Vad händer om dollarn är hotet mot USA???

Finansdepartementet och centralbanken Fed ansvar för dollarn. Pentagon och andra säkerhetsansvariga ansvarar för övriga hot

Vad händer om dollarn är hotet mot USA???

3 biljor_Fed

Fedbanken har ökat penningvolymerna med 3,7 billioner dollar.

Varje ny dollar ger nu 0,3 dollar i tillväxt. En fallande utveckling

USA har 17,5 billioner dollar i skuldberget

127 billioner dollar i ofinansierade skulder

710 billioner dollar är värdet av alla derivat på världsmarknaden= 10 x Världens BNP

Derivat gäller en riskhantering av värdepapper. Mer värda/mindre värd? Kapitalägare köper eller säljer risk. Derivatinstrument är ett samlingsnamn på en form av värdepapper. De vanligaste derivaten är optioner, terminer, futurer, warranter och swappar.

JIM RICKARDS verksam inom CIA har gett en bok med titeln The Death of Money.

Han talar om en närstående depression som kan vara i 25 år.  Nej ingen lång tid. 30-talskrisen varade från 1929-1940. En lång kris i USA gällde 1870-1900

Härdsmältan i Fed-systemet kallar JR för finansens Pearl Harbour. Den verkliga faran för den nationella säkerheten.

Tillväxten på konstgjord väg med ökade skulder är ohållbar metod. Fed grundades 1913 genom att ta ränta på en ökad skuldsättning

– “Jag varnade Senaten – kanske vi inte kan stoppa jordbävningar från finansens egen San Andreasklyftan.

Tryckning av dollarsedlar, kreditgivning och hänsynslös penningpolitik från Fed, får San Andreas-förkastningen större för varje dag .

– ” Fed vet inte vad de håller på med. Fundera aldrig på de sysslar med!” De kan skriva ut hur mycket pengar de vill , men om folk inte lånar dem och inte spenderar det , då kommer ekonomi att kollapsa.

Vad väntas då? Putin och BRICS.systemet.

 Web-of-debtThe Web of Debt

Bankerna och skuldnätet (engelska: The Web of Debt) är en bok från 2008 av den amerikanska författaren Ellen Brown, i vilken hon kritiskt analyserar Federal Reserve och den privata penningkartellen.

Ellen Brown argumenterar i boken för att nuvarande banksystem där bankerna skapar pengar ur luft bör skrotas. Istället vill hon se ett system där centralbanken, i USA:s fall Federal Reserve, skapar nationens pengar i dess helhet.

Hon föreslår att ett förbud eller beskattning av derivat införs, att en ny omgång internationella förhandlingar om det globala penningsystemet påbörjas, att den federala inkomstskatten avskaffas och att åtgärder vidtas mot riggning av de finansiella marknaderna.

I slutet av boken presenteras ett 13-punktsprogram, där Brown sammanfattar vad hon ser som de viktigaste reformerna. Det är i korthet att

  1.  Kongressen bör skapa den nationella valutan i alla dess former
  2. Federal Reserve och de megabanker som äger den bör utsättas för en oberoende revision
  3. Alla banker som är betalningsoförmögna bör ställas under konkursförvaltning och till Kongressens förfogande
  4. Det 16:e tillägget till konstitutionen (om inkomstskatt) bör upphävas
  5. Federal Reserve Act (bråkdelsreserver i luftpengar) bör upphävas
  6. Det bör sker ett offentligt förvärv av ett nätverk av banker
  7. Utlåning baserad på fraktionella reserver bör förbjudas
  8. Finansdepartementet bör köpa tillbaks all utestående federal skuld med hjälp av nyutgivna sedlar
  9. Det sker en utgivning av en lagom mängd ny valuta varje år
  10. Offentlig utgivning av pengar som cirkulerar tillbaks till staten bör användas istället för skatter
  11. Derivat bör förbjudas (alternativt beskattas)
  12. En ny omgång internationella avtal bör påbörjas (där bland annat frågan om internationell varukorg, derivatförbud, blankning, *räntefria lån i global valuta och skuldavskrivning tas upp)
  13. Centrala reformer av det demokratiska systemet i USA också är prioriterat.

Ellen Brown tar även upp olika kända fall av hyperinflation.

Den gemensamma nämnaren där är att hon menar att den officiella historieskrivningen är fel, det vill säga att hyperinflationen inte var statens fel.

Medeltiden, som ofta beskrivs som en mörk tid, en tid av fattigdom med mera, var enligt Brown inte det. Tvärtom behövde vanliga arbetare bara jobba en liten del av året, resten av tiden kunde de använda för fritt valda aktiviteter.

Folket åtnjöt frihet, utbildning, konst och ekonomisk trygghet. En bidragande orsak till att exempelvis Storbritannien blomstrade under denna tid var den valuta som staten tillhandahöll (tallystavar och mynt).

Det här inlägget postades i Bank- och finanskriser, Bankreformering, BRICS, Ekonomi, Federal Reserv, Finansens systemfel, Historierevision, Kapitalism. Bokmärk permalänken.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *