FÖRSTA PÅSKEN – FYNDEN, MOSES EXODUS OCH ÖVERGÅNGEN GENOM RÖDA HAVET

Påskens ursprung börjar i Israels fångenskap i pyramidernas Egypten. Påsk betyder övergång. Vi är i en övergången mellan vinter och vår. En papyrusrulle bekräftar plågorna som en gång kom över Egypten. Det skulle då skett 1446 f.kr. Påsken blir den äldsta högtid vi har.

Andra Påsken kom med Kristus som är den nya mänskans skapelse för ett nytt liv. Ett liv som dödens makt inte når. En total seger sker för oss. Utan detta hade vi slutat i det döda. Ytterligare en övergång skall komma för världen.

Många frågar ändå om Exodus i Egypten verkligen har skett? Ett mirakel eller en saga? Bibeln är fylld med under som överträffar naturlagar. Nya uppgifter finns.

Bibeln berättar för ungefär 3500 år sedan, delade Moses Röda havet och ledde israeliterna ut ur Egypten över till andra sidan. Egypterna trodde att Moses hade gått vilse i bergen och skulle blir ett lätt byte. Men Gud vägledde dem för förvilla dem. En dimma kom över området. Moses nådde fram till en stor strand, där läger slogs upp.

En vandring genom ett ödsligt bergsområde. Förföljda av faraos armé. De samlas på den stora strandområdet. Gud fördröjer attacken genom sända en dimma över truppen.

Nuweiba västra Sinai består av en bred dalgång som heter Wadi Watir, i praktiken den enda dalgång som en så stor folkmassa som israeliterna skulle kunna ta sig igenom. De omgivande bergskedjorna är mycket svårforcerade.

Denna strandbädd som de nådde omfattar 28 km2, men Nuweiba upplevdes som dödsfälla för dem. Vissa var redo att skylla Moses för deras snart kommande nederlag mot den egyptiska armén.

Gud gav Moses instruktionen att sträcka ut sin stav över Röda Havet som öppnade sig. En stark vind kom som torkade upp flodbädden så folket kunde gå torrskoda över.

När de egyptiska vagnarna skulle följa efter dem, fick Gud hjulen att lossna från vagnarna och bromsa upp deras framfart. Sedan där ute störtades Röda Havets vattenmassor ned över dem. Faraos styrkor drunknade.

Ett övergångsställe i Röda Havet är identifierad med landrygg under vatten. På andra ställen råder stora  djup på över 1000 m. På leden under vattnet finns rester av fornegyptiska vagnar, hjul, föremål samt benrester av människor.

Idag är Nuweiba  kände för sina vatten för som passar för dykning. Det visar att djupet är lågt.

Berättelsen finns även i Koranen Surah 26: Al-Shu’ara’ (The Poets) i verserna 60-67.

[Moses] said, “No! Indeed, with me is my Lord; He will guide me.”

Then We inspired to Moses, “Strike with your staff the sea,” and it parted, and each portion was like a great towering mountain.

And We advanced thereto  the pursuers.

And We saved Moses and those with him, all together.

Ett par pelare är resta av kung Salomo finns dels på den egyptiska sidan (Nuweiba) dels fanns en gång den saudiariska sidan vid Aqaba-viken i Röda havet.

Den saudiariska pelaren  finns en inskription med orden: Yahweh, Farao, Mizraim (Egypten), Mose, Död, Vatten, Salomo, Edom.

Tyvärr är pelaren idag bortplockad. Den muslimska världen är förmodligen inte intresserad av ett sådant fynd.

Kung Salomon hade rest dessa kolonner 400 år efter miraklet där övergången av Röda havet skedde till torra land.

Bibeln nämner detta i Jesaja 19:19,

“På den dagen kommer det att finnas ett alter för Herren mitt i Egypten, och en pelare till Herren vid dess gräns.”

Saloms havshamn finns vid norra spetsen av Aqaba-viken i Eilat (I Kon 9:26) och han var mycket bekant med Röda havet, som i sitt grannskap.

Kung Salomo byggde en flotta i Esjon-Gever, som ligger nära Elot vid Sävhavets kust (Röda Havet)  i Edom

Bibeln nämner även denna kolumn! Jesaja 19:19,

“På den dagen kommer det att finnas ett alter för Herren mitt i Egypten, och en pelare till Herren vid dess gräns.”

Du kan besöka stranden idag och se kolumnen personligen,.Ruiner efter den ursprungliga staden Eliat finns i den jordanska staden Aqaba.

Bibelns historia om Eilat, eller Esjon-Geber eller Elot, som det står i vår Bibel, började ju redan på Mose tid. Eilat var en av de 38 lägerplatser för Israels folk under ökenvandringen från Egypten.

Många nutida bibelforskare har velat finna en naturlig förklaring till de mirakler som inträffade i samband med uttåget. Egypten fick lida 10 stora plågor när Farao vägra att släppa det förslavade folket.

Farao fattar inget men blir skakad av alla olyckor som kommer efter varje gång han säger nej till att släppa hebréerna.

Ja alla plågorna drabbade egypternas hela gudavärld. Yahweh är den enda Guden. Gud förmörkade även solguden Ra. Detta beräknats ha skett 1446 f. Kr. Brännoffer kommer genom detta för att markera att inga andra gudar finns. Det slutgiltiga och det enda offret är det Heliga offret som Jesus som segrade.

En 3,5 m lång papyrus-rulle, Ipuwer-rullen, innehåller mängder av uppgifter om de olyckor som drabbade Egypten innan israeliterna tilläts lämna landet. Rullen är skriven under den 19:e dynastin, vilket är den dynasti som tog vid kort efter Exodus. Manuskriptet dateras till den aktuella tiden och förvaras idag på Rijksmuseum van Oudheden i Leiden.

Texten beskriver ett Egypten drabbat av naturkatastrofer och i socialt kaos, där de fattiga blivit rika och de rika blivit fattiga, en värld där krig, svält och död finns överallt. Texten anses vara ett dokument för den oroliga perioden under Andra mellantiden. De beskrivna händelserna liknar Egyptens tio plågor i Andra Moseboken inför Uttåget ur Egypten och anses därför av många religionsforskare stärka Bibelns berättelser.

En första av de tio plågorna förvandlade Nilens vatten till blod. Gud. Egypterna tillbad Nilen som en gudomlig företeelse, som de identifierade med guden Hapi. Att förvandla flodvattnet till blod innebar, betydde i praktiken, att slå ihjäl denna gud.

Sedan följde plågan med grodorna. När de dog och började stinka hade Gud därigenom avkunnat en dom över den egyptiska gudinnan Heket, som ofta tillbads i form av en groda. Samtidigt, under varje plåga, beskyddade Gud sitt folk i Goshen från skada och förluster.

De hade bott i Egypten 430 år och blev slavar i 400 år.

På Guds uppdrag skulle han återvända till Egypten och kräva av Faraon och hans stormakt att folket skulle blir frisläppta. Sannerligen ingen lätt uppgift.

Men Mose är inte ensam. Gud finns bredvid honom med alla makt . Även broder Aron är med. Vem kan stå emot detta?

– “Egyptierna ska upptäcka att jag verkligen är Gud, när jag visar min kraft och tvingar dem att släppa mitt folk”. 2 Mos 7:5

-“Farao kommer att begära att ni utför ett under för att bevisa att det är Gud som har sänt er. När han gör det ska Aron ta sin stav och kasta den framför Farao, och då ska den bli förvandlad till en orm.” 2 Mos 7:10

Då bad Farao sina trollkarlar och spåmän komma in, och de kunde göra samma sak genom svart magi. Var och en av dem kastade sin stav och alla deras stavar förvandlades till ormar! Men Arons orm slukade deras ormar. Dessa svarta präster

Farao fattar inget men blir skakad av alla olyckor som kommer efter varje gång han säger nej till att släppa hebréerna.

En första av de tio plågorna förvandlade Nilens vatten till blod. Gud. Egypterna tillbad Nilen som en gudomlig företeelse, som de identifierade med guden Hapi. Att förvandla flodvattnet till blod innebar, betydde i praktiken, att slå ihjäl denna gud.

Sedan följde plågan med grodorna. När de dog och började stinka hade Gud därigenom avkunnat en dom över den egyptiska gudinnan Heket, som ofta tillbads i form av en groda. Samtidigt, under varje plåga, beskyddade Gud sitt folk i Goshen från skada och förluster.

Gud angriper all deras hedendom med plågor. Farao mjuknade bara ytterst lite. Så snabbt som allting försämrades, så skulle ju trots allt den nationella ekonomin snart vara i ruiner. Härskaren Egypten kallade därför in levitbröderna och sade: ”Gå, och offra till er Gud här i landet!” (2 Mos 8:25).

Han gick med på att den religiösa högtiden fick firas, men på ett oacceptabelt villkor: Israel fick inte bege sig iväg alltför långt bort.

Mose vägrade att kompromissa på grund av att deras slaktoffer skulle vara avskyvärda i egyptiernas ögon. ”Vårt offer till Herren, vår Gud”, svarade han, ”skulle väcka egypternas avsky. Deras slaktoffer var Egyptens dyrkade djur. Gud var större än alla andra gudar.

Genom dessa gudar lovade mörkrets makter att ge jordiska skatter och inflytande i utbyte mot personens eviga bestämmelse.

Fadern i Himlen befallde sitt folk att offra dessa djur eftersom israeliterna hade börjat bli slavar under dessa falska gudar. Vad han i grund och botten sade var detta: ”Ni kan inte höra min röst eftersom ni tillber djur”. Därför gällde brännoffer i Gamla Testamentet.

Gud handlade för sitt namns skull, eftersom han hade svurit en högtidlig ed till Abraham att ge landet Kanaan till hans efterkommande. Men hur skulle Gud kunna leda sitt folk ut ur slaveriet och in i det förlovade landet innan de hade gjort sig av med dessa falska gudar? Avgudarna måste bort (se Hes 20:7-8).

ApisDe 10 plågorna som kom förstörde alla dessa falska gudomar, inklusive tjurguden Apis, kogudinnan Hathor, och vädursguden Chnum. Mörkerplågan var en dom över Ra, den egyptiske solguden.

Den tionde plågan, som tog livet av de förstfödda, var den allra värsta. Inte bara för att människor dödades, men därför att farao betraktades som gudomlig, och hans förstfödde blev faktiskt förklarad gudomlig i en speciell ceremoni.

Gud vill förlåta. Gudsfruktan är en väg till ödmjukhet och vishet. Lika mycket som det finns barmhärtighet finns rättvisa.

Alla fäder och förstfödda söner var kallade att få del av kvasi-gudomlig makt och rikedom. Den förstfödde representerade, på sätt och vis, Egyptens statsgudar (se 4 Mos 33:4). Allt i en antibild till sanna Guden. Den enda Guden . “Egypten” blev för oss ett signum för den materialistiska och sekulära världsbilden. Revolutionen fick vi genom kaosläran. Riva det gamla för det nya. Vår moderna sekulära  tid är likt den forna.

Jesus säger till oss. “Jag vill inte syndares död utan vänder om från sin väg och får leva.

Påsken förbereds . Israels folke får instruktioner om Påskfirandet, hur de ska äta osyrat bröd, lammet och hur de ska skydda sig. Lammet i framtiden kommer att vara Kristus själv.

Första Påsken handlade om de det fysiska livets frihet och bort från avgudadyrkan.

Påsk betyder övergång. 600 000 lämnade Egypten.

Forna Egyptens metafysik skildrar materian som en evig substans i en evig världsevolution. Förändring sker genom kaos för det nya. Tillämpat idag som den politiska revolutionen. Härifrån kommer gnosis, revolutionsläran, evolutionen  och de samhällsfientliga sekter som nådde Europa på 1100-talet. Idag är den världsvidd i en sekulär värld och internationell politik för den nya världen.

Den andra Påsken omfattar en ny människa fri syndens klor om själ och hjärta. Kristus som var helt utan synd kom och offrade sig och gav alla sina andliga gåvor till oss för att leva ett evigt liv.

Messias var utlova att komma redan i Gamla Testamentet 700 år före födelsen för att instifta ett heligt, universellt och evigt förbund. Alla vår missgärning fick han bära för att förlösa oss..

Åter sker Påsken i Öst och Väst. Över tid om rum. Allt utspelar sig igen. I anden upphör tid och rum.

Vassula, förbered dig för Mitt lidande; helga dig åt Mig; du kommer att känna Mina smärtor; Jag förbereder dig för Min Korsfästelse;/Jesus den 6 april 1987

En nåd finns för oss trots våra brister.  Gud ser vår svaghet och vill skänka oss Förlåtelsen. Vi kan får del av himmelska gåvor. De finns om vi tror på Honom i kärlek

I Mässan tar vi emot reellt Kristi kropp och blod i brödets och vinets gestalt. En förening med Kristus. Så friköptes vi för att bli botade och nå hem till det eviga livet. Liksom varje cell i vår kropp är vi en en cell i Kristi osynliga kropp. En förening i kärlek och fred.

Fri från synden. Fri för att leva ett liv i överflöd. Döden är en övergång till det nya livet.

Jesus är inte av denna världen. Han är all rättfärdighet och all makt. Han äger makten. Ingen större. Det finns en lärdom från Egypten

Älskade oss så mycket att han själv  offrade sig för oss till sista blodsdroppen i ren barmhärtighet. Ingen själ vill han skall gå  förlorad. Men denna världsepok kommer att renas. Sagt i kärlek.

 Källor

Det här inlägget postades i Bibeln, Bön, Frihet, Historierevision, Jesus Kristus., Jorden, Kyrkan, Människan, Materialism, Ny tid, Paradigm, Påsk, Påsken, Rättvisa, religion, Sekterism, slavdom, SLiG, Tolerans. Bokmärk permalänken.