KRISTNANDET AV EUROPA

Hur kunde kristendomen sprida sig över Europa? En bedrift utan datorer och moderna medier genom sekler.

Endast genom deras fötter, gärningar och ett tal som väckte människors liv. Kristendomen blev handburen genom de 12 apostlarna och sändebud som Jesus valde. De var främst fiskare till yrket. En var tältmakare. Historien är lång och är inte avslutad. En sekulär tid råder. Återlösaren skall komma.

Dessa tolv bar på samma tro och hopp. Förenade i kärlek bildar de så en enda kropp med Kristus, som är visionen om Kyrkan. De är kyrkans grundstenar. Kristi enhet. Vår framtid.

Under 1000-talet bildas kristna nationer som förmådde samla olika stridande folkstammar till en sammanhållande tro och en nation med gemensamma lagar. De stora kyrkbygget lade grunden till att utveckla yrken, jordbruk och näringslivet.

Namnet Europa är ett samlande begrepp som tillkommer efter Konstantinopels fall 1453, då det bysantinska riket faller.

Namnet “Europa” användas av inom kyrkan som en vision att bilda en kristen och kulturell gemenskap.

Apostlarna spred kristendomen och de spred sig i olika riktningar runt om i  världen.

Genom apostlarna skedde många tecken och under bland folket; och många botades från sjukdomar i Kristi namn.

Man bar ut sina sjuka på gatorna och lade dem på bäddar och bårar. Många kom till tro i allt som skedde inför deras ögon.

Apostlarna kom med en tro som de ägde inom sig och kunde tala och agera utifrån detta. De kunde döpa människor som förvandlades och uppfylldes av enastående verklighet

Alla apostlarna utan Johannes fick möta martyrdöden. Johannes blev sänd som fånge till ön Patmos där han fick den framtidssyn som finns nedskriven i “Johannes uppenbarelse” med abstrakta och komplexa framtidsbilder om övergången till en ny era i Kristus med en ny jord och himmel.

I modern tid finns det profetiska personer som heliga Birgitta som fick visioner direkt av Jesus själv genom en inre syn och hörsel.

På samma vis sker det för Vassula Rydén idag i True Life i God

De innehåller budskapen för vår tid. Gud uppenbarar sig genom henne. Framtiden till enhet lever i Kristi kropp. Kyrkans enhet. Uppror pågår. Rättvisan skall råda till slut. Återlösaren skall komma och avlösa denna tid.

Den själsliga kontakt kallas locution när en persons medvetande upplyses genom en yttre andlig källa. Gud är att känna igen genom frukternas omvändelse och somerkänner att Gud är den Heliga Treenigheten att  Jesus är den levande Gudens son född av Maria.

Profeter, apostlar och helgon har på så vis kunnat förmedla ting och förutsägelse till en samtid, som är omöjliga att förmedla genom en ren mänsklig vilja.

Men hur vet vi vad evangelisterna skrev? Originaldokumenten finns inte kvar. Handskrifterna, avskrifterna, till de nytestamentliga skrifterna är många och gamla, inte minst i jämförelse med andra klassiska verk. De rör sig i en helt annan division. Deras äkthet kan då bestryks att vi med några få och små undantag med säkerhet vet vad som skrivits. Innehållet talar för sig själv.

Den främsta icke-kristna källan som brukar åberopas är den judiske historieskrivaren Flavius Josefus. Josefus nämner flera av personerna som förekommer i evangelierna, däribland Johannes Döparen, Pontius Pilatus och Herodes den store.

Berättelsen handlar om att den judiske översteprästen Ananos avsattes som överstepräst till följd av att han avrättade ”släktingen till Jesus som kallades Kristus, vars namn var Jakob.” Jakob kom att kristna västra Europa. Paulus i den östra delen

Paulus var född som Saul en romersk medborgare  i staden Tarsus i Cilicien.Död cirka år 64-65. Sauls far och farfar var fariséer och följaktligen högst stränga iakttagare av den mosaiska lagen – är det klart att han från tidiga år fostrades i den stränga judiska religiositeten. Han kom att arbeta som tältmakare.

Troligen kom han till Jerusalem vid 12-13-årsåldern för att utbildas till skriftlärd hos den berömde fariseiske ledaren, rabbinen Gamaliel.

Undervisningskursen som en skriftlärd hade att genomgå var lång. Den bestod av studier i de heliga skrifterna samt de vises utläggningar av den. Skriftorden och utläggningarna lärde man sig utantill. Sedan följde diskussioner över omtvistade punkter, en träning som Saulus skulle få mycket nytta av under kommande år. Han var insatt i grekiska och grekisk filosofi och behärskade retorik.

Han  förföljde kristna  men på ett ögonblick blev han totalt förvandlad av Kristus i en bländande vision och var blind i tre dagar och blev sedan den store apostel och teologen i den grekiska världen.

Han resor blev många med många påfrestningar.

Han blev pryglad, kastad i fängelse och satt i stock. Han blev ormbiten utan att skadas, överfallen och misshandlad. Han råkade ut för jordbävningar och skeppsbrott och dog matyrdöden genom svärd. Kartan visar de många resorna

Med största sannolikhet vistades han i början i Jerusalem under tiden för Jesu offentliga verksamhet och kände väl till snickaren från Galileen som påstått sig vara Messias och som spikats upp på ett kors som en simpel brottsling.

Och nu gick efterföljarna till den här Jesus, som hade blivit korsfäst, omkring överallt och hävdade att han hade uppstått från de döda, att de faktiskt hade sett honom och till och med pratat med honom.

Lantliga efterföljare till på köpet! Slödder från Galileen – primitiva, vidskepliga och olärda.

Och de förkunnade sin lära i självaste templet i Jerusalem. Det verkade nästan som om de hade förvandlat Salomos pelargång vid östra sidan av tempelgården till en egen helgedom. Där predikade de och där botade de sjuka. Det var som en direkt fortsättning av Jesu verksamhet – mitt framför näsan på prästerna.

Att de religiösa myndigheterna skulle slå ner på nasareerna var oundvikligt.

År 35 arresterade tempelpolisen på Stora rådet, Sanhedrins, order en av dem som trodde att denne Jesus verkligen var den Messias som Gud lovat att sända.

Den unge mannen som hette Stefanus anklagades för att ha talat emot Moses och emot Gud och rättegången slutade med att han dömdes till döden. Bland dem som krävde att Stefanus skulle stenas fanns Saul.

De som vittnat mot den dömde skulle kasta de första stenarna. För att kunna röra sig fritt tog de av sig sina mantlar och lade dem i gräset framför Saul innan de plockade händerna fulla med stenar och kastade dem mot Stefanus tills han sjönk samman och dog.

Så blev Saulus vittne till Stefanus martyrdöd och den gjorde stort intryck på honom.

För Saul var det en omöjlighet att personer som Petrus och Stefanus skulle kunna ha rätt, medan män som han själv och Stora rådets medlemmar hade fel. Det var otänkbart att en nasaré som blivit avrättad som brottsling skulle ha kunnat vara Messias, den efterlängtade gudakonungen.

Skrifterna sa ju klart och tydligt att när Messias kom skulle det vara för att återupprätta det heliga landet. Och här påstod en liten sekt att Messias redan hade kommit, men att han korsfästs bland vanliga simpla brottslingar – på rabbinernas begäran, till råga på allt.

Dessa tankarna stod i så uppenbar strid mot Guds ord, att den nasarenska sekten måste helt enkelt stoppas. Saul var fullt övertygad om att han gjorde Gud en tjänst genom att plåga och döda dem. Under den grymma förföljelse av nasareerna som nu följde var han den stora eldsjälen.

Denna stora förföljelse fortsatte under flera månader med oförminskat raseri. I Jerusalem var framgången till synes fullständig.

Inga fler predikningar eller underverk i Salomos pelargång. Inga folkskaror som samlades på gatorna för att lyssna till Petrus och Johannes. Inga fler sammankomster i Johannes Markus mors hus. Om de kristna hade några möten så träffades de i hemlighet och kärleksmåltiderna höll de bakom reglade dörrar.

Därmed betraktade Sauls verk i Jerusalem som fullbordat. Men följden av förföljelsen hade blivit att nasareerna skingrats och spridits ut över Judéens landsbygd och även utanför Palestinas gränser, och nu blev Sauls nästa steg att skaffa sig fullmakt av översteprästerna i Jerusalem att fortsätta upprensningen långt utanför Judéens gränser.

Han gav sig av mot den syriska staden Damaskus för att ta reda på om det fanns några anhängare till den nya läran där och i så fall arrestera dem och föra tillbaka dem till Jerusalem för att ställas inför rätta.

Rustad med sina kreditiv lämnade Paulus Jerusalem för att anträda resan. En knapp vecka senare var sällskapet nästan framme vid den stora, syriska staden när en omvälvande händelse inträffade…

Plötsligt strålade ett starkt ljus från himlen – så starkt att det överträffade solen. Paulus föll skräckslagen till marken.

“Saul, Saul, varför förföljer du mig?” sa en röst på hebreiska.

“Vem är du?” frågade den chockade farisén – och svaret chockade honom ännu mer.

Rösten tillhörde just den man som var upphovet till hela denna kätterska rörelse – Jesus från Nasaret, snickaren och den självutnämnde profeten som nasareerna dyrkade som Messias och Guds son, ja som Gud själv. Jesus från Nasaret som avrättats av romarna ett par år tidigare! Och nu sa denne Jesus åt honom att resa sig upp och gå in i staden:

“Vänta sedan där, så ska du få veta mera.”

Paulus reste sig upp från marken, men när han öppnade ögonen såg han ingenting.

Han hade blivit blind!

Hans omtumlade följeslagare blev tvungna att leda honom in i Damaskus, där han fick stanna hos en man vid namn Judas. Han var fortfarande helt blind och upplevelsen innebar en sådan chock för honom att han varken kunde äta eller dricka på tre dagar.

Men på den tredje dagen kom en man vid namn Ananias till huset på Raka gatan där Paulus befann sig.

Han tillhörde den Jesustroende guppen i Damaskus och i en syn hade Gud uppmanat honom att bege sig till huset där Paulus fanns och lägga händerna på honom.

Därmed öppnades Paulus ögon – både fysiskt och andligt Förföljaren blev en efterföljare, och av Ananias fick han veta att Messias hade en uppgift åt honom som skulle bli ett livsverk:

Jesus kunde förvandla hans store motståndare till hans mest helhjärtade medarbetare.

Saul tog sig ann sitt grekiska namn Paulus skulle föra ut livsbudskapet till den ickejudiska världen! Alla kan förvandlas. Liv finns för alla som tror.

Den närmaste tiden tillbringade Paulus i ensamhet i det nabateiska Arabien. Man kan anta att han ägnade tiden där åt att meditera över den stora förändring som ägt rum inom honom och förbereda sig för sitt arbete, men också åt att börja förkunna att Messias hade kommit.

Från Arabien begav han sig tillbaka till Damaskus, där han fortfarande var bosatt vid Raka gatan. Han försökte verka bland judarna i Damaskus och gick in i synagogorna i staden och förkunnade att denne Jesus, som han själv hade hatat, faktiskt var Guds son. Han visade de troende judarna i deras egna heliga skrifter att Jesus var den Messias de väntat på och ingen annan.

Fjorton år senare, berättar Paulus, besökte han det möte i Jerusalem där frågan måste avgöras om de hedningar som kommit till tro måste inlemmas i judendomen för att kunna vara riktiga anhängare till Jesus.

Detta första kyrkomöte vilket på sitt sätt konstituerade kyrkan som självständig organism och bekräftade dess organisation som synodal bör således ha ägt rum under året 49.

Men de ortodoxa judarna var rasande över att denne man, som hittills förföljt Jesu anhängare med sådan frenesi, nu själv hade låtit döpa sig.

När Paulus fick veta att de beslutat sig för att mörda honom flydde han från staden och redan nästa morgon tog hans sig  till Jerusalem. Där bemöttes han först med misstänksamhet av de andra troende som kom ihåg honom som sin största fiende, men när han berättat för Petrus och Jakob, som var församlingens främsta ledare, om hur han mött Herren på vägen till Damaskus och om hur han sedan ivrigt predikat om Jesus, accepterades han.

I fortsättningen var han ständigt tillsammans med de troende och predikade evangeliet om Guds rike, ända tills han efter att ha blivit mordhotad på nytt återvände till sin hemstad Tarsos.

Ungefär sex år senare fick han där besök av Barnabas. Hans gamle vän bad honom komma och hjälpa till med verksamheten i den syriska staden Antiokia, en av de största och mest ryktbara städerna i den antika världen. Den hade alltid varit en mycket livaktig stad, en bytesplats för både varor och idéer och där hade nu uppstått en religiös väckelse, som börjat i och med att många Jesustroende flytt dit undan förföljelserna i Jerusalem.

Nu började Paulus göra upp planer för en rad missionsföretag och Antiokia blev basort för hans verksamhet bland ickejudarna.

År 47 begav han sig ut på sin första längre predikoresa tillsammans med Barnabas och dennes unge systerson Johannes Markus, som följt med till Antiokia från Jerusalem (och sedermera skulle skriva Markus evangelium).

Under de följande åren befann sig Paulus nästan ständigt på resande fot. Överallt värvade han anhängare och grundade församlingar som fortsatte att blomstra efter det att han har rest vidare för att verka i andra städer.

Han reste till Cypern, Barnabas födelsebygd, och Mindre Asien där han missionerade i Pisidien, Ikonium, Derbe och Lystra och grundade flera församlingar.

Han for över havet till Makedonien och Grekland och predikade och grundade livaktiga kyrkor i de berömda städerna Filippi, Tessalonika, Berea, Aten och Korint.

http://www.alltombibeln.se/bibelfragan/paulus.htm

 

Jakob blev  annan av apostlarna som fick en stor betydelse för kristnandet i det blivande Europa. Troligtvis var han styvbror till Jesus

Aposteln Jakob var en av Jesu närmaste lärjungar med Petrus och Johannes. Kanske var han en kusin eller styvbror till Jesus. Han började sin evangelisation först i Israel och därefter fortsatte han sin resa genom Romarriket. Efter en tid kom han till den Iberiska halvön, det som senare skulle bli Spanien. Nio personer följde med honom på hans resa.

Kartan visar pilgrimsvägar till Santiago de Compostella. De är som “ljusstrålar”över Europa. Santigo de Compestela ligger vid Spaniens västligaste kust och var som världens ände. Längre kunde aposteln Jakob inte komma.

År 40 år sker den första kända uppenbarelsen av jungfru Maria i byn i Sargossa i nordöstra Spanien. Hon lever vid denna tidpunkt i Efesos i Turkiet. Huset finns kvar än idag kvar.

Landet som aposteln Jakob valde, tog inte emot honom med någon större entusiasm, när han förklarade evangeliets glada budskap. Detta bemötande gjorde honom mycket sorgsen och han visste inte vad han skulle ta sig till. En dag medan han var i bön, kom jungfrun till honom i en vision som en hjälp i nöden.

Hon stod ovan en pelare av jaspis buren av änglarna. Maria höll en liten träskulptur av sig själv med Jesusbarnet i famnen.

Hon gav pelaren och statyn till aposteln Jakob och bad honom om att bygga en kyrka på samma plats till hennes ära.

Så har det också skett vid andra uppenbarelser att en kyrka byggs på den plats Hon visat sig. Den lilla figruren som Jakob fick finns kvar än idag, (höger bild).

De föremål hon gav honom skulle han använda på altaret.

Han byggde ett litet kapell för henne, som senare ersattes med basilikan på samma plats. Detta lilla kapell är det allra första till vördnad för Guds moder. Lokalbefolkningen började snart strömma till denna plats. Så började kristendomen sprida sig.

Den dag till ära är den 12 oktober varje år.

I visionen påminde hon också Jakob att återvända till Jerusalem. När kapellet var färdigbyggt, for han till Jerusalem, där han av Herodes dömdes till döden och led martyrdöden 44 e. Kr.

Han nekades efter sin död en begravning i Jersualem. Hans lärjungar förde hans kvarlevor till den plats i Spanien, som kom att heta Compostella. Här fann man en lämplig begravningsplats för honom.

711 erövrade morerna Iberiska halvön som fick namnet Al-Andalus. Ingen tänkte längre på att den heliga aposteln Jakob fanns begravd här.

Anfallet mot det blivande Europa kom via Nordafrika, som erövrades 640. Sedan tog man Sicilien år 666. Morerna var till en början överlägsna folken i Europa med sina hästkavallerier.

Europa kunde ha gått förlorat och tillhört Euroasien; och förstört en kristen civilisation. Så allvarligt var detta.

Maria kommer även senare som Hjälpare och beskyddare av Europa.

Det var Karl den store som kom att erövra graven från morernas välde. År 778, mitt under kriget med Sachsen, marscherade Karl över Pyrenéerna och in i det moriska emiratet Córdoba med alla soldater han kunde avvara. Alla städer och befästningar han anföll besegrade han.

Han blev sedan kejsare år 800 över Tysk-Romerska riket, då han kröntes av Påven i Rom.

Det var inte förrän under 800-talet som ett rykte sprids sig att apostelns grav fanns i norra Spanien.

År 813 hände detta att en herde, Pelayo från Galicien, hörde musik komma från en skog och såg sedan ett ljus. Han drogs till ljuset och kom till en plats med ett ljus som lyste som en stjärna.

Denna lysande platsen heter på latin, “Campus stellae”, som sedan har blivit Compostela. Man fann här graven efter aposteln Jakob. Stjärnljuset såg ut som en snäcka.

Ett kapell byggdes över aposteln Jakobs grav. Detta kapell blev snart för litet och en ny och större kyrka byggdes. Denna kyrka invigdes 889 och fanns kvar i nästan ett sekel, då morerna bände ner detta år 997.

Aposteln Jakob blev Spaniens skyddspatron. Det enade de tidigare små och många kristna kungarikena i befrielsen från det muslimska väldet.

1031 kollapsade kalifatet och de muslimska områdena på Iberiska halvön. De föll sönder och delades upp mellan flera mer eller mindre självständiga förläningar, de så kallade taifa-kungadömena. Dessa var en självständig stadsstat med omkringliggande landsbygd för en självständig försörjning av samhället. De kristna staterna i norr och väster kunde därefter steg för steg utöka sin ställning över Spanien.

Galicien, Asturien och León, tillsammans med Baskien, Navarra, Katalonien blev kristnas baser. Under de kommande seklerna växte makten för de kristna i Aragonien och Kastilien. Ett genombrott skedde när Kastilien 1085 erövrade den historiska huvudstaden Toledo. Saragossa erövrades 1118 och Sevilla 1248.

När Granada återtogs 1492 av den kristna armén som förenats under Isabella I av Kastilien och Ferdinand II av Aragonien upphörde al-Andalus att existera efter nära 800 års moriskt välde. 1479 kunde Ferdinand tillträda tronen och det året räknas som början för det moderna Spanien. Så blev Europas stater grundade på kristendom. Begreppet Europa kom till.

Katedralen Compostela byggdes under flera århundraden är dess skönhet en blandning av den ursprungliga romanska strukturen (byggd mellan 1075 och 1211) och senare i gotisk stil och formgivning i barock

Santiagos grav under huvudalteret är en magnet för alla som kommer hit.

Det här inlägget postades i Europa, Islam, Kristendom, Kyrkan. Bokmärk permalänken.