SJUK AV STRESS. TIDSTJUVARNA I SAMHÄLLET OCH LIVET

Tid är pengar, men vem äger den? Samhället har gradvis påskyndat livets takt och intensiteten i det arbete som krävs av varje individ. Vi bokar resor, checkar in och betalar räkningarna via internet och vår självbetjäning sparar företag miljontals arbetstimmar.


En tidsfilosofi behövs.

Finns tid för arbete, familj, vänner, handla, hushåll, fritid, motion, voluntärsarbeten och inte minst att vila. Tiden krymper och räcker inte till för hälsa, och demokrati. Det andliga livet förträngs i enbart materiell existens.

Stressrelaterad ohälsa finns något som oroar såväl vårdpersonal som forskare. De unga blir allt fler. Och de flesta är kvinnor. Bland kvinnor mellan 25 och 29 år har antalet sjukskrivna på grund av stressdiagnoser ökat med 370 procent sedan 2011.

Samhället skulle inte behöver fler vårdplatser för patienter som är sjuka av stress utan istället behöver rikta insatser där de gör nytta. Innan folk blir sjuka.

Vi måste se på vår organisationskultur och hur människor ska vara hållbara över ett helt arbetsliv. Ja inte bara arbetslivet utan hela livet.

Hur vi använder tid är blir en samhällsfråga. Det ekonomiska livet söker ett totalt övertagande. Samhället är en mänsklig enhet och gör sönder människors liv och det torpederas teknokratisk. Det kontantlösa samhället innehåller en farliga väg för demokratin.

Vår tid i livet har blivit en valuta i det ekonomiska livet. Ett svenskt möbelföretag säger “vår möbler är billiga då ni montera ihop dem själva”.

Låt konsumenten arbeta grattis så gör företagen vinsten med lägre kostnader.

Det ekonomiska livet slukar mer av vårt liv. Informationssamhället har öppnat dörrar som tar tiden.

Den elektroniska tiden ökar. Mobilen, datorer, digitalisering och robotteknik tar över mänskliga relationer. Automatiken ökar generellt i den mänskliga samvaron.

En stor förändring sker under 80-talet. En ny ekonomisk ordning formas. Mål och medel byter plats. Mål mäts i högre vinster och lägre kostnader. Människor och nationer blir leverantörer.

Nya termer gäller som “jobb” istället för “arbete”. Hur många vet skillnaden??

Jobb innehåller det kvantitets styrda mål. Att producera produkter och tjänster på en viss tid. Personal drabbas i långa loppet i ohälsa fysiskt och psykiskt.

Det andefattiga tillvaron blir mer nedbrytande och meningslös. Människor som robotar som inte får ifrågasätta. Företag som stressar och pressar det individuella arbete i produktivitet sänker effektiviteten. Förluster stiger fram.

Vetenskapligt arbete, utveckling, hantverk eller konstnärskap innehåller personens förmåga. Arbetet är att skapa nytta för medmänniskor, för en omgivning och samhället med personligt kunnande, ansvar och med fri vilja och samverkan med runt kvalitativa nytta.

I detta finns potentialen i det som blir det effektiva och hälsofrämjande arbetet. Kortare arbetstiden kan öka effektiviteten

Även företag behöver verkar med produkter och tjänster som uppfyller en nytta för omvärlden.

Pengar som betalningsmedel har gällt. Tid förvandlas till en valuta där människor utför ett osynligt och obetalt arbete för marknaden. Verktyget att att digitalisera tillvaron och verksamheter

Vi är i en tid när även det fria marknadskrafter även slukar jordens resurser.

Politikens kortsiktiga mål och egna strävanden orsakar felaktiga riktningar och bristande bedömningar av konsekvenser.

För att vinna striden mot tidstjuvarna krävs politisk handling för landets tidskapande. Alla påverkas av olika tidtabeller och ojämlikheten kan mätas i hur mycket fritid vi förfogar över.

Om vi lyckas omfördela tiden skulle vi bli mer jämlika. Familjelivet skulle kunna ändras om tid omfördelas t.ex för gemensamma måltider och aktiviteter. Arbetslivet skulle kunna förändras så att föräldrar hinner vara med sina barn.

Varför? Därför vi talar om samhället som en kropp av människor.

På Ikan Engineering i Japan fanns man tidigare personer som smygjobbade på nätterna för att hinna göra allt. Företaget strukturerade om hur tid fick användas.

  • åtkomst av servar och internet begränsades
  • el till kontakter stängas av 18.15
  • lampor i byggnaden släcks 18.25
  • kontoret kan inte användas på helger och det går då inte att arbeta över

Efter en tid tyckte personal att de arbetade effektivare med kortare arbetstid och att arbetet var mindre fysiskt på frestande. De mådde mentalt bättre.

I Sverige finns ett bilföretag som delar in dygnet i två 6-timmars perioder. Föräldrar kan välja morgon- eller kvällspass för att barnen har en förälder hemma.

Källa: https://urplay.se/program/208223-tidstjuvar-och-gratisarbete?source=kunskapskanalen.se

Det här inlägget postades i avhumanisering, Barmhärtihet, Civil säkerhet, civilitet, Demokrati, Effektivitet, Fackligt, Familj, Framtid, Gruppmedvetande, Kortisktighet, Krispolitik, Ledarskap, Livet, Lönefrågor, Makt, Människan, Marknadspolitik, Materialism, Ny tid, Nyliberalism, Okategoriserade, Pengar, Postmodernism, Rationalism, Robotisering, Säkerhetspolitik, Samhälle, Självständighet, slavdom, Sysselsättning, Teknokrati, Tid. Bokmärk permalänken.