Forntidens Irak och Noaks flod.

sumernaFloderna Eufrat eller Tigris omnämns 61 gånger i Bibeln som ett område i förfall och till avskräckelser. Floden kom. Detta bekräftar utgrävningar.

Under 1920-talet genomfördes extraordinära arkelogiska utgrävningar staden Ur i Mesoptanien. Arkeloger fann här ustsöket sumeriska artefakter i 4500-årig gammal kunglig begravningsplats. Staden Ur är känd  Bibeln som hem för patriarken Abraham.

Utgrävningrna av  kungliga kyrkogården med 2 500 gravar i Ur tillhör en tidig epok i arkeologin  och förbli en av de mest anmärkningsvärda tekniska landvinningar i österns arkeologi.

Rikedomarna i de kungliga gravarna i Ur var mycket stor men visar även upp groteska begravningsritualer med människooffer i stor skala. En avancerad och brutal civilisation gällde i antikens Mesopotamien.

Ett komplex och mycket skiktat samhälle där en mäktig elit upphöjdes över samhället till nästan gudalik status. Utsmyckning gäller ett liv efter detta.

jewelry_puabiHär extravagant smycken i guld, lapis lazuli, och karneol, koppar guld och silver, skålar av alabaster, och extraordinära föremål av konst och kultur var bland de mesopotamiska skatter i slutet av 1920-talet av den kände brittiske arkeologen och adlade Leonard Woolley i en gemensam expedition med British Museum och University of Pennsylvania Museum.

Här öppnades ögonen det gamla Mesopotamien (dagens Irak), en överdådig prakt från den sumeriska kulturen (2600-2500 f.Kr.) när den stod på sin höjdpunkt.

Dessa fynd kan kan endast tävla med Howard Carters upptäckt av intakta graven för faraonen Tutankhamun

Sumernas kultur är än äldre än så här och uppnådde stora kunskaper om odling, boskapsskötsel, skrift, byggnadsteknik , matematik, astronomi, stridskonst mm. De kände otrolig nog till vårt solsystem med 11 planeter. Tillgång till kikare fanns inte.
ancient-astronomy
Vid utgrävningarna fann Woolley även ett 2,5 m tjockt slamlager djupt ner i marken.

Detta lager daterades till någon gång mellan 4000 och 3500 f KR. Liknande lager återfanns vid utgrävningar i Shuruppak och Kish.

Den breda slätten av floderna Tigris och Eufrat består av en enorm översvämningszon inramat av bergen i Zagros nordost,  i norr och öknen Arabien i sydväst.

Woolley och hans medarbetare tror att översvämningen enligt Bibeln kunde motsvara hela eller en väsentlig del av Mesopotamien. För att uppskatta dess omfattning, var det nödvändigt att genomföra nya undersökningar i andra grann kaldeiska städer. Det var ett verk av nya arkeologiska uppdrag under 1930-talet.

När sir Max Mallowan analyserade de olika utgrävningar som gjorts i området fram till början av 1960-talet så drog han slutsatsen att dessa utgrävningar visade på existensen av en enorm översvämningskatastrof. 1965 gjorde British Museum en ytterligare upptäckt. Två kilskriftstavlor, som fanns i museets arkiv och som skrivits i den babyloniska staden Sippar under kung Ammisaduqas regering (1646 – 1626 f Kr), innehöll också berättelser om en flodkatastrof.

Man fann även den sk. Nippur-tavlan, en lertavla  om den sumeriska översvämningen.

I National Geographic, maj 2001 står det på sidan 52 och framåt en artikel som handlade om genomfördfa undersökningar i Svarta Havet. Inledningsvis skriver man där:

1998 postulerade Walter Pitman och William Ryan, amerikanska geologer och medförfattare till boken “Noah’s Flood”, att historien om en stor katastrof, nedtecknad i Bibeln och annan antik litteratur, kan ha sin bakgrund i en väldig naturkatastrof: en våldsam flod som förvandlade alla som bodde runt Svarta Havet till flyktingar och som ombildade Svarta Havet från en sötvattensjö till en saltvattensjö.

flodlagretGenom att använda borrkärnor av sediment och dateringar av skaldjur, har de kommit fram till slutsatsen att floden inträffade för ca 7 500 år sedan och att strandlinjen för det ursprungliga Svarta Havet nu ligger 170 m under den nuvarande Svarta Havsytan.

Ovanstående utgör givetvis inte något bevis för en världsomfattande översvämning, men visar i varje fall på Bibelns historiska autenticitet. Floden kunde ha täckt en stor del av Mesopotamien. En dateringen runt 7 500 före Kristus, stämmer den rätt bra överens med andra observationer.

Sfinxen visar, till skillnad från pyramiderna, tecken på mycket kraftig erosion orsakad av strömmande vatten. Att sfinxen är äldre än pyramiderna torde de flesta forskare vara överens om. Det finns till och med de som menar att sfinxen härstammar från en mycket gammal kultur som blomstrade ca 10 500 före Kristus.

den http://mcclungmuseum.utk.edu/exhibits/tombs-of-ur/

Det här inlägget postades i Irak, Noak. Bokmärk permalänken.