Finns det liv efter jordelivet? Helgonen visar att detta liv finns.

themiracleoflifeVarifrån kommer allt liv? Vad gäller efter vårt jordiska liv? Fortsätter det i en ny form eller är allt endast likt bladen på  träden som vissnar och dör bort på hösten? Hur kan liv finnas utan mening. Kan vi veta? I varje tid finns särskilda person som verkat som profeter och helgon och martyrer. De vittnar. Helgonförklaring kan sker när mirakler kan knytas till en person efter det fysiska livet på jorden. Ett svar till oss om fortsättningen.

fatima_children-jucinta-lucia-franciscoI modern tid har det varit en rad kvinnor men även barn genom vilken Gud verkar genom profeter när samhällskriser råder genom revolution eller krig.

När VK I pågår 1917 visar sig jungfru Maria inför Jacinta, Lucia och Francisco i Fatima och visar väg till fred, fred med Gud.

Det har vid andra tillfällen t.ex 1830 i Paris, 1846 i La Salette. 1858 i Lourdes,  Zeiton 1968  och nu i Medjugorje 1981. Här verkar Maria som Guds moder som vägledare för nationer och människor. En fredsdrottning.

http://uppenbar.info/index.html

Samtidigt kommer nu Guds personliga fredsmeddelandet i en avgörande tid genom Sant Liv i Gud 1985 som gäller samling till enhet.

http://www.tlig.org/sv/

Helgon finns runt den Romerska och Ortodoxa kyrkan. Deras mission visa vägen för medmänniskor och att få kyrkan återförenad efter att varit uppdelade så länge i fraktioner de senaste 1000 åren. Vår tids stora fråga bakom allt som sker

Den första kyrkan var EN genom Gud son. Ett förbund med Gud för alla. Kristus steg ned på jorden som människa på jorden och kunde genomföra det som öppnade porten till himlen. Kristus besegrade materian och dödens makt uppstod i Anden i en ny kropp. Endast en tillhör Äran och Makten. Är Ordet till allt. Utan Kristus hade vi varit tillspillogivna.

En ny människa skapades. Den gamla människan i köttet dog på Korset. Vi är alla ämnade att gå samma väg. Mål med livet leder till Gud. Fysiskt liv är en passage till det verkliga.  Himlens naturliga tillstånd består av evigt liv, ljus, och frid.

Helgon visar en kärlek till Gud. Det betyder inte vi måste vara helgon. Kom som du är. Guds kärlek gäller alla. Nyligen fick vi en nytt helgon i Sverige

blessed-mary-elizabeth-hesselbladMaria Elisabeth Hesselblad (1870 – 1957) föddes i en fattig västgötafamilj med många barn. Hon drabbades redan som 12-åring av blödande magsår, en åkomma som följde henne av och till livet ut. Fadern, som var lanthandlare, gick slutligen i konkurs, vilket gjorde att Elisabeth emigrerade till USA som 18-åring för att kunna hjälpa till med familjens försörjning. Hon utbildade sig nu till sjuksköterska och påbörjade många år senare en läkarutbildning, vilken hon aldrig hann fullfölja. Hon konverterade till katolicismen vid 32 års ålder. Året efter, 1903, besökte hon Rom. Hon var då, som hon själv trodde dödssjuk, men ville se det katolska centrumet innan sin död.

En dag när hon stod framför den heliga Birgittas kloster, hörde hon plötsligt Guds röst inom sig: ”Här ska du verka!” Hon kände starkt att hon kommit hem och att hon ville tjäna Gud och återupprätta Birgittinerorden som var avsomnad. Som genom ett under överlevde hon och fick påvens välsignelse för sitt fortsatta arbete.

Den heliga Birgitta, som fick sin helgontitel 1391 och var politiskt verksam i Europa under trettonhundratalet, anses ha en speciellt stark energi och är därför tilldelad rollen som nutida skyddshelgon för Europa. Hon har spelat en stor roll för Kyrkans bevarande i Rom. Vadstena blev ett viktigt andligt centrum i Europa. Klosterlivet vara nära att förstöras under Gustav Vasa.

Vi har även ett ryskt-ortodoxt helgon med svenskt ursprung. Det gäller Olof Skötkonungs dotter Ingegerd (född omkring år 1000), som döptes samtidigt med sin far i Husaby källa vid Kinnekulle. Hon giftes vid 19 års ålder bort med en rysk furste och blev känd som Irina av Novgorod. Ingegerd kom att bli anmoder till fyra kungaätter i Europa. En av hennes söner grundade det tsarämbetet som styrde i Ryssland långt in på 1500-talet. Efter makens död lät hon viga sig till nunna och antog då namnet Anna. Den heliga Anna har sin helgondag den 10 februari i den ryska kyrkokalendern.

Påven Pius XII utsåg 1958 nunnan Klara av Assissi (född 1194) till skyddshelgon för televisionen, eftersom hon under en sjukdomstid inte kunde besöka mässan. Däremot kunde hon se och höra mässan på väggen i sitt sjukrum. Runt helgonen finns mirakler.

Helgonet är alltså en avliden from person som anses stå nära Gud och som efter sin död fortfarande är högst verksam i sin medmänskliga gärning. För att förstå detta synsätt måste vi se lite närmare på vad som händer efter döden enligt katolsk tro.

1923 återinförde Elisabeth Hesselblad en gren av Birgittinerorden i Sverige.

Elisabeth Hesselblad föddes 1870 i Fåglavik i Västergötland och dog 1957 i Rom. Hon var den femte av 13 barn, tre syskon dog unga. Redan den kloka gumman Stina som hjälpte till vid födseln förstod att det var något speciellt med Elisabeth. Hon lade den nyfödda babyn på den heta stenen framför kakelugnen och sade:

– Det här barnet har stora prövningar framför sig, hon ska härdas i tid.

Familjen var mycket fattig, inkomsterna från pappans lanthandel räckte knappast till för att försörja den stora barnaskaran. När Elisabeth var ett år flyttade de till Falun, där hennes pappa startade en bok- och pappershandel. Senare flyttade de tillbaka till Västergötland. Den 16-åriga Elisabeth hjälpte till med försörjningen genom att arbeta som piga. Sedan tolv års ålder led hon av blödande magsår, en sjukdom som kom att följa henne genom livet.

Elisabeth hoppades på en bättre framtid i USA och emigrerade 1887 som 17-åring. Där kom hon i kontakt med katolicismen och började orientera sig mot den i Sverige så främmande läran. Samtidigt utbildade hon sig till sjuksköterska.

– Hon hade en stark yrkesidentitet. Hon skrev många brev hem till familjen, hon skrev till systrarna att det var viktigt att de yrkesutbildade sig. Hon skickade också pengar till systrarnas utbildning, säger Agneta af Jochnick Östborn, kyrkohistoriker som forskat om Elisabeth Hesselblad.

– Hon var sjuklig, men samtidigt mycket stark. En kraftfull kvinna i manssamhället. I ett av sina brev skrev hon ”Utan mod och kurage kommer man ingenstans här i världen”, säger hon.

Elisabeth drogs allt starkare till katolicismen. Hon omvände sig 1902. Ett år senare kom hon till Rom, hon besökte Heliga Birgittas hus på Piazza Farnese – och fick en uppenbarelse. Hon beslutade att viga sitt liv åt att återuppväcka Birgittas nunneorden och att hon skulle verka i Birgittas hus, som hade tagits över av polska karmelitnunnor. Och mot alla odds uppnådde hon sina mål.

Hon gömde judiska flyktingar i Rom under andra världskriget och vägrade släppa in tyska soldater. Det var modigt av Elisabeth att göra det och det var modigt att åka ensam till Amerika. Hon hjälpte flyktingar i Italien efter andra världskriget, säger hon.

Dåvarande påven var inte så entusiastisk över Elisabeths planer på att förnya birgittinorden. Men han vek sig efter påtryckningar från alla de inflytelserika män i Vatikanen hon lyckades mobilisera för sin sak. Så Elisabeth kunde dra i gång sina Birgittasystrar 1911.

Hon återvände till Sverige 1923 i samband med 550-årsdagen av Heliga Birgittas död. I Sverige rådde klosterförbud – ända till 1977 – så hon startade ”vilohem” i Djursholm och Falun.

Trots misstänksamheten mot katolicismen togs hon emot väl i Sverige, också i kyrkliga kretsar.

– Hon sågs som en svensk märkeskvinna. Det var rätt i tiden. Heliga Birgitta var väldigt aktuell, det var en svensk nationalistisk renässans för henne, säger Agneta af Jochnick Östborn.

1930 lyckades hon trots motstånd köpa Birgittas hus i Rom och flytta in där med sin orden. Svenska kyrkan fruktade att hon skulle förvandla det till ett pilgrimscentrum för nordiska katoliker. Och svenska staten var ute efter huset, man ville inrätta ett svenskt institut där.

Under andra världskriget skyddade Elisabeth Hesselblad förföljda italienska judar. Två judiska familjer, sammanlagt tolv personer, kunde 1943-44 gömma sig i hennes kloster – där de blev omhändertagna ”med uppmärksamhet och kärlek”, enligt överlevandes vittnesmål

Idag är Moder Elisabeths ordensgren spridd med femtio kloster över stora delar av världen, bl.a. i Indien. Efter hennes död 1957, började hennes anhängare att tala för hennes lämplighet som helgon. För att bli helgonförklarad måste sju steg uppfyllas.

Vi har enligt katolicismens syn en andlig själ som är evig. När kroppen dör är det för att själen lämnar kroppen, för det är själen som ger kroppen liv. Efter kroppens död kommer själen att fortsätta att vara i det tillstånd den var vid dödsögonblicket. Om själen var fylld av Guds närvaro genom att människan under sitt liv levt i kärlek till Gud och människor så fortsätter själen efter kroppens död att leva i Guds eviga liv som är kärlek och gemenskap med honom och med andra människor. Detta tillstånd är lycka eftersom det är människolivets mening att förverkliga sig i kärleken. Detta tillstånd kan vi kalla för Paradiset eller Himmelen, den eviga saligheten.

Om människan däremot levt att liv i avsky för Gud och sina medmänniskor, blir själstillståndet liknande efter kroppens död: isolering och avsaknad av gemenskap med Gud och med de andra människorna i all evighet. Detta är helvetet och det är motsatsen till det människolivet är menat för.

En tredje möjlighet är om människan levt ett liv med många goda avsikter men inte alltid lyckas med att älska Gud och sin nästa av hela sitt hjärta men ändå försökt. Då kommer själen efter kroppens död att vara i ett sorts övergångstillstånd där den renas till den helt kan förena sig med Gud och de andra människorna i Paradiset. (Katolikerna kallar detta tillstånd för skärselden, ett ord som inte återfinns i Nya Testamentet, min anm.)

Till sist kommer alla själar att få sin kropp tillbaka, fastän förvandlad och gjord evig genom uppståndelsen. Då är människans tillstånd fullkomligt eftersom människan är skapt som en enhet mellan kropp och själ.”

Sju steg till att bli helgonförklarad

För att bli helgon måste personen gå igenom sju steg:

  1. Efter döden måste anhängare börja tala om personen som helgon.
  2. Den lokale katolske biskopen är skyldig att undersöka ryktena. Om det finns grund informeratr han Vatikanen.
  3. Under cirka fem år utreds ryktena.
  4. Flera olika instanser inom katolska kyrkan måste godkänna att ärendet fortsätter.
  5. Säger kongregationen, en samling i Rom, ja så blir personen förklarad vördnadsvärd och får vördas lokalt.
  6. Om personen utfört underverk som kan bevisas kan personen saligförklaras.
  7. Sista steget är kanonisering, flera dokumenterade underverk krävs. Påven kan då till sist ge personen titeln helgon, som innebär att han/hon får vördas av hela den världsvida kyrkan.

Förutom ett exemplariskt liv ”i Jesu efterföljd” måste personen också ha genomfört av kyrkan bekräftade mirakel, alltså genom förbön helat människor på ett sätt som inte har någon medicinsk förklaring. I Elisabeth Hesselblads fall gäller det en cancersjuk pojke på Kuba och en rullstolsburen kvinna i Mexiko, som båda tillfrisknade sedan anhöriga bett till Elisabeth.

Botad från Parkinson genom Johannes Paulus II som helgonförklaras

En fransk nunna blev “mirakulöst” botad från Parkinsons sjukdom genom påven Johannes Paulus II blev märkt av denna sjukdom under en 10 års tid.

Marie Simon-Pierre har lidit av sjukdomen i fyra år innan hon gjorde en plötslig återhämtning en natt. Den 49-åriga säger hennes sjukdom oförklarligt försvann två månader efter att hon och hennes kamrater nunnor hade bett för honom. Maries bot sägs ha hänt exakt två månader efter påvens död, så när en timme.

Efter en fullständig undersökning av läkare, kunde kyrkan officiellt deklarera ett mirakel och Påven Benedictus kunde då meddela att han skulle saligförklara sin föregångare – det första steget mot helgonförklaring.

https://youtu.be/HlPhYQv5_SA

Det här inlägget postades i Fred, Kyrkan, Maria, Medjugoreje, Mirakler, Okategoriserade, religion, Skapelsen. Bokmärk permalänken.