RYSK KRIGSSTRATEGI OM NATO HOTAR RYSSLAND

Baltikumwar
Nato med USA, är Rysslands huvudmotståndare. Situationen i Mellanöstern och Ukraina ökar den geopolitiska spänningen. Nato vill utvidga allians runt Ryssland i söder och nu med länderna i EU och runt Östersjön. Nato med USA är militärt överlägsna i krig med Ryssland. Kritiska punkten kan leda till Ryssland slår till snabbt i ett trängt underläge.  Då kan hela Östersjönområdet hamna i fara.  Situationen påminner om Kubakrisen 1992.

Efter Berlinmurens fall 1989 upplöstes Warszawapakten och så småningom även Sovjetunionen. De före detta Warzawapaktsländerna valde dess- utom att gå med i Nato, vilket förändrade det nya Rysslands militärstrategiska läge.

Den tidigare planeringen att med antalsmässigt överlägsna markstridsförband slå Nato i Europa måste överges. Rysslands ekonomiska och militära resurser räcker inte för ett sådant uppträdande.

Det krävdes en ny doktrin som tog hänsyn till att ett mer omfattande och långvarigt konventionellt markstridsförband slå Nato i Europa måste överges.

Rysslands ekonomiska och militära resurser räcker inte för ett sådant uppträdande.

Det krävdes en ny doktrin som tog hänsyn till att ett mer omfattande och långvarigt konventionellt krig med Nato/USA inte gick att vinna.

Doktrinen borde därför ge möjlighet för Ryssland att utnyttja uppkomna tillfällen eller svagheter hos en motståndare och också sikta på att kriget var avslutat innan Natos överlägsna resurser kom till verkan.

Svaret är den så kallade ”Gersimovdoktrinen”, uppkallad efter den nuvarande (2016) ryske generalstabschefen, där en konfikt ska utkämpas i alla domäner, från den fysiska till den virtuella, till lands, till sjöss, i luften samt i rymden.

Icke-linjär krigföring som påverkansoperationer och cyberangrepp får en central betydelse.

Kriget ska vinnas redan innan det egentliga militära angreppet börjar. De av Gerasimov presenterade tankarna ska dock inte betraktas som en fullständig doktrin, utan snarare som en genomgång av viktiga medel, eller om man så vill tänkbara angreppsmetoder, i en framtida konfikt.

För att få en mer fullständig bild av ryskt doktrin- tänkande och därmed vad som styr utvecklingen av den ryska krigsmakten, såväl vad avser metoder som materiel, bör man i första hand studera den offciellt fastställda Militärstrategiska doktrinen från 2014. Där framgår bland annat:

  • att Nato, därmed i förlängningen USA, är Rysslands huvudmotståndare,
  • att politiska omvälvningar i grannländer kan utgöra hot som kan behöva mötas med militära medel,
  • att informationsoperationer, i mycket vid bemärkelse, mot Ryssland måste kunna mö- tas och kunna användas för att påverka en motståndare
  • att Ryssland måste kunna agera utanför sina gränser för att bekämpa terrorism och för att kunna skydda ryska medborgare.

Bland de medel och metoder som pekas ut för att möta hoten framhävs bl a påverkan på politiska och andra organisationer i motståndarlandet, informations- och cyberoperationer, precisions-vapen, elektronisk krigföring, obemannade system av olika slag och specialstyrkor.

För att man ska kunna utnyttja resultaten av olika typer av okonventionella angrepp krävs därutöver en om- fattande militär förmåga.

En faktor som lyfts fram i doktrinen är vikten av historisk, moralisk och patriotisk fostran som en viktig komponent för försvaret av Ryssland. En något udda komponent i en militär doktrin då den pekar på något som i de flesta länder lig-ger utanför den militära domänen, i den mån det överhuvudtaget är en statsuppgift – att påverka den egna befolkningens sätt att tänka.

Intressant nog, på den taktiska och operativa nivån, är det åter Tuchatjevskijs tänkande som präglar hur striden ska föras. Slagkraftiga meka- niserade förband och luftlandsättningar understödda av yg ska tidigt kunna nå in på djupet av en motståndares territorium och därmed förlama motståndet.

Moderna vapensystem som långräckviddiga robotar och precisionsvapen tillsammans med påverkansoperationer och cyberattacker gör inte principen obsolet, snarare gör de bara konceptet än mer verkningsfullt.

Den ryska målsättningen är att minst 70 % av försvarsmaterielen skall vara modern i början av 2020-talet.

Se mer: http://www.oikonomia.info/?p=38816

Källa Kungl Krigsvetenskapsakademien

USA

PNAC-Rebuilding-Americas-Defenses-Pearl-Harbor-Jun10USA säker en militär dominans i världen och efter 911 planerade 7 krig inom fem. Fem har gällt i det som kallas “kriget mot världsterrorism” och “Pax America”

”Rebuilding America’s Defenses” (RAD) är det strategiska dokumentet för att utveckla militär överlägsenhet i världen för en amerikansk hegemoni under de kommande åren. Här preciseras ”problem-områden” i världen och föreslå regimskifte av ogynnsamma regeringar så att så småningom hela världen kommer att förenas under parollen amerikanska demokratin.

Ämnesområden arrangeras under 4 kategorier:

A. Pax Americana – beskriver motiven för ett globalt imperium.

B. Säkerställa Global Hegemony – precisera områden som anses vara oroshärdar för USA: s politik. Man säger hör att endast USA skall kunna manipulera internationella relationer och pekar ”oroshärdar”. om kan orsaka framtida problem, som Irak, Iran, Korea och alla Östasien.

USA har i årtionden försökt spela en mer permanent roll i Gulfens regionala säkerhet.

Även spridning av desinformation ingår som att förstärker den ”falska vänster / höger paradigmet” som splittrar och flyttar bort skuldbeläggning av Republikanerna, Demokraterna och de multilaterala organisationer som FN.

C. Ombyggnad av krigsplaner, resurser och bemanning för expansion av USA: s militära makt. ”Base Force” beskriver i Bushadministrationen, en ökning av  aktiva till 1.400.000-1.600.000. Modernisering av militär teknik.

D. Framtida krig för Pax Americana – ”RAD”-vision gäller fullständig kontroll över land, hav, luft, rymd och cyberrymden. De söker kontroll över globalt missilförsvar, rymdförsvar och cyberrymden

Det här inlägget postades i Krig, Nato, Ryssland, Strategisk utveckling, Sverige, USA, Världskrig. Bokmärk permalänken.