Vad är ekonomi? Marknadens ekonomi eller den solidariska?

Människan och kapitalet är i historien två rivaliserande produktionsfaktorer som har påverkat hela samhällsutvecklingen. Vilket kommer först?Är demokratin en garanti för rättvisa? Ekonomi förknippas så mycket med pengar, banker och kassaflöden. Är detta ekonomi? Kriserna avslöjar brott mot naturlagar, …

som vi uppenbarligen har förvrängt eller som vi har gjort ett uppror emot. Här gömmer sig det som leder till det kommandostyrda samhället.

Europas kris består i dess strävan att skapa en monetär internationalism som förtär samhällen. Folken ska tjäna multinationella företag och storbankerna.

Demokratin utgör ingen garanti. Den kan upplösa sig själv. Den springande punkten är ekonomins utgångspunkter. Politiska partier kan skriva i sina partiprogram att de försvarar demokrati och rättvisa. Samhället är en spegel av människan själv till utveckling eller till upplösning. Därför tar jag upp denna aspekt. Kampen mellan arbete och kapital genomsyrar världens historia. En kamp om frihet eller träldom.

Bara sedan år 2000 har den globala skulden dubblerats från 78.000 miljarder till 158.000 miljarder dollar. Vad hänt om dess biljoner gått till en reell utveckling? Vad hade hänt för mänskligheten?

Vi ser idag ett Grekland som är på väg att slitas i stycken. Korruptionen växer. Mutor i sjukvården. Inför skattemyndigheter uppger anställda att de arbetar 5-10 arbetsdagar/mån. Resten består av svarta jobb då företagen vill slipa skatt.. En pensionär i Grekland får mellan 325 och 700 euro i månaden. Vi måste ner till 150 euro för att systemet ska bli hållbart.”
Övergripande finns finansvärldens ekonomiska krigföring

De urspungliga ekonomiska begreppen innehåller en vägledning. Engelskans “resocurce” betyder åter till källan. Allt ingår i ett kretslopp. Arbetet är nyckeln till den mellanmänskliga frågan.

Ekonomi kommer ur grekiskan oikonomia under de första århundranden genom grekiska teologer. Det betyder ungefär ”huset med dess livslagar”, som är en kristen termologi omfattar hela skapelsen. Oiko betyder hus. Nomia är livslagar.

”Society” kommer av latins ”societas”, som betyder ungefär ”till varandra vänligt sinnade relationer”. Vi är så både orsak och mål. Därför finns vi inte här för oss själva som enskilda individrt i en fysisk mening för sin egen sak och sitt eget bästas skull, som liberalismen förkunnar, utan vi är också här som en medlem och medborgare att ingå samhällsbygget för och med varandra.

Målet är mer än det rent materiella. Alla ekonomiska handlingar har etiska konsekvenser. Detta gäller en tillväxt i värderingar. Men vi ser att några skor sig på en frihet som sker på andras bekostnad.

Växelspelet mellan det yttre och inre

Samhällsbygget innehåller en investering i ett REALEKONOMISKT skapande. Arbetsskapande och produktiva projekt i ett samspel mellan människor för enoch försörjningen och  utveckling av föda, basförnödenheter, näringslivet, infrastrukturen, skola, vård, energi, byggnader, kultur eller vetenskap. Allt innehåller en förädlingDetta utgör en tillväxt.

Centrala begrepp och idéer är ganska givna som social jämlikhet, fördelningspolitik, samhällen i ekologisk balans.

För detta krävs investeringar. Det krävs kunnande, bedrifter, råvaror och kapitalmedel. Det ger arbetskapande verksamheter. Det gäller allt från hantverkaren, till odling och brobygget. Bankernas roll gäller då den realekonomiska utvecklingen för produktion och handel frånskilt från en icke-förädlande spekulationsekonomi.

Alla utveckling i natur och samhälle innehåller två sammanlänkande relationer. Det ena är sådden. Det andra är vården.

  • den skapande och växande processen – sådden i jorden
  • den stödjande och vårdande processen – miljön runt om
Naturens ekonomi skildrar en trädgård. Frukterna utgör det framväxta kapitalet

Utveckling förgrenar sig som ett träd. Nerifrån och upp. Inifrån och ut. Alla ekonomisk utveckling kommer genom arbete och förädling.

Arbetsskapande projekt är därför en motor. Den viktigaste resursen är därför människorna som kommer i första hand.

Detta visar en närande ekonomi. Motsatsen är en tärande ekonomi. Ekonomins trädgård är därför något som finns och behöver finnas överallt.

En investering är här en kapitalinsats som förväntas leda till framtida avkastning. Kostnader uppkommer vid förbrukning av resurser. Utgifter uppkommer vid anskaffningstillfället

Som stöd för samhällsbygget finns de offentliga verksamheterna som skola, vård, samhällstjänster, kommunikation och hela infrastrukturen. Denna välfärd är ett fundament. Utan detta rasar utveckling och framtid.

Här finns de ideella, kulturella, idrottsliga och politiska föreningarna och organi-sationerna. De utgör de fria organisationerna. Här finns de fackliga organisationerna för arbetslivets rätt och välfärd. Här finns även vetenskap och kulturella verksamheterna.

Det civila samhället grundlägger frihet och rätt för alla. En interaktion mellan det växande och det försvarande av rätten. Utan detta uppstår de kommandostyrda verksamheterna. Det är folkets rätta att ställa krav och och att opponera.

Rättsstaten skapar lagarna för skydd för liv, egendom, demokrati och rätt. Även naturens mångfald av samhällen är funtade på detta sätt. De ingår i det totala samhället som är jorden. Politikens mening är att visa vägen till det goda samhället och för folkets väl och fred. Välfärd är därför ett mål. Folkets ledare utgör folkets välgörare.

Tre grundläggande principer gäller för samhällets dynamik och utveckling

  • personalitet – den skapande och fria människan
  • solidaritet – för det gemensamma bästa och samvaro
  • subsidiaritet – stödet till alla underliggande nivåer för de enskilda medborgarnas, familjernas, de enskilda gruppernas och fria organisationernas självständighet och självförvaltning.

Detta gäller också företag men i enlighet med solidaritetsprincipen. Varje nation utgör här en självständig ekonomisk enhet i det globala samfundet. Allt beskriver familjer. Även andra principer gäller som:

  • Principen om privat äganderätt. Alla människor skall kunna få bli delaktiga i samhällets välfärd. Den statliga socialpolitiken skall syfta till att sprida egendomen. Socialprodukten, dvs resultatet av arbetet, skall rättvist fördelas bland de olika skikten i befolkningen. Självfallet kan staten och andra offentliga organ utvidga gränserna för sitt ägande, om “den allmänna välfärden uppenbarligen kräver det”
  • Principen om delägarskap. Löntagare, både arbetare och tjänstemän, skall kunna ha del i företagen. Delägarskap leder till större ansvar för det företag där man själv arbetar.
  • Utvecklingen av ett solidariskt världssamfund är en konsekvens

Personalitetens fria grund. Varje människa utgör en unik person med en fri vilja, med samma värde, ansvar och rättigheter som alla andra. “Persona” betyder ansikte. Det utmärkande för människa är att hon är en skapande varelse och medvetet kan ingripa i en gemensam tillvaro.

De sociala lagarna och principerna medför att :

Arbetet utgår från människan och skall tjäna henne.

Arbetets värde och värdighet oss etiska innehåll är baserat på människan som person. Att människan är person innebär att hon är utrustad medvetande och frihet.

Målet för arbetet, vilket arbete som helst, vore det så den enklaste tjänst, det enformigaste och obetydligaste arbete på den gängse värdeskalan, förblir till sist alltid människan själv. Hon är målet och orsaken.

Att arbeta är att skapa som på engelska är ”work”. Därav hant- och konstverk. Glasblåsaren som formar glaset är subjektet. Glasen blir resultaten.

Alla skapade ting utgör ett nytt kapital. Människan kommer först i denna process till nytta för andra människor. Resultat är realekonomiskt och nytt kapital.

Ett skapande arbete som “work” innebär att planering, beslut, utförande och uppföljning ingår i en helhet en arbetsprocess. Även detta involverar andra runt ett gemensamt mål.

Det sker inifrån och ut till omvärlden. Författaren skriver en bok. Ur vårt inre och “själv” födds det som blir konkret till omgivningen. Det meningsfulla och arbetsglädje finns i detta. Här finns tekniken som hjälp.

Men i det som kallas jobb, ”labour”, uppstår en helt annan kvalitativ betydelse nämligen att vara en verkställare. Detta sker utanför själva beslutet och planeringen under ett system eller under en hierarkisk pyramid. Här finns de industriella system som det löpande bandet. Tekniken blir här ett styrmedel istället för ett hjälpmedel.

Vad är då marknadsekonomi?

Marknadsekonomin är ett derivat av äkta ekonomi som exkluderar de sociala och ekologiska lagarna! Detta sker under den industriella revolutionen på 1700-talet.

I rationalismen efterliknas ny ekonomi krafterna i den fysiska världen, som då kan beskrivas i en matematisk modell i ett sken av en objektivitet om ett kraftspel mellan tillgång och efterfrågan i strävan till jämvikten.

Illusionen om jämvikten

Kriser och naturkatastrofer visar att detta inte är sant.Det andra krafter som driver. Det beskriver en väg att vinstmaximera i en vinst och kostnadsjakt utan hänsyn till varken samhälle eller natur. Det profitkraften som styr.

Det övergripande målet förutsätter en handling som gäller lagen och helheten för det allmännas bästa. Vinst med etik är nödvändigt. Det som vi kallar liberalism infriar inte detta.

Det man kallar ekonomi är inte ekonomi. Business is business. I denna värld kan krig bli en lönsam affär. Detta gäller i historien. Spekulation är lönsamt. En anti-ekonomi i ett realekonomiskt förtärande. En skuldsättning. Produktion av papperspengar utan verklighet med ränta. En “skuldekonomi” efter mänskligt stiftade lagar.

Naturens egna hushåll bygger på solidaritet mellan vandra. En universell lag. Naturen bildar en enhet. I bikuppan finns de arbetsbin som samlar honung. Andra bin producerar  värme, levande värmeelement som håller upp värmen runt 36 grader för att äggen ska kunna kläckas. I detta samhälle råder en kollektiv intelligens som är solidaritet. Ett sampel. Naturens samhället har allt som en livsprincip.

Kan vi säga att det nyliberala samhället bär på en kollektiv intelligens?

När naturlag rubbas, då rubbas allt. Detta gäller även vårt samhälle. Allt är sammanlänkat. En dominoeffekt råder. En nation i kris rubbar andra länder. Samhället är en spegel av den etiska samvaron. I detta sammanhang blir politik en sanningsfråga.

Aristoteles (384-322 f. Kr.) Politiken (Politiká) är ett verk om politisk filosofi. Politik betyder ordagrant “de saker som rör polis”

Polis betyder stad på grekiska.
Det kan också betyda medborgarskap och samhällskroppen av medborgare
Förvärv av egendom som inte utgör en del av hushållens förvaltning ( oikonomike ) kritiseras på detta allvarligaste. Denna form av förtjänst och förvärv uförs av de som blir de giriga. De glömmer att pengar bara symboliserar en rikedom utan att vara och bestå i rikedom!

Aristoteles.

Statens minsta beståndsdel är enligt Aristoteles ett hushåll. Kärnfamiljen är det minsta. Flera hushåll bildar i sin tur en by. Stad och land bildar ett hushåll. En nation är ett hushåll.

Aristoteles på begreppen ekonomi och ansamling av pengar, som han kallar krematistik, som kommer grekiskan krematistikos som i de engelska översättningarna betyder wealth-getting eller bringandet av välstånd. Begreppet ”krämare” kommer härifrån, de som skor sig. Kassaflöden utan förädling ingår i detta. Detta kan jämföras med Platons tankar om staten

Platon (427-347 f.Kr.) skrev “Staten” (Politeia). En stat uppstår när människor upptäcker att de behöver varandra. Han redogör för olika statsförfattningar.

  • Den demokratiska statsförfattningen. Denna statsförfattning baseras på att friheten och jämlikheten råder i staten. Det råder folkvälde i en demokrati. De fattiga fördelar ämbeten och politiska rättigheter lika med de rika som är kvar i staten. Människorna är fria och i staten finns yttrande- och handlingsfrihet.
  • Den oligarkiska statsförfattningen. Denna statsförfattning baseras på förmögenhetsprincipen. De rika har makten och de fattiga står utan makt. Rikedom samlas hos enskilda personer.
  • Den tyranniska statsförfattningen. En envåldshärskare uppstår ur folkledaren i en demokrati. Den obegränsade friheten i en demokrati förstörs detta statsskick och dess fullständiga motsats växer till, tyranniet. Tyrannen är först mild men övergår mer och mer till hänsynslöshet mot sina fiender. I den tyrraniska staten råder fattigdom och fruktan.

Monetarister (nyliberaler) talar om att all arbetslösheten är frivillig, då det egentligen finns jobb åt alla men på grund av avstånd, lön och annat så väljer man att söka vidare. Detta kallar de sökarbetslöshet. Man vänder på hela ekonomins basrelationer. Allt blir till en gränslös marknad. Även människan blir en vara. De vill skapa den monetära unionen

Vi ser ett samhälle som växlar till flöden. Alliansens ekonomiska poltik bygger på kassaflöden. Ingen realekonomisk utveckling. Inga investeringar i infrastruktur, näringsliv, skola, vård, bostäder mm. Nej man säljer det offentliga till de stora riskbolagen. Vård och skola blir mjölkkossor. Det ger kassaflöden. Man avrustar. Man utförsäkrar. Det gör gott för statskassan.

Med högerns ekonomi vänds riktning från närande till tärande. Ekonomin suger ut, förtär och ödelägger. Människor förbrukas och slits ut.

Den monetära ekonomin leder till kassaflöden, “mer i plånboken”, i en vinst- och kostnadsjakt som stryper samhället och driver fram misärskapande strukturer.

DETTA ÄR INTE EKONOMINS MENING UTAN DEN BESKRIVER VAD SOM GÄLLER FÖR KREMATISTIK – EN RIKEDOM SOM FÖRSTÖR RIKEDOM.

“Lean production” – mager produktion och magra organisationer – är uppbyggt på detta. Allt ska gå till marknaden. Därför hatar nyliberaler social välfärd. I själva verket är välfärden en motor för utvecklingen. En utveckling som inte bara är materiell utan utveckling av människor.Se även hur globaliseringen slog på Sverige.

EU vill skapa en monetär union där samhällets högsta princip är det fria flödet över gränserna av varor, tjänster, arbetskraft och kapital för marknadens tjänst. Detta ersätter en mänsklig ordning en ny marknadsordning, där allt blir en marknad i en internationalism. Arbetslöshet blir ett “varulager” av potentiell arbetskraft. Mänskliga friheter och rättighetet förkvävs i en sådan ordning.

Samhället blir det människan är. Utvecklas människan då utvecklas samhället. Rättvisa, fred och enhet är grundvalar. Kränks och förslavas människan, då blir samhället ett slavsamhälle.

Vi lämnar den ekonomi som byggde på folket i fokus och fokusera antisamhället med vinsten i fokus. Ett samhälle som kränker människor kan inte fungera utan det totalitära kommer åter.


Marknadens auktoritet förtär samhällets grundval.
Jättarna vill ha stabila kassaflöden. De vi ska marknadsvänliga samhället utan en samhällsekonomi. Det förhållande gäller både extrem höger och vänster som en super- eller en statskapitalism. Fokus gäller ekonomiska resultat. Superkapitalism konvergerar mot monopol och statskapitalism. Kina innehåller båda.

Efter 911 efterlys en internationell polis som skall finns för världsordningen. Vi har fått genom finanskriser misärskapande strukturer. Oro föds. En ond cirkel föds. Hur kan misär skapa demokrati och fred?

Personalitesprincipen upplöses och människor uppgår i ett anonymt kollektiv. Det totalitära har kommit genom detta.

Jozef Tischner, professor i teologi, har under Solidaritetsrörelsens tid i Polen, fungerat som fackföreningens mentor. Han är kanske mest känd för sina reflektioner kring arbetsetik och socialism, som sammanfattades i Solidaritetens etik och som kom ut 1981. Påven Johannes Paulus II gav sitt stöd till Solidaritetsrörelsen, en fri vänster, blev dess store ledare:

  • “Demokrati är den folkliga sanningens makt. Demokrati är att föredra därför att folket är bärare av sanningen, av en sann bild av verkligheten, eller åtminstone en som är mer korrekt än deras som befinner sig långt från vardagens möda, citat Josef Tischner
  • När människan arbetar och begagnar sig av produktionsmedlen i deras helhet önskar hon samtidigt att frukterna av hennes arbete skall komma i henne och andra tillgodo och att hon i själva produktionsprocessen skall kunna framstå som medansvarig och medskapande på den plats hon fyller.”, citat Johannes Paulus om en kyrkans sociala lära

Denna artikel är dels baserad på personliga erfarenhet i arbetslivet dels “Arbete för Kapital”, som skrevs 1984 av Erwin Bischofberger och Maria Zaremba om Solidaritetsrörelsen i Polen, som var ett studiematerial till svenskt fackföreningsliv. Då visste man inte att Berlinmuren skulle falla. Det kom plötsligt och överraskande för en hel värld den 9 nov 1989.

Vi behöver en ny Solidaritetsrörelse över Europa och världen.

Ett sätt är

Sociala företag som alternativ till den kapitalistiskt profiterande vården och skolan

 


Det här inlägget postades i Arbete, Arbetslöshet, Bank och finans, Effektivitet, Ekonomi, EMU, EU, Fattigdom, Fördelningspolitik, Frihet, Ideologiska definitioner, Internationella relationer, Jämnlikhet och feminism, Kapitalism, Marknadspolitik, Offentlig sektor, Privatisering, Sociala strukturer, Utveckling, Vård. Bokmärk permalänken.