Sänkta skattens väg till Moderaternas framtida samhälle

svmodellensVilken ideologi ligger bakom skattereformerna? Sänkt skatt välkomnas säkert av många, om regeringen kan effektivisera hushållet än mer. Men sker skattesänkningar som urgröper samhällets funktioner och sätter sjuka och arbetslösa under svältkost, då smakar dess sänkningar väldigt illa.

Vad för slags ideologi ligger bakom M? Vilket samhälle kommer efter nedrustningen av välfärden?

BorgsbokAnders Borg uttryckte i boken “Generell välfärdspolitik – bara magiska ord”, 1992,  ambition för framtiden.

“Att på ett rationellt och humant sätt nedmontera den generella välfärdspolitiken, i syfte att öka den allmänna välfärden, kommer att vara politikens och den politiska ingenjörskonstens viktigaste uppgift under de närmaste tre- fyra decennierna. Arbetet kommer att kantas av misstag, bakslag och besvikelser, precis på samma sätt som det mödosamma arbetet med att bygga upp modellen, men det måste ske.”

År 2005 intervjuades Anders Borg i det radikala samhällsmagasinet Arena.Då var Borg fortfarande anonym för den breda allmänheten. Han titulerades som “moderaternas chefsekonom”, men i realiteten var hans inflytande betydligt större.

Borg var pappan till moderaternas “makeup” av det gamla högerpartiet till det nya arbetarpartiet. I Arenaintervjun fick vi en inblick i Borgs sätt att tänka. Hans strategi var tydlig. Han sa sig ha samma åsikter som “kloka socialdemokrater”. Han talade väl om den svenska modellen, skattefinansierad sjukvård och facket. Moderaterna skulle framstå som sossigare än sossarna själva. Han beskrev sig som en pragmatiker som “bara vill förbättra samhället”.

Den som lusläste moderaternas riksdagsmotioner och partiprogram kunde visserligen konstatera att den gamla högerpolitiken låg fast. Det var samma gamla skattesänkningsförslag och krav på utförsäljning av offentlig verksamhet som förr.

Moderaterna gjorde ingen hemlighet att de vill sänka ersättningarna för arbetslösa och långtidssjuka. De hymlade inte ens om att de ville ha högre inkomstskatt för pensionärer än förvärvsarbetande. Reinfeldt skrev sin förvrängda samhällsanalys efter det att finansens och Riksbankens bubblor sprack 1992 genom spekulation på fastigheter och valutor samt genom den stora låneutgivningen, som orsakade det stora masskaoset i Sverige. Hans slutsats var:

  • Svenskarna är mentalt handikappade och indoktrinerade att tro att politiker kan skapa och garantera välfärd./…/
  • Överge den generella välfärdspolitiken och sluta att uttala löften om att välfärden kan garanteras politiskt./…/
  • Vi vill inte se ett samhälle där människor svälter, men i övrigt skall inga standardkrav skattefinansieras.

Kraschen 1992 utgör ett verktyg för Reinfeldt att rida på en kris för att förändra enligt hans ideologi.  Hans uttalande om svenska folket som “mentalt handikappade” är extremt som en vald statsman. Detta manipulerande sätt återkommer. Reinfeldt spred även ett obekräftat påstående om ”det fuskande folket” som ger 10 miljarder i förluster. Detta var falskt och det kunde inte bekräftas och blev en ”anka”. I slutändan fanns 200 ärenden som polisanmälts av FK. Märkligt är att detta blir obeivrat.

Fredrik Reinfeldt uppträder ytterst sällan i media och aldrig när något går snett. Hans retorik är mycket siffror.  Anders Borg uppträder i stort sett aldrig i något annat sammanhang än som oemotsagd ”oberoende ekonomisk expert”.

Borg och Reinfeldt är utstuderat skickligare på att förpacka och marknadsföra högerpolitiken än sina företrädare. En flytande sanning. Följaktligen fick den nya mjukishögern ett bredare väljarstöd. Borg själv vann makten, härligheten och hela finansdepartementet. En taktik som spelar på att inför väljare och opposition moderera, selektera och anpassa verkligheten och sanning utifrån sin ideologi, position och syften.

Bakom denna attityd så finns som uttrycker tal med dubbla tungor att kunna hålla två motsägande trossatser i huvudet samtidigt och att dessutom acceptera båda som sanna, att kunna ljuga medvetet och ändå vara fullständigt övertygad om att man talar sanning.

BorgsOH

Det vi nu ser är ett systemskifte – och grunden för detta systemskifte är Anders Borg och Fredrik Reinfeldt politiska idéer.

  • Målet med politiken är ett samhälle med större löneklyftor, sämre arbetsvillkor och kraftigt försämrade trygghetssystem.
  • Fattigdom och hårdare tag används som ”incitament” för sjuka och arbetslösa att ”ta sig i kragen” och skaffa ett jobb. Strukturella samhällsproblem individualiseras.
  • Arbetslöshet och ohälsa skylls på individen istället för på omständigheter och samhällsutvecklingen.

Det handlar i grunden om de nyliberala idéerna som professor Radetzki förde fram i Striptease 1997 – och de tankegångar Borg och Reinfeldt själva har beskrivit i sina egna politiska alster.

Professor Radetzki utesluter arbetslöshetens grundorsak i modern tid att den är alstrad genom de skapade finanskriserna. Radetzkis orsaksanalys bygger på att problemet är improduktiva människor.

Vi ser en nedrustning i Sverige. Vi ser detta i EU och andra länder.  Regeringspolitiken har fokuserat följande:

  • Jobbskatteavdragen (JSA)
  • lägre ersättningsnivåer i arbetslöshetsförsäkringen
  • anställningssubventioner är stommen i politiken.
  • samtidigt skär regeringen ner på arbetsmarknadsutbildning och praktikåtgärder
  • utförsäljning av bolag, friskolor och vård

Jobbskatteavdragen är progressiv. Mer till dem som har mycket och lite till dem som har lite. Klyftbildningar stärks.

PlusavgifterFKFör finansieringen av avdrage nyttjades förtjänst i avgifter försocialförsäkringarna.

89 miljarder kronor!!  Bra att ha när man sänker skatterna för de som har jobb och är friska…

 

Jobbskattavdrag2011

Vad innebär sänkta skatter? Stärker det hushållens ökade konsumtion, som  gynnar efterfrågan av varor och sätter det fart på arbete? Idag ingår många branscher utländska koncerner och intäkter kan lika gärna hamna utomlands. Det ger möjlighet till resor utomlands, men även då försvinner pengar till utlandet. Är möjligheten att söka nytt jobb med en förhöjd lön, som skapar ett sug från arbetsmarknaden? Kanske, men det beror på om jag kan flytta eller inte. Finns bostad? Många hänsyn att ta i beräkningen. Beslutsfattandet är inte entydigt. Verkar vi i en arbetsnisch t.ex i en kommun då sätter detta gränser. Skatten blir utsmetat på många områden och blir synnerligen komplex att mäta.

Sänkta skatter medför en konsekvens för hela samhället. Det påverkar utveckling och underhåll av det gemensamma samhällskapitalet. Satsningar på vård, forskning, utbildning, infrastruktursatsningar och andra centrala delar av vårt samhällsbygge och funktioner får alltså stå tillbaka pga. skattesänkningar vars effekter i antal nya arbeten är outredda och högst tveksamma.

Jobbskatteavdragets första steg infördes den 1 januari 2007 och har därefter förstärkts i tre steg under efterföljande år.

Totalt innebär jobbskatteavdraget en skattesänkning på cirka 70 miljarder kronor. För den enskilde individen betyder detta en sänkt skatt med upp till cirka 1 800 kronor i månaden.

DE FYRA FÖRSTA STEGEN har motiverats med behovet att öka sysselsättningen och antalet arbetade timmar i ekonomin.

Vilka blev effekterna? Jobbskatteavdraget gör att många arbetar mindre!

  • Alliansregeringens reformer får medel- och höginkomsttagare att minska sin arbetsinsats vilket påverkar den totala sysselsättningen negativt enligt Konjukturrådet 2008
  • Jobbskatteavdraget gör att många arbetar mindre dvs pengar ersattes med tid. Antalet arbetade timmar ökar med närmare 3 %. I låginkomstgruppen ökar antalet arbetade timmar med hela 16 procent pga den sänkta arbetslöshetsersättningen.
  • Minst lika illa är att välutbildade i Sverige arbetar betydligt mindre än motsvarande grupper i andra europeiska välfärdsländer.
  • Samtidigt blir effekten på sysselsättningen mindre än det antal personer som får jobb via stöden

WorkingstatÖkade antal arbeten med (JSA)? Det finns inga ”vetenskapliga bevis” för att jobbskatteavdraget har lett till fler jobb utöver dem som följer av befolknings­utvecklingen. Statistiken visar entydigt att sysselsättningsfrekvensen är lägre nu än inför förra valet, och att antalet arbetade timmar per person sjunkit.

 Vetenskapligt är det inte säkerställt. Det kan ske att antalet sysselsatta ökar samtidigt som arbetslösheten ökar. Professor Magnus Henrikson vid Näringslivets institut för ekonomisk forskning skriver i eb  artikeln i Ekonomisk Debatt att

”En skattesänkning kan lika gärna leda till att man väljer att arbeta litet mer (”substitutionseffekten”) som att man anser sig ha råd att arbeta litet mindre (”inkomsteffekten”). De ” stora skattesänkningarna på arbete fick inte de förväntade positiva effekterna”, och att ”en ökad sysselsättningsgrad kan knappast åstadkommas genom ensidigt fokus på sänkt skatt på arbete”

Det finns ett antal ”vetenskapliga antaganden” om avdragets effekter på längre sikt. Dessa modellberäkningar bygger på antagandet att jobbskatteavdraget ska leda till en långsammare löneutveckling. De flyttar konsumtion från offentlig till privat, och med det förmodligen jobb från offentlig sektor till privat. Detta är kanske de verkliga motiven?

DEt finns inga studier idag 2011 som visar effekter. Den ekonomiska ”guru” Lars Calmfors har sagt följande:

“Den viktigaste effekten är att den gör att arbetssökande accepterar jobb till lägre lön än vad de annars skulle göra och att det får de fackliga organisationerna att hålla nere lönekraven. /../ Lönerna kommer att utvecklas i långsammare takt…”.

Jobbskatteavdraget kan alltså minska arbetslösheten enbart genom att vi sänker lönerna, och accepterar jobb till lägre löner – om allt går som det var tänkt. Inte så konstigt då att Anders Borg nu öppet propagerar för sänkta löner – till att börja med för de som redan har de lägsta lönerna – i den kommunala servicesektorn. Detta är ett led i nedskärningspolitik.

Alternativet till jobbskatteavdrag är en sänkt statsskatt som ger ett högre arbetsutbud till en lägre kostnad. Regeringens jobbskatteavdrag innebär ett bortfall av skatteintäkter på drygt 10 procent även då vi tar hänsyn till dynamiska effekter. Det är i storleksordningen 50 miljarder kronor. Om regeringen i stället hade sänkt den statliga skatten hade bortfallet av skatteintäkter bara blivit hälften så stort. Med andra ord hade det funnits utrymme för ytterligare skattesänkningar och/eller ökningar av de offentliga utgifterna.

Det finns starka skäl att förändra arbetsmarknadspolitiken med tanke på de effektivitetsbrister som flera utvärderingar har visat på. Det behövs satsningar på bättre utformade utbildnings- och praktikinsatser. Anställningsstöden bör kompletteras med insatser för att i större utsträckning få personer som står utanför arbetslivet och utbildningssektorn att komma in i en yrkesutbildning eller praktik. En lyckosam politik för full sysselsättning bygger på att arbetskraften har den kompetens som fordras på 2000-talets arbetsmarknad.

Fast Borg påstår som bekant att jobbskatteavdraget är det mest effektiva vapnet mot arbetslösheten. Han lägger en väldig kraft på detta. En ansvarsfull regering hade i stället gjort satsningar på infrastruktur, utbildning och forskning så att vi står rustade även för morgondagen.

SJ:s kris blir allt allvarligare. Högre banavgifter, fler aktörer, ett dåligt och fortsatt försämrat järnvägsunderhåll leder till mera förvirring, fler förseningar, inställda tåg och olyckstillbud, fortsatt nedläggning av för stunden olönsamma järnvägssträckor kommer att leda till ett sjunkande passagerarunderlag samt att mer godstrafik flyttar över på väg.

Punktligheten för persontrafiken minskade från 93 % 2009 till 87 % 2010 och godstrafiken från 78% till 66 %. Dock ingick inte de tåg som ställdes in i de siffrorna vilka i december utgjorde 12 % av persontågen och 24 % av godstrafiken. Varför denna underlåtelse!! Trafikverkets anslag för övriga insatser för effektivisering av transportsystemet (före detta sektorsanslaget) minskas med nästan 40 %, eller drygt 200 miljoner kronor, från 2010 till 2011. Anslaget kommer även under 2012-2013 att ligga kvar på 2011 års nivå. Detta får stora konsekvenser för verksamheten. 800 miljoner kr räcker inte ens till 10 km av Norrbotniabanan!

UngBorgSå man kan fråga sig vad ligger bakom Borgs agerande? När Anders Borg talar 1988 i SVT i ett debattprogram säger han

1)    Det var ju så att när sossarna tog över så hade människor den näst högsta levnadsstandarden i världen. Välfärdsstaten är inte skapad av sossarna.”

2)    ”Det är nys att de har skapat välfärdssamhället. För att skapa sitt eget liv behöver man ingen riksdag och demokrati. Det klarar man mycket väl med hjälp av sina egna pengar.”

Detta är ett uttryck för anarkism. Anarkismen är en  filosofi som motsätter sig alla former av tvång som statens tvång på marknaden. (Vi ser vad som hänt vid avregleringar, då särskilt kredit- och finansmarknadens bubblor spricker.)

  • Staten uppfattas i anarkokapitalism som en organisation som tar upp skatter och ägnar sig åt institutionaliserat aggressivt tvång. Här kan vi se motiven till skattesänkningar.
  • Kapitalismen utgör här ett ekonomiskt system där produktionsmedlen ägs privat och där investeringar, produktion, distribution, inkomst och priser bestäms genom marknadsmekanismer snarare än en staten.
  • Därför gäller en total fri marknad där alla beslut gällande överföringar av pengar, varor och tjänster är frivilliga. Inget våld får  riktas mot marknaden. Detta grundläggs i EU:s 4 fria flöden:
    1. varornas fria flöden över gränserna
    2. arbetskraftens fria flöden över gränserna (utan kollektiv avtal)
    3. tjänsternas fria flöden över gränserna
    4. kapitalets fria flöde över gränserna
  • Den egendom som kontrolleras av staten ska överföras till den privata sektorn

Borg talar om ett samhälle utan demokrati!  En anti-statlig ideologi. Ett statslöst samhälle upplöst i en individuell och ett samhälle bestående av marknadens anarki i en fullständig frihet som samhällsprincip. (Här råder en frihetskonflikt mellan människan och marknaden).

Anarkokapitalisterna ser den fria kapitalismen som grunden för ett fritt samhälle. Det finns stora likheter mellan anarkokapitalism och nyliberalism men också skillnader. Anarkokapitalister önskar att detta mönster av rättsorgan upprätthålls av konkurrerande domstolar och polisväsenden, medan nyliberaler önskar att detta system upprätthålls av endast ett rättssystem, en monopolist på produktionen av rättvisa.

Borg tar sin utgångspunkt i den radikala ultrahögern och Reinfeldts nyliberala värdegrund angriper båda det svenska välfärdssamhället. Det förenade dem.  Borg kom att lägga den taktiska grunden till det nya Moderaterna, som det nya Arbetarpartiet, vars motto kommer från ultrahöger i Italien, Forzia Italia.

Borg vill ogärna föra en öppen dialog om framtidspolitiken. Jobbskatteavdraget är kärnan och M-strategin. Argumenten för samhällsomsorg, industripolitik, infrastruktur eller kulturomsorg negligeras. Borg vill tydligen vara “korsriddaren” att avlägsna välfärden och komma som “marknadens befriare”.

ALLT BLIR TVÄRTOM.

Anti

Detta högerideal är byggt på principen om KAPITALET som samhällets högsta princip. Allt detta är en antibild av det ursprungliga. En en väg i en anti-utveckling. Kuvas och nedvärderas människan då faller också samhället och går mot ett totalitärt samhälle. Alla diktaturer bär på den grund eller genom en stadfästa en statsreligion.

SAMHÄLLETS ursprung visar en spegelbild av människan och de mellanmänskliga relationerna som en familj. En  socialt sammanflätad enhet och gemenskap. En social demokrati. Alla idéer, frihet, rätt, etik, skapade ting och byggnader kom ur och genom människor. Alla våra yrken, journalister, konstruktörer, sjuksköterskor, målare och alla hantverk gäller detta. Hon är såväl mål som orsaken till att ett samhälle kan existera.

Detta uttrycker även “ekonomi” som kommer av grekiskans “oikonomia”, som betyder “huset med dess livslagar”. Ett begrepp som täcket hela jordens hushåll med alla folk till samhällets, företagets och familjens hushåll. Ett hushåll för samhällsbygget där människan utgör samhällets högst princip. Genom allas arbeten är avsikten den att samhället utvecklas  till en högre förmåga till gemenskap, rättvisa, solidaritet, fred och frihet.

SAMMANFATTNING

Det vi nu ser är ETT SYSTEMSKIFTE av Anders Borg och Fredrik Reinfeldt för en ny samhällsordning.

BORG VILL VARA ”KORSRIDDAREN” ATT AVLÄGSNA VÄLFÄRDEN OCH KOMMA SOM ”MARKNADENS BEFRIARE”.

  •  Målet med politiken är ett marknadskapitalistisk samhälle under internationell kontroll genom banker och storföretag.
  •  Borgs unga år präglades av anarkism – anarkokapitalism – samhällets inflytande på ekonomi skulle minimeras. Ett samhälle utan demokrati. “Allt klarar man med egna pengar”. “För att skapa sitt eget liv behöver man ingen riksdag och demokrati”
  • Ett hiearkiskt samhället med större löneklyftor, sämre arbetsvillkor och kraftigt försämrade trygghetssystem. Människor ska hungra till “himlen”.
  • Ny människosyn. Människan som orsak och mål för samhället ersätts att hom är produktionsvarelse. Hennes värde ligger i produktionsförmågan. Sjuka producerar lite och därför får de lite
  • Fattigdom och hårdare tag används som ”incitament” för sjuka och arbetslösa att ”ta sig i kragen” och skaffa ett jobb. Strukturella samhällsproblem individualiseras.
  • Arbetslöshet och ohälsa skylls på individen istället för på omständigheter och samhällsutvecklingen. Men folkhälsan ingår i samhällsekonomin. Det ökade arbetstempot och de magra organisationerna blir ett ekorrhjul eller ett drivhus som sliter ut människor i förtid med ledskador, stressjukdomar och psykosomatiska sjukdomar som kräver lång rehabilitering eller ger skador för livet
  •  Förändring genom kasos. All förstörelse under 90-talet kom med bostads- och valutaspekulationen och Riksbankens avreglering av krediter mörkas och Reinfeldt och Borg rider på krisvågen att nedmontera och utse sig själv som räddare. Samma gäller runt om oss.
  • Nationella staters självständighet ersätts av unioner


Det här inlägget postades i Anders Borg, Arbete, Arbetslöshet, Arbetsmarknadsfrågor, Effektivitet, Ekonomi, Finanskrisen, Fördelningspolitik, Fredrik Reinfeldt, Infrastruktur, Kapitalism, Liberalism, Lönefrågor, Marknadspolitik, Okategoriserade, Privata sjukförsäkringar, Propagandans makt, Riksbanken, Samhälle, Sjukskrivningar, Skatt, Värderingar. Bokmärk permalänken.