LIBERALISMENS ARBETSSYN

kugghjultre2
Många förknippar liberalismen med grundläggande friheter. Liber betyder frihet. Men vad finns bakom???



2000-talet handlar mycket om människans och marknadens frihet. En kamp om friheten.  En politisk ideologi med individens frihet för sin egen sak.
 

En ny människosyn växer fram ekonomiskt och socialt.  Ett ekonomiskt arbetskapital där vi blir mer utbytbart likt en maskindel.  En förminskad sammanhållning. Var och en efter sitt eget bästa. En neutral människa utan sitt biologiska band.
 

Enligt den marknadsekonomiska modellens lagar uppvisar den ekonomiska processen naturvetenskaplig exakthet. En maskin med tre kugghjul – förhållandet mellan tillgång och efterfrågan som alstrar priset. Få bostäder ger högre priser och förtjänster. Marknadsekonomin kan så aldrig innehålla ett samhällsmål utan förtära människor och ändliga resurser.
 

Allt styr sig själv och i är automatiskt orienterad mot en utjämning mellan privata vinstintressen och samhällsekonomiska krav. Liberalism handlar om ett fritt näringsliv med marknadsekonomi med betoning av ett stark, privat äganderätt ingår i de flesta definitioner och tanken om en automatisk optimering av lösningar.
 

Människan kan inte åstadkomma någon förändring av de rådande ekonomiska lagarna. Hon blir här ett ”verkställande organ” och måste lyda de lagar som finns. Hon står mitt i detta ekonomiska kraftfält av självreglerande och självständiga marknadslagar, som beskrivs i helt förtingliga termer som varor på en marknad.
 

Den liberalistiska ideologin har skapat ett språkbruk som talar om arbete som en marknadsvara. Allt handlar då om utbud och efterfrågan liknande en auktion.  Om köpkraft och konsumtion.  Människan reduceras till en utbytbar individ.
 

På så viss döljer detta det faktum att hela det ekonomiska livet är knutet till människan.. Hon är kärnan, orsaken och målet.
 

Det stora misstaget i liberalismen är tillämpa lagbundenheter i den fysikaliska världen  på den ekonomiska.
 

Människa går inte efter givna stigar och direktiv. Hon kan skapa nytt för ett nytt ändamål, genom erfarenheter eller en ny idé. Vi ser det i företag, kultur, konst, vetenskap eller omsorg för sina nära.
 

”Den individualistiskt uppfattade samhällsekonomin” utplånar socialetiska grunder i samhället.
 

Det offentliga borde lämna det ekonomiska livet fritt och obehindrat till den fria marknaden. Den fria kampen kan vara befogad och till nytta inom vissa gränser men inte som en ledande princip inom samhällsekonomin.
 

Framtidens frågor kan inte hanteras inom denna marknadsram. Att skapa förutsättning genom en internationell penningaristokrati är inte möjlig. Det krävs ett omfattande samarbete runt mål för att lösa de globala frågor.
 

Alla folks och alla enskilda människors rätt att få del av jordens tillgångar. Mänskligheten är på jorden en familj. Vi andas samma luft, dricker ur samma vatten och bor i ett gemensamt hus som är jorden.

Global ekonomi är snarare ett globalt samarbetsprojekt för samexistens än något annat. Mänskligheten är på jorden en familj. Vi andas samma luft, dricker ur samma vatten och bor i ett gemensamt hus som är jorden.

Det här inlägget postades i Liberalism, Människan och värdet, Marknadspolitik. Bokmärk permalänken.