Riksbankskuppen 1968. En propagandakupp i nyklassisk ekonomi

Kan man förutspå hur enskilda individer eller hela samhällen kommer att agera ekonomiskt? Följer ekonomin vetenskapliga och rationella grunder enligt en självoptimerande marknad? 

Vi ser en förtärande girighet i jakten på vinsten. Om ekonomi vore en vetenskap, borde den då inte istället vara en beteendevetenskap eller en källa till moral? Den bryter mot alla grundprinciper

Adam Smith la grunden till det liberala ekonomiska systemet under den industriella revolutonem i hans verk “An inquiry into the nature and causes of the weaith of nations” publicerades 1776. och framhöll nya ekonomiska lagar:

att ekonomin avlöper i enlighet med sina egna lagar om utbud och efterfrågan och att människan tjänar hela samhället om hon låter sig ledas av nyttotänkandet och söker sina egna fördelar. De strandsatta som inte är klarat denna verklighet får enskilda välvilliga personer ta hand om. Den gemensamma bästa gäller de fria marknadskrafterna.

Marknadsekonomin kapade alla band till och konsekvenserna för naturen, samhällets mening och människors utveckling

Dess ekonomiska modellerna har vilselett och förfört länder och folk. Dessa stämmer inte. Lagarna är artificiella. Finanskriserna är som skogsbränder. Sedan 60-talet vilseleds universitet i nationalekonomi som demolerar självstädig nationalekonomi. Denna nya ekonomi tillkom med Chicagoskolan för att röja undan utvecklingsekonomierna i Latinamerika efter VK II. Fordstiftelsen sponsrade. Amerikanska intressen stod på spel. Studenter från Sydamerkas fick sin utbildning i USA.

Milton Friedman spred denna brutala katastrofekonomi med Chilekuppen 1973 som en milstolpe. Han fick ekonomipriset 1976.. Han förespråkade mindre statlig inblandning i ekonomin. Han var emot alla former av statlig styrning, såväl av ekonomin som av den enskilda människan. Hans ledord var avreglering och marknadsekonomi. Metoden gick via kris – inbillade eller verklig.

För första gången berättas den över 40-åriga historien om hur ett fåtal personer på några veckor lyckades skapa ett nytt Nobelpris – i strid med Alfred Nobels testamente. Priset har stått i tjänst för att propagera för marknadens suveränitet på alla samhällets områden.

Det var dåvarande Riksbankschefen Per Åsbrink som ville ha priset inför Riksbankens 300-årsjubileum 1968. Nils Ståhle, verkställande direktör för Nobelstiftelsen, fick uppdraget att driva igenom det. Förutom Nobeluppdraget var han vice ordförande i Handelsbanken. Han befann sig nu i en trängd sits.

När förslagets väcktes  i april 1968 sa medlemmar i familjen Nobel nämligen nej. Likaså uttryckte sig norska företrädare för Nobelpriset i fredsarbete klart emot, liksom företrädare från Karolinska sjukhuset. Enligt uppgift var resten av de församlade varken negativt eller positivt inställda.  Var ekonomin en vetenskap att jämföras med fysiken och de övriga vetenskaperna? Det var en fråga.

När styrelsen skulle summera sin inställning kallades det för ett ”bra förslag”, med ett förbehåll: ”Men familjen måste vara med på noterna.” Detsamma säger Kungliga vetenskapsakademiens professorer.

Något medgivande har familjen inte gett. Familjens 87-åriga överhuvud Martha Nobel-Olenikoff sattes under djup press veckan innan priset skulle stadsfästas.

Det rådde stor tveksamhet inom Nobelinstanserna till att acceptera priset. Propagandaverksamheten för priset var intensiv, särskilt från riksbankschefen Per Åsbrinks sida. […] Ekonomipriset har också fortsättningsvis varit kontroversiellt. Lars Gyllensten, ordförande i Nobelstiftelsen 1987-1993

1968 instiftar Riksbanken sitt ekonomipris som döps till  “Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne”. 

Man_kapital”Då var alla keynesianer”, ska Kjell-Olof Feldt ha sagt om tidpunkten kring priset, då han själv var ordförande för Riksbanksfullmäktige – och statssekreterare på finansdepartementet. Gunnar Sträng höll emot men hans efterträdare 1985 blev  Kjell-Olof Feldt och då fanns Bent Dennis på plats som Riksbankschef, tidigare nyliberal chefsredaktör på DN

Per Åsbrinks son Erik Åsbrink kom 1985 att spela en stor roll med Feldt och Dennis i det som kom att kallas för Riksbankens novemberrevolution, då lånemarknadens avreglerades och öppnade väg för en enorm skuldsättning, fastighetsbubblan och finanskraschen 1992.

Riksbankens pris kom många stycken att bli ett pris för Neo-klassicism. All ekonomisk utbildning i världen har följt efter. Neo-klassicismen har urholkat ekonomins grunder och vilselett politiker och politiska partier. Ekonomins ursprung kom ur naturen och det mänskliga samspelet för samhällsbygget. Detta har förvandlats till en gigantisk vinstmaskin som plundrar och drivit fram en jakt på kostnader som sågar grenarna som samhället sitter på. För att rädda euron ska sedelpressar gå varma. Pengar ur intet. Skuldens källa. Marknadsekonomin handlar om det avbrutna kretsloppet. En modell som samlar pengar på hög.

År 2011 får Thomas J. Sargent från Chigagouniversitet dela priset med Christopher A. Sims vid Princeton University. De är specialiserade inom områdena makroekonomi och monetär ekonomi. Nobelpriset bländar och  utnyttjas för att sprida falska dogmer. Christopher A. Sims har i SVT föreslagit att euron kan räddas genom en skattefinansierad politik. En väg som undergräver en nationell självständighet.

I en annan intervju i SVT dagar innan prisutdelningen betonade Thomas J. Sargent att det är viktigt med låg ersättning vid arbetslöshet för att motivera den som är arbetslös att söka annat arbete med lägre lön, istället för att fortsätta vara arbetslös.

Finansminister Anders Borg, som fick kommentera intervjun tog tillfället i akt att framhålla regeringens politik. Enligt honom utgör Sargents forskning en varning för dem som vill höja arbetslöshetsersättningen, enligt SvD 10/12

Sanningen döljs med besvärlig matematik och komplicerade modeller, vilket skapar dimridåer så att vanliga människor ska ha svårt att förstå den nationella och globala ekonomin. En konstgjord isolering från vanliga människor är avsiktligt konstruerad för att driva fram nyliberalismens bulldozer i hela världen. Faktum är att neo-klassicism och nyliberalism är mycket närbesläktade med varandra.

Det som sker blir till ett kollektivt vansinne istället för en kollektiv intelligens. Detta kan jämföras med vad Islands president sa att istället välja demokrati och samhörighet före vägen att rädda bankers skuldbegär. Det har redan på kort gett utdelning och Island repade sig fortare än vad man tidigare hade trott.

PS. När Bank for International Settlements bildades 1930 med världens centralbanker, då fanns även Riksbanken med genom dåvande Riksbankenschefen Ivar Roth! I BIS ingår 165 centralbanker. http://www.bis.org/cbanks.htm 

  • Urban Bäckström har varit den senaste ordföranden för BIS när han satt i Riksbankens ledning under 9 år. Urban Bäckström tillträdde sedan som verkställande direktör i Svenskt Näringsliv 2005
  • Stefan Ingves som chef Riksbanken sitter nu i BIS.styrelsen
  • Beng Dennis 1991, som då var vd för BIS Riksbanken

Sedan 1991 är Riksbanken en självständig bank utanför nationen. Ett krav för att Sverige skulle beviljas medlemskap i EU. Den hade då sedan 1668 varit Sveriges centralbank, som är en grundval för en ekonomisk självständig nation. 1991 blev Carl Bildt statsminister. Idag 2012 vill EU ta kontrollen över självständigheten i Europa med en bankunion genom en enväldig EU-kommisionär.

Det här inlägget postades i Bank och finans, Bank- och finanskriser, Ekonomi, Kapitalism, Liberalism, Marknadspolitik, Motivation, Nobelpriset, Okategoriserade, Opinionsbildning, Privatisering, Riksbanken, Samhälle, Utbildning, Utveckling, Värderingar, Vinst. Bokmärk permalänken.