KONTRAPRODUKTIV SÄKERHET I ÖSTERSJÖN

ryskazelenydol-jpg

Inom försvarspolitiken talar man ibland om en så kallad ”säkerhetsdilemma”.Om ett land uppfattar att dess säkerhet hotas är det rationellt att rusta upp det militära försvaret.

Detta kan då skrämma grannländerna vilket gör att de också rustar upp.
Resultatet kan bli en kapprustning där varje åtgärd för ökad säkerhet bara leder till att allas säkerhet minskar.
Precis där håller Östersjön på att hamna.

Problemet med säkerhetsdilemmat är att utvecklingen är extremt svår att bryta. Det krävs att parterna börjar kommunicera med varandra eller i varje fall spionera tillräckligt mycket för att förstå varandras avsikter.

Historiskt har Sverige varit mycket duktigt på detta, både diplomatin och signalspaningen. Vår alliansfrihet och strategiska läge har gjort att vi kunnat minska spänningen i Östersjöregionen även i kris.

Vi behöver vässa vår egen försvarsförmåga för att tydligt visa att vi kommer att värna vår nationella suveränitet och territorium.

Men det viktigaste just nu är förmodligen att minska osäkerheten och oförutsägbarheten i säkerhetspolitiken. Där är den Natodebatt borgerligheten ägnar sig åt är direkt kontraproduktiv.

Tyvärr tyder inget på att oppositionen tänker sätta landets intressen för de egna partiernas. Världskonflikten gäller inte bara geokriget om fossila bränslen utan även kontrollen över banvärlden och att öppna dörren en ny världsordning (NWO).

http://www.aftonbladet.se/…/anderslindbe…/article23793395.ab

Det här inlägget postades i Nato, NVO, USA. Bokmärk permalänken.