Demokratin och Grekland – EU-krisens första offer. Vi står inför försvaret av demokratin

Euroområdet går mot en fiskal union. Men det sker till priset av demokratin. Nya regleringar ska se till att ”rätt” politik förs. Snart spelar det ingen roll vilka politiker som sitter vid makten, skriver LO-ekonomen Monika Arvidsson i Svd 18/12.

I EU-kommissionens tjänst finns ca 25 000 teknokrater, varav största delen arbetar i Bryssel. Ett maskineri. De bygger systemet, som ingen fullständigt förstår. Ett system enligt det monitära systemet. En kapitalisk planhushållning. Två ytterligheter förenas i den nya unionen som eftertäder den förra som var SSR. Vi ser ett Janus-ansikte som är både ock.

Grekland var först med att införa demokratin och nu är de det första landet i Europa att gå in i “postdemokratin”, tiden efter demokratin. En märklig historia. “Postdemokraterna” väntar på fler i detta förbund.

Kapitalismens Janus-ansikte bär på de två ytterligheterna. Kommunismens statskapitalismen i öster och den privata superkapitalismen i väster. De har samma utgångspunkt i kapitalet som makt över folket. Samma mål för samhällsmakten. De konverterar mot varandra  De förenas nu i marknadens ekonomi och finanskapitalism i en utkorelse av en extrem elit.

Kina är idag både och. Kommunism med marknadsekonomi. En union sedan 1989 när folket bokstavligen kördes över på Himmelska Fridens Torg när de sökte demokratin. Vi ser oligarkin i Ryssland. Marknaden vill bli staten – en världsstat. Dessa världsbyggare (Kap) bygger ett finanssystem istället för ett fritt samhälle för en gemensamma välfärd. Båda dessa ytterligheter förkväver sina folk. Människor (Mä) nyttjas som ett medel. Träldom och armod är dess resultat. Dessa krafter vill ersätta och förhindra demokratin.

Alla slutna system leder till förtryck.

Respekten för människovärdet är det grundläggande för ett fritt samhälle. Det fria samhällets utgångspunkt är då människan (Mä) själv i hennes frihet och rättighet. Den omvända principen.

Varje människa är unik med sin förmåga och person men vi alla är lika värda. Vi är alla i grund och botten en skapande människa. Målet är det gemensamma bästa. Ekonomi är här ett medel att uppnå målet. I detta gäller var och ens ansvar med och för varandra att skapa, arbeta och initiera stöd, utveckling och förnyelse. En social eller en solidarisk demokrati och ekonomi ger sådana förutsättningar. Arbetet kommer i första rummet som orsak till utveckling och en ny kapitaltillgång (Kap), t.ex en skola eller produkt. Bakom finns en investering.

En ytterst aggressiv aktivitet och politik har gällt med finanskriserna. Idéerna om privatiseringar, avregleringar och skattesänkningar – hela det nyliberala paketet – har testats i en generation i västvärden. De har inte löst några problem. Tvärtom har de förvärrat de sociala problemen och nedvärderat människor i en skala som vi inte sett sedan trettiotalet. Arbetslös ungdom skapar ingen framtid.

Det hette att EU skulle skapa utveckling och konkurrenskraft. Löften blir till motsägelser. Förutom Grekland och Italien är Portugal, Spanien och Irland hårt ansatta av en låg tillväxt, misärskapande reformer och massarbetslöshet. Alla tillhörde PIIG:s länderna inom EMU. De blev skepp utan roder i detta ekonomiska experiment.

Euro-plus-pakten säger ordagrant att budgetunderskott ska åtgärdas i första hand genom nedskärningar i

  • Pensioner, sjukvård och socialförsäkringar
  • Löner ska sänkas till en ”konkurrenskraftig” nivå

Euro är en frukt av 70-talets valutakrig och kriser. Alla valutor svajade när dollarns guldfot försvann 1971. Dollarn som världsvaluta började flyta och upphörde att vara en oberoende valuta. Den degraderades steg för steg och blev ett verktyg  för ett europeiskt dominerat monetaristiskt system där IMF är själva kärnan och där euro skulle vara ankaret.

På detta kom oljekrisen 1973 som nu satte sitt oljepris i guld för att täcka valutaförlusterna. Oljepriset steg med 72 % och orsakade stora obalanser i världens ekonomier. Så också för Sverige. Attacken och korståget mot välfärden börjar från högern när nu globaliseringen begynner i världen.

Valutormen föddes och ur den kom euron och vägen till en centralstyrd valuta. Alla skulle in under samma tak.

Den senaste tidens globala finanskris har skapat stora negativa effekter pga. fria finansiella flöden, bankers avregleringar och globaliseringen. Kapitalflödena innehåller två sidor i det som är reellt eller blir spekulativt:

  • Tillgång på kapital kan sporra investeringar och ekonomisk tillväxt i en samällsekonomi
  •  Men stora uppsving i kapitalinflödet kan skapa finansiell instabilitet, spekulation och skuldsättningar med negativa konsekvenser för tillväxten.

En våg av finansiella avregleringar för globaliseringen sedan 1990-talet har förändrat karaktären av kapitalflöden, som kan karakteriseras av en dominans av privatkapital från olika källor som spekulerar på samhällsnytta, osäkra värdepapper och bristvaror, t.ex. bostäder, vård, skola, obligationer, mineraler, energi, ris- och spannmålsproduktion.

Finanskapitalismen föds som odlat

  • spekulativa kapitalrörelser
  • imaginera kapital- och marknadsvärden
  • overkliga pengaflöden ur sedelpressar
  • skuldsättningar

Pengar har inget inneboende värde. Det är därför som alla traditionella ekonomer har misslyckats totalt i sina försök till långsiktiga ekonomisk-statistiska förutsägelser, när det ekonomiska innehållet inte är fast utan relativt.

Den drivs  kortsiktigt i profit utan etik i en virvlande vinst- och kostnadsjakt. Det går heller inte att skapa vinst ur intet eller med skuld. Än värre blir det med en valutaspekulation.

Allt blir då till sist skuld! Kortsiktighet är det bedrägliga beteendet.

Det finns inget sätt på vilket pengars värde automatiskt, vid förändringar i ekonomin, anpassar sig till värden för människor. Penningvärden måste regleras inom ett rimligt intervall av uppskattningar i en långsiktig fysisk kapitalbyggnad. Naturresurserna är de grundläggande resurserna för all ekonomi, hushållning och samhällsbygget.

“Ekonomi” kommer av grekiskan “Oikonomia”, som betyder “huset med dess lagar” och som avser hela planeten som ett samhälle och hushåll för mänskligheten. All växtlighet och alla livsformer skildrar jordens ekonomi  i avkastning och förnyelse.

Detta visar den reella och äkta ekonomin till skillnad från teorier. Investeringar är här en grundprincip till förädling och fördelning för det gemensamma.

Ett kortsiktig tänkande i termer att köpa och sälja; eller i vinst- och kostandsjakt blir till ett fördjupat fördärv.

Vi behöver istället vägen för den långsiktigt viktiga kapitalförbättringen.

Det gäller områden som  produktion, energiförsörjningen och utvecklingen av den ekonomisk infrastrukturen i våra natur- och kapitaltillgångar med de mänskliga resurserna. Grunder för framtid är investeringar med en fysisk och hållbar ekonomi :

  • realekonomisk resursutveckling
  • arbetsskapande utveckling
  • samhällsomsorg och välfärd

Dessa bevarande och skyddande åtgärder måste inte bara försvara de långsiktiga realkapitalkraven, utan de skall också garantera en ständigt ökande takt av tekniska, effektivare och smartare förbättringar i det fysiska kapitalets effektiva produktivitet och för en geografiska mångfald där även en ökad självförsörjning ingår. Ett samhälle i ekologisk balans. Vi har t.ex. idag tillgång till en stor mängd spillvärme som  kan tas tillvara.

Det monetära systemet har utvecklat en global och inhemsk finansiell plundrande kolonialism. En kräftsvulst som finns inom EU och med IMF. Detta system kan inte botas. Det kan bara ersättas. Obönhörligt behöver varje nation genomdriva en politik mot spekulativa kapitalrörelser. Den måste stoppas. Sker inte detta, då fortsätter kräftgången. Det är som ett svart hål som slukar.

Bretton Woodssystemet skapades efter Andra världskriget 1944 med dollarn som världsvaluta och där IMF var avsett att vara ett kreditsystem.

Franklin Roosevelt var antikolonialist och avsåg att utrota brittisk och all annan kolonialism och liknande övergrepp med sin IMF-reform. Det var också så att New Deal-politiken på 30-talet satte stopp för spekulativa kapitalrörelsen genom  Glass-Steagall-lagen. 

Genom denna lag 1933 separerades affärsbanker (“commercial banks”) från finansbolag (“investment banks”) för att stoppa den finansiella spekulationsorgien som hade lett till 30-tals depressionen. 

 

Allt rivs upp. En förvirringen sker runt Bretton Wood, därför att det IMF, som infördes av britterna och Trumans USA, formades till till ett globalt monetärt system som just blev till en ny finansiell kolonialism och världskontroll att styra länders ekonomier efter Roosevelts död.

Det har skapat en aggressiv agenda med “hjälp till självstjälp”. Frikostiga lån i utsatta lägen för U-länder, där IMF ställer krav på social nedskärning och internationell kontroll över nationstillgånger och naturresurser. Denna metod gäller även länder i EU.

Med detta började åter en spekulativ finansverksamhet. Det visar att det finns en plan och finansintressen bakom.

Vi ser idag  ett reformskifte i EU som bygger på det monetära systemet. som förändrar Europasamarbetets karaktär. En reform som hittills har inneburit em mycket liten debatt som innebär en långtgående förändring för EU:s medlemsländer. Euroområdet går mot fiskal union.

Kommissionen har nu befogenhet att ge medlemsstaterna rekommendationer om finanspolitisk inriktning. Ytterligare skärpningar är på gång utöver de nya lagarna. Till exempel föreslås kommissionen få tycka till om euroländernas budget före beslut i nationella parlament. Gillar de inte vad som presenteras, kommer kommissionen att begära rättning.

Olikheterna mellan EU:s medlemsstater gör det svårt att bedriva en gemensam ekonomisk politik. Det gäller i högsta grad för EMU-medlemmar. Varje nation vilar på en självständig ekonomi och det går inte att blanda alla förutsättning genom ett centralt styre. Det är som att låta en central termostat i Bryssel skulle reglera värmen från norra Europa till Gibraltar i söder.

EU bygger på en rationalism och teknokrati. Ett mekanistiskt samhälle utan samhällets norm som varande en mänsklig och social enhet. Den sociala dimension är bortrationaliserad i marknadstänkandet.

För att skapa en nyordning över valcykler etableras ett gemensamt regelverk för att skapa en neutral partipolitik. I detta har EU misslyckats. Andra värderingar ska gälla i stället. Kommissionen har varit mycket tydlig med vilka prioriteringar man vill göra och på vilket sätt medlemsländerna ska bedriva sin politik för att uppnå de gemensamma målen. Budgetsaldot är överordnat; åtstramning är instrumentet.

Budgetsaldot är synnerligen viktigt. Genom alltför stora och snabba åtstramningar bromsas tillväxten och krisen fortsätter.

Finansens och marknadens argument för ett nytt samhällssystem inom EU har genomförts med hjälp av olika fördrag under 65 års tid och  med  skuldsättningar och finanskriser globalt och nationell för att med detta bevisa att demokratin inte utgör en duglig samhällsform. EMU blev en skuldfälla. Grekland blev ett slaktoffer. Europaskulden skapar nu en utpressningssits. Nya budgetformen ska tvinga fram en “neutral” politik för ett systembygge- EU-systemet.

Enligt finansminister Anders Borg den 19/12 är Sverige villigt att låna ut upp till 11 miljarder euro eller ca 100 miljarder kr till IMF. Sammanlagt vill IMF låna $ 200 miljarder av EU-länderna.

EU-projekt har alltid syftat till en union av Europas stater, där den nationella självständighet går mot en upplösning upp i en federation. Jean Monnet, en av de 7 fäderna till EU, förstod att Europas folk aldrig frivilligt skulle överge sina nationella identiteter. Därför tillgrip man  det som kallats för de små stegens tyranni om oförstådda fördrag. Skuldsättning och finanskriserna kom att fungera som bulldozer.

Högern talar nu i termer av allianser och pakter. Pakt mot en fiende. Vem då? Välfärdsstatens rätt och frihet är marknadens huvudfiender.  En välfärdsfientlig revolution.

Alla ekonomiska handlingar har etiska och sociala konsekvenser, då samhället består av människor. Att de offentliganställda spär på arbetslöshetsstatistiken eller att konsumtionsförmågan försvagas genom sänkta löner är en kortsiktig, ineffektiv och inte minst socialt kostsam. Misären minskar inte.

Ett väldigt hälsoproblem växer fram med krisen. Överkonsumtion av antibiotika är ett problem i hela EU och särskilt i Grekland. Med bristande hygien på sjukhus, med antibiotika som kan köpas utan recept och med bristande kunskap om antibiotika har de multiresistenta bakterierna fullständigt exploderat.

Detta är högsta grad motsägelsefull väg. Ekonomins grund gäller att investera i det arbetsskapande samhällsbygget. Allt är egentligen ett ständigt samhällsbygge att försörja, fördela och förnya för ett hållbart samhälle  Det är arbetet som föder utveckling. Välfärd är i grunden en motor. Istället sker en plundring genom vinst- och kostnadsjakten.

Med andra ord spelar det ingen roll vilka politiker som sitter vid makten. Allt blir till ett systemtänkande. José Manuel Barroso, EU-kommissionens ordförande, säger sig inte vilja ge sig in i ”filosofiska debatter” av detta slag. Men demokrati är inte en filosofisk fråga. Det måste få finnas skillnader mellan medlemsländerna beroende på vilka politiska partier medborgarna röstar fram som sina representanter.

Efter att EU/ECB/IMF-trojkan granskat Greklands och Italiens ekonomier, leds nu ländernas regeringar av handplockade experter som liknar “bankregeringar” som följer marknads-ekonomins doktriner.

Högerns politiker har agerat som marknadens befriare bort från demokratin och det mänskliga samhällets grunder. Det sociala protokollet efterlyses.

I 65 år har affärsprojektet EU pågått med fördrag och reformer med “världseliten”! (Sök på “EU” på denna blogg.)

Frihet till ofrihet. Dessa politiker driver på sina hemmafronter genomförandet av de marknadsvänliga reformerna. Privatisering är lösenordet så att de internationella bankerna och företagen kan vinna insteg och ta kontroll över nationella verksamheter och tillgångar. Metoden är väl beprövad. U-länderna har mött detta i generationer. Mönstret är återkommande. IMF har fungerat som långivare, skuldsättare och  kronofogde.


Vi behöver uppmärksamma att världens centralbanker inkl ECB och Riksbanken ingår centralbankernas centralbank, Bank for International Settlements. BIS i Basel grundades 1930.

BIS är privatstyrd, där 165 centalbanker ingår som medlemmar. De som medverkat till bankernas avregleringar och kriser, sätter nu de nya reglerna för bankerna genom Basel III. Det var genom BIS som Hitler kunde få lån till rustning 1933.

Frihet och rätt bland “EU-kraterna” gäller marknadens frihet och rätt över folk och samhälle. Marknaden blir ett överstatligt organ som vill utse “de rättänkande” i staterna. Detta har skett i Grekland och Italien. Marknaden görs sig till en allsmäktig “gud” och allt ska läggas inför dess fötter.

Herman van Rompuy, Europeiska rådets ordförande, sa i ett tal nyligen att ”Italien behöver reformer, inte allmänna val”.

Vi kan alla – Du som medborgare. Du som är journalist. Du som är en folkvald politiker –  föra diskussionen och skapa handlingar för det fria samhällets framtid. Så sprid gärna detta.

Det här inlägget postades i Arbetslöshet, Bank- och finanskriser, Breton Woods, Ekonomi, EMU, EU, Fattigdom, Framtid, Globalisering, Grekland, Historia, Ideologiska definitioner, Internationella relationer, Konkurrens, Korståget mot välfärden, Liberalism, Marknadspolitik, Opinionsbildning, Postdemokrati, Privatisering, Propagandans makt, Riksbanken, Samhällsvision, Sociala strukturer, Spekulation, Tillväxt, Utveckling, Välfärd, Värderingar. Bokmärk permalänken.