DEN SVENSKA ARKITEKTERNAS MONOPOLISERANDE FORMGIVNING

2000-talet består ett tidsvall av extrema rörelserna  som söndrar samhället. Det sker sker inte enbart ideologier eller politikens PK det politiskt korrekta, som en ny “sanning”.
Vi erfara i Sverige ny och brutal modernism och arkitektur som sprider sig i svenska städer som futuristiska fantasier inom begränsad krets av formskapaar. Stilbrotten blir extrema när det nya bryter fram.

Svensk arkitektutbildning sker på tekniska högskolor. Formspråket radikaliseras till  de rätta linjernas sterilisering, de mörka ytornas vanmakt och själlösa miljöer i glas, stål och betong. Teknologiska verk med stöd av IT och CAD-modeller.

Var finns kunskapen om den mångtusenårig konsten att formgiva byggnader????

Köpenhamns arkitektutbildning är underställd konstakademin.

Kommer Göteborg stad bli den mest dysfunktionella stadskärnan i Sverige när västlänken röjer väg. Vi ser redan hur ur frilagda markytor de svarta och kantiga kolosserna resa sig upp. Här syns Västra Götalands Regionens hus.

Den nya framtiden breder ut sig i modernism. Inte bara i avreglering av viktiga värdegrunden människans existens utan även i formgivning av vår städer i kaotiska och spektakulär lådkomplex eller betongkolosser.

I Frankfurt städar upp i den gamla stad från modernismen spektakulära och  återgår till klassisk byggnation som väckt folkets stora uppskattning.

Syfte med arkitektur är att förbättra människans liv och samvaro att skapa rum mötesplatser, bostäder och byggnader som skänker skönhet och variationer stärker oss. I kyrkan kan uppleva den sakrala värdigheten.

Vi vistas i naturens skönhet i all dess skiftande mångfald i form, färg, liv, skog, ängar och vattendrag som en läkedom för själen. Evigt moderna i sina oändliga former .

Arkitektur påverkar oss till glädje eller vantrivsel.  Vi har övergett formens och mångfaldens och färgernas betydelse i jakten på den korta vinsten.

Vissa städer bygger in växtligheten i byggnaden. Det skapar nya miljöer och renar luft. Växtlikhet skänker renar luft och mindre energiförbrukning i byggnader.Ja även hur naturen kan lösa ventilationens principer.

Även odlingar på taken. Biodling praktiseras med framgång i Paris. Den ökade floran av blommor ger upphovet.

Borta är I Sverige dynamiken mellan runda, välvda och raka former i och mellan rummen. Spelet mellan ljus och mörker. Den organiska formrikedomen förkastas.

Vissa städer bygger in växtligheten i byggnaden. Även odlingar på taken.

Ett omfattande fullbygge sker via en rationell teknokrati och produktionsteknik där mål sätts i pengar. Många hus finns i en metervara

Med västlänkens bygger ersätts nytt Göteborgs centrum en de svarta och spräckliga höga lådornas tyranni. Framtidens centrum blir uttorkat.

Forna företag lämnar centrum och flyttar ut. Genuina platser som Feskekôrka hotas som fiskhall. Ute i världen är Feskekôrka mer känd än Göteborg.

Lundbybadets utebassäng  i Göteborg, den enda vi har med rekordmånga besökare, kan tas bort för att ge plats nytt fulbygge.

Utan samspelet mellan kultur och idrott har destruktiva miljöer skapats i ytterområdena. De immateriella kostnaderna av en utveckling dålig livsmiljö. Förtätning ger inget utrymme för barnens lek. Föräldrar tvingas till transporter för barnens aktiviteter.

I nymodernismen anda går vi från tidiga funktionalismen så tycks inte ha några ambitioner alls vara funktionell. Bara det är stort, konstigt, mörkt, kaotiskt och spektakulärt bygga som kan innehålla vad som helst bara det blir extremt

Göteborgs stad har målat in sig i ett hörn med sin låga Hisingsbro. Det blir sjöfartens och älvbrukarnas behov som kommer att gå först, vilket göteborgarna kommer att få betala med köbildningar och tidsförluster.

Men i Göteborgs stads kollektivtrafikvision K2020 fastslås att kollektivtrafikbehovet över älven kommer att öka kraftigt i en nära framtid. Med en sex meter lägre bro skapas en konflikt mellan ökad handelssjöfart och behovet av ökad kollektivtrafik.

Om vi ser på dagens 18 meter höga bro är det två till tre fartyg per dag som kräver broöppning. Det skapar inga större problem. Låt oss i stället tänka oss att den nya 12-metersbron är på plats med dagens frekvens av sjötrafik. Det skulle innebära omkring fem broöppningar, om vardera tio minuter, per dag.

Staden Frankfurt am Main i Tyskland har nyligen valt att riva fula centrala modernistiska lådor för att kunna återuppbygga de vackra gamla kvarteren.

Dessa består av såväl rekonstruktioner av äldre bebyggelse som av nya byggnader i liknande stil.

Den nygamla stadsdelen har blivit en succé och över en kvarts miljon (!) människor besökte invigningen år 2018. Men hur gör vi??

Snart finns det inte en gammal byggnad kvar i Sverige som inte ska rivas eller byggas ihop med en ful låda. I Lycksele finns det inte många vackra hus kvar och arkitekterna där gör allt för att gömma de kvarstående bakom lådor.

Kiviks hotell från 1908 är förstört för alltid, men tilldelades samtidigt Simrishamns arkitekturpris för parasiten, se:
http://www.kamikaze.nu/projekt/kiviks-hotell/

PS När vi reser i Europa kan vi ser hur man har bevarat historiska miljöer och renovera byggnader för att bibehålla stadens karaktär och identitet. Torg är en viktig kärna som förenat tider och människor. Tillgången på naturområden ger det stora rummet för livet.

Det här inlägget postades i Arkitektur. Bokmärk permalänken.