Sociala företag. Välstånd som modell till samhällsutveckling

Socialt affärsdrivna verksamheter är en alternativ utvecklingsväg inom affärsvärlden. Vi ser hur vården, skolan och det offentliga hamnar i internationella riskapitalbolagens klor där vinsten kommer först och människor hamnar utanför med skatt ut ur landet. Styrelser kan ledas under helt demokratiska former.

Sociala företagen och NGO (icke-staliga organisationer) kan bilda alternativ till de rent kapitalistiskt vinstdrivna företagen och kommunalt drivna verksamheter.

De sociala företagen verkar för samhällsnyttans mål med vinsten som ett medel medan NGO är icke-vinstdrivande organisationer för sociala mål utan att tillhöra ett politiskt parti.

Två olika motivationskällor

Begreppet entreprenör kan få en bredare definition som radikalt förändra kapitalismens karaktär och kan lösa många av de olösta sociala och ekonomiska problemen inom den fria marknaden.

Låt oss anta att en entreprenör, istället för att ha en enda motivationskälla – som att tjäna så mycket pengar som möjligt – nu istället har två motivationskällor, som ömsesidigt motsäger varandra men ändå är lika viktiga som då behöver förenas:

  1. att maximera sin egen vinst
  2.  att göra gott för människor och för omvärlden.

Varje motivationskälla leder till en särskild form av affärsverksamhet. Låt oss kalla den första formen för vinstgivande affärsverksamhet och den andra formen för social affärsverksamhet. Detta rör mål och medel.  Det offentliga målet gäller samhällsnyttan med kapital som medel.

Det sociala affärsföretaget

Sociala företag vilar på en självständig verksamhet, självförvaltning och självförsörjning för det gemensamma bästa.

Nobels fredspristagaren dr. Muhammad Yunus talade om denna väg i samband med utdelningen av Nobels Fredspris i Oslo i december 2006.

Sociala affärer ser han  som en ny form av affärsverksamhet där ekonomin och den social utvecklingen hör ihop. Det gäller även miljön som är ekonomins begynnelse. Skulle det inte växa, då skulle inget finnas.

De som investerar i sociala affärer skall kunna få tillbaka det de har investerat men de kommer inte att få någon utdelning av affärsverksamhetens vinst.

Vinsten plöjs ned i en realekonomisk utveckling för vägen till en självförsörjning, självutveckling och självständig kvalitetsförbättring. När gäller vård och skola bildar patienterna och eleverna målet för verksamheten. Vinsten utgör medlet att nå målet.

Det övergripande målet gäller första hand det kvalitativa för människa, samhälle och natur. Därefter kommer de materiella målen.

Investering är här hjälp-till-självhjälp. Ett frö för tillväxt. Samma princip är genomgående.

Vinsten återinvesteras i företaget igen för att utöka dess möjlighet att nå ut och att förbättra kvaliteten på dess produkter eller tjänster som företaget tillhandahåller. Ett socialt affärsföretag kommer att vara ett företag som varken är förlust- eller vinstgivande för sina investerare.

Den raka motsatsen har skett i  ett Moderatstyrt fall:

För fem år sedan 2007 fick sex läkare som arbetar på husläkarmottagningen Serafen möjlighet att köpa sin arbetsplats av Stockholms läns landsting för 694500 kronor.

I priset ingick personalstyrkan, lokalen vid en av Stockholms mest exklusiva adresser, utrustning och en patientlista med över 11 000 namn.

Avknoppningen skedde 2008 och sedan dess har läkarna fått drygt 160 000 kronor per år i aktieutdelning – utöver sina löner. När de nyligen sålde Serafen vidare till Capio, som ägs av riskkapitalbolagen Nordic Capital och Apax, fick de ytterligare 20 miljoner kronor att dela på.

När denna typ av sociala företag blir godkända i lagen, så kommer många existerande företag att skapa sociala affärer, som ett komplement till sin grundläggande verksamheten.

“Grameen Danone” är ett socialt företagande , som lanserades 2006, har utformats för att ge barnen många av de viktiga näringsämnen som normalt saknas i sin kost på landsbygden i Bangladesh

Företaget drivs enligt principen  “Ingen förlust, ingen utdelning”. Inledningsvis fick Grameen Danone att skapa en liten utdelning på 1% per år till aktieägarna. I december 2009 beslutade styrelsen för Grameen Danone att avstå från någon monetär avkastning.

 Till skillnad från den ideella sektorn där man behöver samla in gåvor och donationer för att hålla igång verksamheten, så kommer de sociala företagen att vara självgående och skapa ett överskott för att utöka verksamheten, eftersom det inte är ett förlustgivande företag. Sociala företag kommer att gå in i en ny och egen form av kapitalmarknad för att få fram kapital.

Yunus är svidande i sin kritik om den global banksektorn som  hålls flytande genom att skattebetalarnas pengar:

“De har inget emot att skriva av en biljon dollar i subprime-krisen, men att de drar sig fortfarande för att låna $ 100 till en fattig kvinna, trots att att sådana lån har en nära 100% återbetalning som är ett rekord. “

 

 

Genom att utforma “Sociala aktier” bildas alternativet till traditionella aktiebolag, som formen för fattigdomsbekämpningen. “Aktieägarna” är lokalbefolkningen. När vinsten kommer fördelas vinsten på ägarna. De kan även bli sina egna arbetsgivare genom att arbeta i företaget. Aktieägarna blir en grupp som motsvarar Grameen-gruppen.

Styrelsen kan utformas enligt en traditionell form som ett Socialt AB. Den kan också utformas under demokratiska former tillsammans med kommun eller stat där även sociala aktieägare ingår, som stärker intresset och ansvaret. I U-hjälpsarbeten kan stiftelser organiseras med bilaterala relationer ingår. Medel kan styras till rätt adress.

Donatörer eller investerareköper sociala aktier för att överlåta dem till loklabefolkningen där företaget etableras. En investering t.ex i ett broprojekt kan förvandlas till ett socialt företag, där lokalbefolkning kan anställas och där ägarna blir de fattiga, arbetslösa och egendomslösa.

Verksamhetens drift kan  skötas av professionella entreprenörer och förvaltare. Med projektet läggs en återbetalningsplan tillbaka till investeraren utifrån en realekonomisk utveckling.

Statliga, kommunala eller privata investerare som startar ett projekt eller företag kan omforma detta till ett socialt affärsbolag. Alla ekonomiska och sociala initiativ kan lägga grunden.

Var och hur har detta skett?

Denna utvecklingssväg har skett i  stor utsträckning i fattiga länder inom en rad olika områden som:

  • mikrobanker som Grameenbanken
  • odlingsverksamheter
    • som integrerar odling, förädling, transport, försäljning, marknad, ekonomi och det lokala samhällsbygget.
  • hantverksverksamheter
  • telekommunikation. Här är Indien ett enormt exempel som la grunden till den snabba ekonomiska utvecklingen.
  • livsmedelsindustrier

.

Bergsbyn Río Limpio ligger idag i en strategiskt viktig och bördig dalgång, på gränsen till Haiti.

 I denna region var  uppskattningsvis 23 % fortfarande analfabeter. Den statliga skolan är dåligt utrustad och många barn faller ur redan vid 10-12 års ålder och återupptar sedan inte sin skolgång. De unga beger sig till städernas skattefria zoner för att hitta jobb. Jordbruket attraherar inte ungdomarna, och andra försörjningsmöjligheter är mycket begränsade. Misären var allmänn utan ledarskap och organisering.

 

Låga skördar och 200% ränta. De dominikanska bönderna, som har beskuggat kaffe på sina sluttningar, lämnar ofta odlingarna mer eller mindre vilda. Man skördar det som blir, och har oftast varken kapital eller kunskap att sköta odlingarna så att de ger ordentliga skördar. Det lilla man får ger dock ett viktigt tillskott till kassan. Kaffet är en typisk s.k. kontantgröda. Bristen på kontanter för att kunna köpa medicin, kläder eller kanske de livsmedel som den egna skörden inte räckt till, är ofta bondefamiljens stora problem. Lösningen blir då att gå till den lokala utlånaren, som ofta också är kaffeuppköpare, för att sälja sin blivande kaffeskörd “på rot”, eller “i blom” som man säger i Dominikanska Republiken. Priset blir då kanske hälften av vad det beräknas vara ett halvår senare vid skördetid. Det motsvarar 200% ränta/år, men den fattige bonden är ändå tacksam att han har denna utväg, för några andra kreditmöjligheter står inte till buds.

 Rio Limpio-projektet visar hur välstånd och hållbar utveckling hör ihop. Ekologiska kaffeplantager, nytt bankorgan för självständig odlingar  och handel utan mellanhänder skapade en helt ny utveckling.  

De fyra pelarna – rådgivning, kredit, handel och kontroll.

Här har en total reformering skett efter en mycket omfattande fattigdom på 80-talet och med förstörda odlingsmarker pga. svedjejordbruken. En misär utan någon som helst ledning att kunna bryta mönstret. Det började med amerikanen Mark Feedman en ekologisk/biodynamisk trädgårdsskola, CREAR (Centro Regional para Estudios de Alternativas Rurales), i byn Rio Limpio 1982. Vid den tiden fanns ingen ekologisk rörelse i landet och CREAR blev det allra första ekologiska odlingsinitiativet. Allt detta var totalt okänt. Den pedagogiska ppiften var stor då många inte kunde läsa.

Ekologiska pionjärer kom nu till deras hjälp bl.a. från Sverige. Utveckling har skett inifrån-och-ut. Som ringarna på vattnet. En social process börjar som tar flera år

Förutsättningarna kom genom att skapa rätt odlingsförhållanden med biodynamiska odlingsmetoder och växeljordbruk, som gödslar jorden naturligt. Husbygget har skett genom lokalproduktion. Allt präglas av självförsörjning. Ekonomin är i högsta grad lokal och nära.

 

 

Produktionen ökade. När vinsten ökade, då kom den sociala och ekonomisk utvecklingen genom skola, hantverket, bostads-bygget, hälsa, kulturutveckling …

Rio Limpio-projektet utvecklades och vägledes med hjälp av odlingsexpertis som bedömde den potentiell avkastningen från plantagen, vilket la grund till investeringar.

Detta skildrar hjälp-till-självhjälp eller subsidiaritetsprincipen i ekonomins och organisationens utveckling. Hela processen integrerades alltifrån odling, produktförädlingen,  transporter och försäljning utan mellanhänder.

Vinsten gick direkt till plantagen med fria och självständiga odlare som äger sina marker. Hur vinsten fördelades sker en gemensam ekonomisk förening.

En prunkande växtlighet har återkommit. Detta visar ett tänkande som får ett inflytande för hela omgivningen som ger näring och utveckling för folket. Detta visar en verklig tillväxt.

Potentialen är stor med ett nytt tänkande. Detta visar vad som orsak och verkan. Här skildras inte solidariteten som en politisk floskel eller en djup vänsterdriven åskådning utan en “naturlag” för att bygga samhällets enhet. Rio Limpio-projektetet skildrar en hela samhällsutveckling i ett lokalt format. Detta visar också vägen för den hållbar utvecklingen. Natur och människor hör ihop.

Skulle denna lokala infrastruktur slås ut, bli utkonkurrerad eller uppköpt av ett storföretag, då skulle arbetslösheten, utslagningen och fattigdomen uppstå igen. Ekonomin är därför likt en stor trädgård att finnas överallt.

Grameen-banken är ett scocialt företag som påverkar miljoner människors framtid från att vara totalt utfattiga till att kunna försörja sig på egen näring. En kvinna, ty det är många kvinnor som lyckas, då de är så fokuserade på familjens hälsa och framtid, började från det allra fattigaste till att blir en plantageägare för bananer med anställda personer. Fenomenet med kvinnor som drivkraft är världsvitt.

Små mikrolån ger basen. Man arbetar i grupper som hjälper och stöttar varandra i en utveckling och att betala lånen. Man är varandras borgenärer. Bilden visar en grupp kvinnor som tillverkar korgar. Vägen till att bli egen företagare leder till utbildning att kunna läsa, skriva och räkna. De behöver lära sig att förhandla vid uppköp av råvaran. Det är en hel väg att stärka självkänslan, skapa empowerment, tillit och att riva ner murar om jantelagen i mansvärlden. Ekonomin är i grunden en social process. Ur detta genom arbetet kommer kapitalet ur händerna med människan som orsak och mål. Att skapa är något som kommer ur vårt inre till omvärlden. Denna ekonomiska grundval är ett av det mest missuppfattade tingen i historien, som gett de stora konflikterna. En annan princip är att  utveckling och stöd är parat med varandra. Stödet är omgivningen. Utveckling är förverkligandet av målet till omgivningen. I samhället är det offentliga stödet till samhällets utveckling. Att reducera och exploatera detta förstör utvecklingen.


Ett samhälle i miniatyr. Lokalbefolkningen blir på detta sätt framledes både arbetsgivare och arbetstagare! Detta visar på ekonomins och samhällets egentliga enhetsprincip. Det hänger ihop organiskt.

Formen som NGO

En icke-statlig organisation ( NGO ) är ett lagenligt inrättad organisation som  fysiska eller juridiska personer som arbetar oberoende från någon regering . Termen härstammar från FN . Dessa organisationeringår inte i  regeringen och tillhör inte vanliga vinstdrivande företag.

NGO-formen tillämpas oftast för sådana organisationer som driver  verksamhet kring sociala mål och som innehåller politiska aspekter, men som inte är öppet tillhör politiska organisationer som politiska partier .

Det här inlägget postades i Ägande, Arbete, Bank och finans, Effektivitet, Fattigdom, Kapitalism, Offentlig sektor, Organisationsfrågor, Riskkapitalbolag, Skatt, Sociala företag, Vinst. Bokmärk permalänken.