VARFÖR FINNS UNIVERSUM OCH VI SJÄLVA?

Ja varför finns hela detta väldiga universum? Det finns från 200 miljarder till 2 biljoner galaxer i det observerbara universumet.

Den är ändlig och den började utvecklas för 13,7 miljarder år sedan enligt modern forskningsteknik. Bakgrundsstrålningen från Big Bang verifierar händelseförloppet.

Vår Vintergatan är en stavspiralgalax som har en diameter på cirka 100 000 ljusår och är ungefär 12 000 ljusår tjock. Man räknar med att det finns 200-400 miljarder stjärnor i Vintergatan.

Jorden skapas ur solnebulosan för ca 4,6 miljarder år. I början var den glödande men kom att bär allt liv för en mänsklighet-

Aristoteles (384-322 f.Kr) var den förste som började studera grundvillkoren för vår existens. Aristoteles enorma bildning la grunden för flera nya vetenskaper som logiken, biologin, zoologi, etiken med flera.

Han kom att lägga grunden till vi kallar för metafysik. Aristoteles såg det som sitt mål att förklara den fysiska världens grundprinciper genom att undersöka föremål och företeelser

Aristoteles menar att verklig kunskap om vår verklighet har vi först när vi känner dess orsaker om tingen.

Han utvecklade sin lära om att allt i världen kunde förklaras av fyra orsaker om varje varelse existens beror på. Dessa är

  1. de materiella vad sakerna består av)
  2. de formella genom deras form
  3. den funktionella meningen
  4. de yttersta orsakerna (ändamålet) för dess existens

När han senare ska förklara de rena formerna och universum närmar han sig Platons idévärld och blir metafysisk.

Aristoteles menar också att vägen till personlig lycka är att leva i dygd och stärka sitt förnuft och följa den gyllene medelvägen.

Aristoteles intresse riktades även mot människan själv och hennes sätt att leva. Det innebär att man väljer mod istället för övermod/hybris eller feghet.

Detta fick en stor betydelse som berikade den kristna tron. Någon kristen monoteism är det inte en fråga om, trots att kristendomen tog starkt intryck av Aristoteles filosofi.

Allt handlar om form och materia  för Aristoteles. Platon där­emot såg den fysiska världen som en skuggbild av den andliga världen som var målet för hans filosofiska idéer.

Vi rör oss då med två verkligheter.  Den synligt fysiska och formbara världen som vårt universum och den osynliga andliga världen.

När vi studerar Skapelseberättelsen i 1 Mosebok är det 3 första epokerna (skapelsedagarna) utvecklingen av de formlösa krafterna.

De nästkommande 3 epokerna gäller universums och jordens formgivning.

Metafysiken och modern atomfysik skildrar specifika egenskaper och lagar som är absolut nödvändiga som format universums syfte. En frivillig kraft som valt att skapa världen och oss.

Källor:

https://sv.wikipedia.org/wiki/Vintergatan
http://hammerth.se/2013/04/25/hur-kan-aristoteles-forena-vetenskap-med-metafysik/

Kristendom och grekisk filosofi, del 1/3

Det här inlägget postades i Aristoteles, ekologi, Filosofi, Forskning, Framtid, Fysik, Jorden, kosmologi, Kristendom, Människan, Medvetande, Moses, Okategoriserade, Skapelsen, Världsbilden, Verklighetsbild, Vetenskap. Bokmärk permalänken.