en tio gånger större ökning än den totala kakans. Löntagarna, å andra sidan, har i genomsnitt erhållit ungefär 0,5 procent mer per år, rensat från inflation, alltså ungefär en 1/4 av tillväxten.

  • Resultatet efter 20 år är att 1 krona på börsen har blivit 20 kronor (åter med inflationen borträknad). En löntagares krona har blivit 1 krona och 20 öre. Börskronan har alltså ökat cirka 100 gånger mer än lönekronan, allt detta efter skatt.

  • Men också skatterna har gynnat tacksamma kapitalister. Löntagarnas andel av det totala skatteuttaget har under denna period ökat från cirka 35 procent till 45 procent.

  • Kapitalet har oftast varit förskonat från alltför höga skatter.

  • Volvo är ett bra exempel. Dess svenska verksamhet har under de senaste tio åren betalat cirka 2 procent i skatt. Den dubbelbeskattning som kapitalägare ogillar har alltså i Volvofallet inte drabbat dem alltför hårt.

  • Inflationen har framgångsrikt bekämpats och räntorna har tillsammans med inflationen fallit till bottennivåer.

  • De senaste 20 åren har utvecklingen spelat kapitalisterna i händerna utan att pengarna ännu spillt över till löntagarna.

Visst är det här en förenkling av verkligheten. Vi är nästan alla både löntagare och kapitalägare. Pensioner, försäkringar, strejkkassor och mycket annat har vuxit under dessa år till allas vår glädje,men inte alls lika för alla.

”Så trots alla myter torde vi kapitalister vara mer än nöjda. Aldrig i kapitalets historia har fördelningen varit så gynnsam. Just nu är ett utmärkt tillfälle att förena oss i ett tack.”, säger finansmannen Robert Weil i  ”Vad hände med Sveriges ekonomi efter 1970”

Robert Weil startade investmentbolaget Proventus som har ägarintressen i bland annat leksakstillverkaren BRIO. Han framför ofta åsikten att kapitalägare har ett omfattande ansvar för samhällsutvecklingen och arbetar därför aktivt med donationer och kulturstöd.

Sverige var en välfärdsstat. Här kunde vanligt folk leva tryggare än någon annanstans på jorden. Ända sedan 1933 då Per Albin Hansson var statsminister hade vår ekonomiska politik haft ett enda huvudmål: Att ingen skulle behöva gå arbetslös.

Sverige använde sig som de flesta andra länder av ekonomen John Maynard Keynes ekonomiska modell, den så kallade keynesianismen.

Den gick ut på att staten skulle hålla igång ekonomin i dåliga tider, till exempel genom att anställa folk i den offentliga sektorn. Det var helt ok om budgeten gick back ibland, bara sysselsättningen hölls uppe. När tiderna blev bättre kunde ekonomin snabbt återhämta sig, alla jobbade ju redan, och underskotten kunde åter minska.

De borgerliga partierna hade försökt stoppa välfärdsstatens framväxt. Men i slutet av 50-talet hade man misslyckats med att stoppa den allmänna tilläggspensionen, ATP, som gav också arbetarna en bra pension. Det var ett svårt bakslag. Och 1960 hade Högerpartiet (idag Moderaterna) gått till val på löften om slopat barnbidrag för första barnet, slopade gratis skolmåltider, skrotat ATP, lägre bostadssubventioner och sämre sjukförsäkring. Resultatet blev ett valfiasko.

SAF, Svenska Arbetsgivarföreningen, har alltsedan 70-talet bedrivit en allt intensivare politisk hetskampanj mot den svenska välfärdsstaten.

Redan 1970 hade den nytillträdde informationschefen för SAF, Sture Eskilsson, börjat smida planer på att omvandla det svenska systemet och ersätta det med nyliberala reformer för ”korståget mot välfärden”. 1971 skrev han ett smått legendariskt PM där han bland annat förklarade hur näringslivet skulle möta samhällets vänstervridning genom att ta greppet om primärdebatten – den debatt som pågår bland insatta opinionsbildare.

”1976 blev Curt Nicolin ordförande i SAF, och nu …blev opinionsbildning det primära målet för SAF.”

Ett av inslagen i denna utveckling var etableringen av Timbro, för vilket Eskilsson var ordförande fram till 1998. Sedan kom även SNS och Almega. Sedan dess har allt större resurser satsats på opinionsbildning för neoliberala idéer paketerade som ”forskande rapporter” och ”nyheter”.

SAF-modellen med en mager produktion, kostnadsjakt och kortsiktig lönsamhet infördes på 80-talet. En enorm stress och rädsla spred sig. ”Lean production”-kulturen ströp organisationerna. Arbetets innehåll bantades till ett produktivt ”leveranspaket”. Det spreds från storföretag till den offentliga verksamheten.

 

Jag vet därför att jag verkade i ett stort företag. Utbrändheten och ohälsa plöjde fåror i ett folk som varit världens friskaste folk. På 90-talet kommer permitteringar och total ekonomisk nedgång. Den nyliberala propagandan har gjort gällande att ”sossarna” framkallade katastrofen.

Novemberrevolutionen 1985

 

Aktörerna bakom kreditavregleringen i november 1985 utgjordes framförallt av en trio:

  1. Kjell-Olof Feldt, finansminister
  2. Bengt Dennis, riksbankschef
  3. Erik Åsbrink, statssekreterare i finansdepartementet, 1985 även ordförande i Riksbanksfullmäktige.

Med i bilden fanns även Anders Sahlén, tjänsteman på Riksbanken, och Michael Sohlman, som ingick i K-O Feldts närmaste krets. Avregleringen genomfördes utan konsekvensanalyser. Informationen till våra politiker kom genom tjänstemännen i Riksbanken som inte behövde ta ansvar. Avregleringen skulle inte ge några allvarliga effekter.

Det framgår av ”Novemberrevolutionen 1985”, en filmserie i sex delar, utlagd på Youtube. Ingen av de inblandade vill just ta något ansvar. Bengt Dennis försvarar sig med att det är lätt i efterhand att veta vad som hade varit rätt. Det hela kallades dock att ”vi fick en ny finanspolitik, som ansågs lyckad”. Antalet arbetslösa steg till 400 000 personer 1992-1993 för att sedan ligga ganska still fram till mitten av 1997. Ca 90 000 företag gick i konkurs.

Men det var ju Dennis själv, Feldt och Åsbrink som satt på de centrala posterna och fattade besluten. Vem låg bakom det hela? Ingen vet riktigt, men vi kan veta vad som hänt i den övriga världen. Alla reformländer skulle svänga höger för globaliseringen.

http://www.youtube.com/watch?v=Z95xH9Svq3k

Det hör till saken att Riksbanken har varit aktieägare i privata superbanken BIS med 165 medlemsbanker sedan 1930 och representerad i styrelsen sedan dess, frånsett några kortare perioder. BIS har till främsta uppgift att främja internationellt monetärt och finansiellt samarbete och medverkar i globaliseringen.

BIS äger internationell immunitet och kan agera utanför det demokratiska samhället. BIS fingerar som en stat med en egen poliskår. I krig kan inget konfiskeras. Krisskaparna 1929 finns med och skapa BIS i Basel.

Dessa historia gäller centralbankerna i världen, där privata Fed och Bank of England är pionjär med tyska Reichsbank. Så kom banken att medverka till Hitlers krigsförberedelser.

Det BIS som utformat de nya finansreglerna efter krisen 2008 som är Basel III.

En för Riksdagen känd risk- och konskevensbedömning blev inte utvecklad på ett erfoderligt sätt  Regeringen hölls i praktiken utanför. Statsminister Palme fick en rapport av K-O Feldt fem dagar i förväg och förstod inte konsekvensen.

I själva verket visste trion mycket väl att Gunnar Sträng var en självklar motståndare till ett avskaffande av kreditreglering. I varje fall under de omständigheter som det sedan skedde:

• efter en rekorddevalvering 1982 på 16% fanns redan mycket kapital i omlopp

• det rådde högkonjunktur

• skattebetalarna hade möjligheter att dra av för låneräntor på deklarationen, inte bara för lån till investeringar

• Sverige hade en fast växelkurs, som omöjliggjorde större räntehöjningar.

Så snart Sträng avgick på sin post som ordförande i Riksbanksfullmäktige och där ersatts av Erik Åsbrink, kom beslutet. Den 21 november 1985.  Utlåningstaket hävdes för banker, bostadsinstitut och finansbolag. Bankernas likviditetskvoter hade avskaffats redan två år tidigare.

Den nyliberala ekonomen Anders Åslund har beskrivit stämningsläget i kanslihuset och i Riksbanken 1985 så här:

»Jag minns en mängd samtal med folk inom kanslihuset och Riksbanken på den tid avregleringen begav sig. En tyst fascination rådde över att en sådan avreglering överhuvudtaget var möjlig.« Han skriver att man diskuterade »hur en avreglering kunde drivas igenom det politiska systemet« och fortsätter: »Slutligen diskuterade reformatorerna vilka liberaliseringar en reform i sinom tid skulle tvinga fram. Strategin var teknokratisk och konspiratorisk.«

Bengt Dennis konstaterade kallt efter kraschen 1992: ”Vi fick en ny finanspolitik!”

Efter beslutet inträffade det som Sträng förutsett. Det skedde nu ett direkt lobbying för att människor skulle ta lån. Generösa lån gavs utan säkerhet.

Finanskaoset som följde öppnade sedan väg för de nya Moderaterna,som nu kallar sig ”det nya arbetarpartiet” i sin förklädnad för att genomföra nyliberalismen utan att svenska folket skulle veta i förtid.

Under 80-talet började starka spekulativa krafter att attackera kronan både utifrån och inifrån. Dråpslaget på den svenska ekonomin skedde genom novemberrevolutionen 1985, då Riksbankens fullmäktiga tog beslutet om att avreglera kreditmarknaden. Banker uppmanade svenska folket till att låna och spendera för att få igång tillväxten. 1992 stiger räntorna till 500 %  och finanskraschen äger rum.

 

En ekonomisk och politisk förlamning kom över Sverige och Europa som om det vore en förutsägelse ???

Nyliberalismen önskar en utveckling av en fri och helt oreglerad marknad på alla samhällsområden.

Den ideologi som dominerade i USA, världen  och som på 80-talet kom att påverka även Sverige var nyliberalismen.

Den företräddes av nationalekonomer i Chicago, med Milton Friedman i spetsen. Han liknade arbetslösheten vid ett ”skjortlager med arbetslösa”. Tillräckligt många arbetslösa måste finnas att tillgå för en fri marknad och kapitalism.

Friedmans nyliberalism gick på tvärs mot den keynesianism som legat till grund för den svenska modellen. Hans idéer tillämpades i Chile efter militärkuppen 1973.

Nyliberalismens budskap var i korthet: ”befria marknaden!”. Dvs minimera statens roll inom samhällsekonomin.

Detta betydde tre moment:
1. sänkta skatter
2. privatiseringar
3. avregleringar.

Arbetslöshet sågs här som nödvändig – det ansågs behövas  en ganska hög nivå av ”naturlig arbetslöshet”. Det ser vi idag leda arbetsmarknaden till en låglönemarknad. Marknadsanarkin exploaterar alla resurser inklusive människor i vad vi kan kalla finansens egen marxism.

Tiden 1982-1992 innehåller en politisk, social och ekonomisk rockad med en ny statsledning efter Palme-mordet 1986. En intensiv kampanj leder till en knapp seger för ett inträde i EU 1995.

Avregleringen genom Riksbanken skapade en förblödning. Temat finns i andra länder och alla dessa centralbanker ingår i den priva jätten BIS i Basel. Hela händelsförloppet är komplext och det finns en systematik i det hela.

Sveriges inträdde i EU kom att bero till en stor del på det som hände 1982-1992, en attack på hela samhället, vår välfärden, ekonomin och politik med ubåtsaffären, valutaspekulation, bostadsbubblan, avregleringen, skuldutvecklingen och Palmes död.

En del trodde att EU var ett fredsprojekt för Europa. Ökade konkurrenskraft var ett löfte.

Utländsk inblandning i ekonomi (valutaspekulatationen) och försvar (en amerikansk ubåt i Hårsfjärden)  för att få svenska folket att gå till höger och bryta med den långa eran med S samt att förstöra svensk utrikespolitiken och förslaget om en kärnvapenfri zon i Östersjön.

Så här står det i en artikel om amerikansk psykologisk krigsföring i världen inkl Sverige

http://en.wikipedia.org/wiki/Psychological_Operations_(United_States)#Sweden

U.S. submarines and other vessels ”frequently” and ”regularly” operated in the territorial waters of neutral Sweden, including in Stockholm harbor, as part of an elaborate psychological warfare operation whose target was the Swedish people. The Swedish people and government were led to believe that the vessels were Soviet. U.S. operations were likely conducted by the National Underwater Reconnaissance Office (NURO) and aspects of the operations were coordinated with the secret NATO ”stay-behind” network deployed in Sweden. See Strategy of tension and Operation Gladio. British submarines also participated in such secret operations. The campaign was successful in totally changing the psychology of the Swedish people: the Swedish population was convinced of the ”present danger” posed by the desired enemy, the Soviet Union, and was prepared for war against it. Also, since the Swedish government continued to release ”enemy” submarines, large parts of the Swedish population turned against their government’s conciliatory attitude and adopted more hard-line views.[17]

Hade USA tillgång till miniubåtar? Ja, det fanns olika system med ett moderskepp som transporterade miniubåtar.En prototyp är detta.

Ambassadör Mathias Mossberg, tidigare huvudsekreterare för 2000 års ubåtsutredning och 2002 års säkerhetspolitiska utredning har publicerat klarläggande i sin bok ”I mörka vatten – Hur svenska folket fördes bakom ljuset i ubåtsfrågan” (Stockholm: Leopard, 2009).

Boken utgör en anklagelseskrift mot marinens och Carl Bildts sätt att hantera frågan. I Hårsfjärden jagade marinen ubåtar i början av 1980-talet.

I Karlskrona gick U137 på grund så det syntes över hela världen. Längs hela den svenska kusten observerades ubåtar. Ubåtskränkningarna var den överskuggande säkerhetspolitiska frågan för Sverige.

Tillsammans med en grupp amiraler var Carl Bildt tongivande i att peka ut Sovjet-unionen som ett hot mot Sverige. Och de lyckades. Regering, riksdag, den allmänna opinionen alla anklagade Sovjetunionen.

I april 1983 reste den då ganska okände moderate riksdagsmannen Carl Bildt till USA och passade där på att diskutera svensk säkerhetspolitisk, bland annat med företrädare för CIA.sökte t.o.m kontakt med CIA innan Sovjet svarat på  den svenska regeringens protestnot.

Regeringen ger Carl Bild en reprimand:

– ”Riksdagsman Carl Bildt har inte visat den känsla av ansvar för landet som man kan förvänta sig. Enligt regeringens uppfattning måste det anses vara omdömeslöst att en ledamot av Ubåtsskyddskommissionen i ett känsligt utrikespolitiskt läge sammanträffar med den andra supermaktens militära underrättelsetjänst.” (se Riksdagsprotokoll)

http://www.bgf.nu/ak07/v24.html

Ubåten hittades vid Danziger gatt (4) och kunde ha tvingats upp till ytan av marinen genom sjunkbomber men hindrades i sista stund av en okänd order.

Mälstens krigsdagbok: Strax efter midnatt den 14 oktober 1982. En farkost passerade minlinjen MS1 klockan 23:00 den 13 oktober. Eldförbud för minorna gavs 20:05, åter eldtillstånd efter passage 01:06, bevakningsbåtar förbereder fällning av sjunkbomb.

Istället kom order om eldförbud. Ubåten slank ut. Det märkliga är ömsom elgivning och eldförbud. Olja läckte upp till ytan och ubåten var förmodligen skadad. Senare visar det sig att krigsloggboken sidor om den aktuella händelsen är borta.

”En amerikansk nukleär ubåt, som ombyggts för att transportera specialstyrkor, skadades vid denna tid. Denna ubåt fick en utmärkelse för ”damage control” strax efter händelsen i Hårsfjärden.

Detta var en moderubåt till en liten miniubåt. Den senare fick en utmärkelse för en operation mellan 30 augusti och 5 november 1982, vilket sammanfaller med operationen i Hårsfjärden. Enligt en västlig underrättelseofficer gavs utmärkelsen för en operation i Skandinavien,” enligtfredsforskaren Ola Tunander

Ubåtskommissionens ordförande, f.d. försvarsminister Sven Andersson, överlämnar kommissionens betänkande till den nya försvarsministern, Anders Thunborg. Till höger unge Carl Bildt.

Flera statliga utredningar försökte bringa klarhet i frågan. Men försvarsmakten hade satt kvalificerad hemligstämpel på känsliga dokument. Inte ens regeringens egen utredare fick ta del av dem.

I ”Mörka vatten” ger ambassadör Mathias Mossberg sin bild av vad som hände. Han berättar det som inte kunde skrivas i utredningarna och avslöjar vem som verkligen kränkte Sveriges gränser.

Ambassadör Mathias Mossberg var huvudsekreterare i 2001 års ubåtsutredning Perspektiv på ubåtsfrågan och i 2002 års Säkerhetspolitiska utredning. Han arbetade i flera år som diplomat i Sovjetunionen och som en av UD:s specialister på Sovjet. Mossberg har också varit chef för UD:s analysgrupp och arbetade bland annat tillsammans med dåvarande utrikesministern Sten Andersson i fredsprocessen i Mellanöstern och senare som medlare i konflikten i Nagorno Karabach.

Mossberg skriver:
USA:s försvarsminister Caspar) Weinberger sade i otvetydiga ordalag att amerikanska ubåtar regelbundet testade det svenska försvaret, men aldrig utan samråd mellan den svenska och den amerikanska marinen.….

USSBrydeckKapitel 7 (1)

ÖB general Lennart Ljung refererar i sin dagbok till Henry Kissinger som sagt att det var smart av svenskarna att ’släppa ut ubåten på sätt som hade skett’, d.v.s. han antydde att svenskarna först hade demonstrerat styrka genom att skada en ubåt för att sedan släppa ut den, vilket skedde genom allehanda eldförbud.

Men Kissinger var knappast rädd för en sovjetisk blunder, vilket pekar på att ubåten var snarare var västlig och kanske amerikansk.

I mars 2000 berättade förre amerikanske försvarsministern Caspar Weinberger i en 15-minuters lång TV-intervju att under hans tid 1981-86 opererade västliga ubåtar ’ofta’, ’rutinmässigt och regelbundet’ i svenska vatten i samförstånd med någon eller några inom den svenska marinledningen.

Operationerna i svenska vatten skedde efter svensk-amerikanska ’navy-to-navy’ konsultationer. Detta var nödvändigt för att testa den svenska beredskapen i synnerhet efter den sovjetiska kränkningen vid Karlskrona 1981. Weinberger hade inte tagit upp saken med den svenska stats- eller försvarsministern, sa han. Konsultationer fördes mellan den svenska och amerikanska marinledningen. Weinberger såg inget problem i detta

General Vigleik Eide, ordförande i NATOs Militärkommitté (1989-93) och Sir George Robertson generalsekreterare i NATO (1999-2003) betonade båda att operationerna i svenska vatten inte var NATO-operationer utan stod under nationellt kommando (amerikanskt eller brittiskt).

Fredsforskaren Ola Tunander avslöjanden gör det tydligt att USA och Storbritannien drev ett ”hemligt krig” i svenska vatten. Antalet svenskar uppfattade Sovjetunionen som ett direkt hot som ökat från 5-10 procent 1980 till 45 procent 1983. Det anglo-amerikanska ”hemliga krig” syftade till att utöva politiskt inflytande över Sverige att gå till höger. Det var ett riskfyllt företag, men kanske den mest framgångsrika hemlig operation av hela kalla kriget.

Olof Palmes död 1986 skapade en djup förstämmning? Vem var ansvarig? Vad var orsaken?

Innan detta hände finns en ouppklarad historia. 

Det sker i en tid när Palme är fredsmäklare kriget mellan Iran och Irak, då Boforskandalen avslöjas hösten 1985 avslöjas.

Statsministern lär ha stoppat 1985 leveransen av bl.a. 200 RBS-70-missiles som redan hade köpts av Iran och som skulle levereras via Sydkorea, som var en av leverantör av robotplattformar i världen.

Är det den ”vapenbyk” som Sten Andersson ville tvätta men som aldrig kom i dagen? 

I maj 1984 lämnade Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen in en polisanmälan mot Bofors för vapensmuggling. Bofors hade 1979 och 1980 smugglat 300 exemplar av luftvärnsroboten Robot 70 via

Steget är då inte långt härifrån Boforsskandalen till Iran-Contra- skandalen i USA med Oliver North och George H W Bush. Palme stoppade allt och kände troligen skandalens vidd. Som fredsmäklare var han tvungen att rapportera detta till det Internationella samfundet, som var FN; en jätteskandal. Detta hann inte göra.

Iran-Contras affären  blev senare en väldig politisk skandal i USA som uppdagades först i november 1986. Under Reagans administration sker i hemlighet en försäljning av vapen till Iran, som är föremål för ett vapenembargo.

Vissa amerikanska tjänstemän hade hoppats på att vapenförsäljningen skulle säkra frigivningen av gisslan och genom att låta amerikanska underrättelsetjänsten  finansiera den nicaraguanska Contras. Även droghandel ingick i finasiering

Det var inte bara en novemberrevolution 1985!

Jag själv arbetade vid den tiden i industrin. SAF drev på. Då kom lean production, permitteringar och den kortsiktiga kostnadsjakten som sprängde alla logik. Grenar sågades. Sjukhus stängdes. Kostnader för produktprojekt steg med miljarder.

Samhället offrades för en ny ideologi!

Enorma kvalitetsförluster kom i samhälle och inom industrin pga brist kompetens. Miljardbelopp. Stressjukdomar utvecklas. Sjuktal stiger. Massarbetslöshet. Masskonkurser. Starka svenska industrier och företag ingår i internationell företagsfusioner.

Reinfeldt skrev sin förvrängda samhällsanalys ”Det sovande folket”, 1993 om att Sverige led välfärdsdöden och: ”Svenskarna är MENTALT HANDIKAPPADE och indoktrinerade att tro att politiker kan skapa och garantera välfärd.”

Men det är precist vad deras uppgift är att göra! Det är satta att vara folkets välgörare och inte dess förstörare.

År 2011 råder ännu en hög arbetslöshet runt 7,5 % där ungdomar och invandrare är hårt utsatta. Sjuka och arbetslösa behandlas som ett individproblem pga den tidigare välfärdsutvecklingen. Nya värderingsnormer kränker utsatta genom svältkost för att hungra till arbete och en arbetsmarknad som är tämligen låst trots varsel om arbetskraftsbrist. Matchning mellan nya arbeten och rätt utbildning är inte i samklang.

 

Det här inlägget postades i A-kassa, Ägande, Anders Borg, Arbete, Arbetslöshet, Arbetsmarknadsfrågor, Avregleringar, Bank- och finanskriser, Bidrag, Blockskillnad, Effektivitet, Ekonomi, Fackligt, Fördelningspolitik, Fredrik Reinfeldt, Globalisering, Hälsa, Högkonjunktur, Kapitalism, Konkurrens, Korståget mot välfärden, Lågkonjunktur, LAS, Liberalism, Lönefrågor, Offentlig sektor, Orättvisa, Organisationsfrågor, Propagandans makt, Riksbanken, Samhälle, Sjukskrivningar, Skatt, Sociala strukturer, Socialförsäkringar, Statligt ägande, Sveket mot Sverige, Utbildning, Vinst. Bokmärk permalänken.