SKILLNAD MELLAN KOSTNADER OCH EKONOMISK NYTTA

Kostnadsspiralen

2000-talets liberala och mekaniska ekonomier har blivit en ensidig kostnadsjakt för överlevnad. Produktiviteten frammanas. Mera och fortare på kortare tid med färre människor.

Sänkta kostnader och ökad produktivitet kan paradoxalt öka kostnaderna i slutändan. Mått i antal, volym, kronor och tid. En hastighet at leverera.

EKONOMIN INNEHÅLLER EN PROCESS SOM NÄR ELLER FÖRTÄR

Allt igår i en helhet. Alla för en. En för alla.

Vi måste kunna skilja på kostnader och ekonomisk nytta.

2000-talets liberala och mekaniska ekonomier har blivit en ensidig kostnadsjakt för överlevnad. Produktiviteten frammanas. Mera och fortare på kortare tid med färre människor.

Sänkta kostnader och ökad produktivitet kan paradoxalt öka kostnaderna i slutändan. Mått i antal, volym, kronor och tid.

Mer vinst som mål ställer krav på ökad produktivitet och då rationalisering. Det kan ske med färre personer och mer mekanisering. Mer hets, specialisering och ensidighet utvecklas. Hälsan sätts på prov fysiskt, mentalt och i tid. Ohälsa ökar samhällskostnader.

Även sjukvård rationaliserar. Ineffektiviteten ökar. Kvalitetsförluster stiger i samhället ….

Effektivitet gäller när människor och resurser utnyttjas för ändamålet.  Arbete som mål till nytta för alla

Vi ser vad som hänt i järnvägen i sparkampanjer. Vi ser hur välfärden åderlåts och hur kommuner förlorar förmåga att uppnå rätt samhällsservice och nyanställa unga.

Anställningar får många gånger subventioneras för korttidsjobb för nästkommande generation av medborgare.

Hetsen i arbetslivet driver fram nya förluster och kostnader i ohälsa. Arbetsolyckorna ökar. Dessa skador fysiskt och psykiskt tar nu längre tid att behandla.

För skörd gäller sådd. En investering och ett arbete att nå fram ett för och med människor. Att hälsa på någon. Att  bygga en skola. Att utveckla en säker bil. Att nå ett samhällsmål i rättvisa och hålbarhet. Det kvalitativa målet kommer allt före det material medlet. Hur vi vi använder kunskaper och resurser för ändamålet anger effektiviteten.

De ekonomiska grunderna förvrids.

Kortsiktighetens beslut formar en ond cirkel. En mekanistisk ekonomi tar form mät i krontal och antal utan ändamål närvarar. Investeringar som ska förebygga och ge sådd och avkastning för framtiden förloras.

Den 1-dimensionsionella ekonomin i vinst och kostnadsjakt sågar grenen vi sitter på.

Hälsan ingår i ekonomin. Människan är inget förbrukningsmedel utan en utvecklingsresurs och är samhällets orsak och existens. Ändamålet helgar medlet

Det här inlägget postades i Effektivitet, Ekonomi, Hälsa, Ledarskap, Människan, Okategoriserade, Utveckling, Vinst. Bokmärk permalänken.